• Anonym (Ts)

    Högskola eller barn? Hur få ihop ålderskillnaden på barnen?

    Är just nu utan utbildning, men jobbar.

    Har en dotter på 1 år.

    Vill gå på komvux nästa år och sedan på högskola. Har dock funderat på det här med ålderskillnad på syskon, och hade varit bra att bolla lite tankar och höra andras syn/vad ni hade gjort.

    Går allt efter min planering kommer jag vara färdigutbildad om 6 år. Då kommer dottern vara 7 år. Efter utbildningen måste jag ju jobba ett tag för att höja min SGI. Så dottern kommer vara ca 8-10 år när nya syskonet kommer.

    Vilket är aaaalldeles för sent.

    Andra alternativet är att gå komvux först, skaffa ett barn därefter, och när denne börjar förskola så börjar jag på högskola.

    Då kommer det vara ca 4 år mellan 1:an och 2:an.

    Men går jag på högskola då så kommer det även bli minst 4-5 år mellan 2:an och 3:an, och jag vill inte ha så stor ålderskillnad mellan alla barn. Jag vill att två av mina barn ska vara täta.

    Så tredje alternativet är att gå komvux, sedan skaffa ett barn, ett halvår efter skaffar vi barn nummer 3. När de börjar förskola så börjar jag på högskola. Då behöver jag inte tänka på ålderskillnad för då kommer vi vara nöjda med barn under minst 5 år iallafall.

    Men är det verkligen smart att medvetet planera att plugga med 3 barn? Är det inte superjobbigt? Hade tänkt läsa på förskollärarprogrammet, så inget jättesvårt.

    Men vad tycker ni?

    Är det sista alternativet ok eller innebär det indirekt att minskar chansen för att ens vidareutbilda sig?

    Vad hade ni själva valt i min situation?

    Tillägger även att skaffar jag barn efter komvux, så kommer min SGI vara okej/bra, eftersom jag kommer jobba samtidigt (samma jobb som jag har nu).

  • Svar på tråden Högskola eller barn? Hur få ihop ålderskillnaden på barnen?
  • Anonym (Humble)

    Ogillar starkt att du tar föregivet att du kan planera exakt när du ska "skaffa" barn, om du nu ens kan bli gravid igen. För det vet man aldrig! Ger lite dålig smak i munnen när man läser ditt sätt att prata om det. Som att man åker till Ica och köper en unge... Får lixom svårt att fokusera på frågan du faktiskt ställt pga det. Lite ödmjukhet hade inte skadat.

  • Anonym (Blom)
    Anonym (Ts) skrev 2017-10-15 10:30:11 följande:

    Är just nu utan utbildning, men jobbar.

    Har en dotter på 1 år.

    Vill gå på komvux nästa år och sedan på högskola. Har dock funderat på det här med ålderskillnad på syskon, och hade varit bra att bolla lite tankar och höra andras syn/vad ni hade gjort.

    Går allt efter min planering kommer jag vara färdigutbildad om 6 år. Då kommer dottern vara 7 år. Efter utbildningen måste jag ju jobba ett tag för att höja min SGI. Så dottern kommer vara ca 8-10 år när nya syskonet kommer.

    Vilket är aaaalldeles för sent.

    Andra alternativet är att gå komvux först, skaffa ett barn därefter, och när denne börjar förskola så börjar jag på högskola.

    Då kommer det vara ca 4 år mellan 1:an och 2:an.

    Men går jag på högskola då så kommer det även bli minst 4-5 år mellan 2:an och 3:an, och jag vill inte ha så stor ålderskillnad mellan alla barn. Jag vill att två av mina barn ska vara täta.

    Så tredje alternativet är att gå komvux, sedan skaffa ett barn, ett halvår efter skaffar vi barn nummer 3. När de börjar förskola så börjar jag på högskola. Då behöver jag inte tänka på ålderskillnad för då kommer vi vara nöjda med barn under minst 5 år iallafall.

    Men är det verkligen smart att medvetet planera att plugga med 3 barn? Är det inte superjobbigt? Hade tänkt läsa på förskollärarprogrammet, så inget jättesvårt.

    Men vad tycker ni?

    Är det sista alternativet ok eller innebär det indirekt att minskar chansen för att ens vidareutbilda sig?

    Vad hade ni själva valt i min situation?

    Tillägger även att skaffar jag barn efter komvux, så kommer min SGI vara okej/bra, eftersom jag kommer jobba samtidigt (samma jobb som jag har nu).


    Egentligen kan ju bara du och pappan veta vad som är ok för er. Jag tror alls tre alternativen funkar. Att skaffa barnen först förutsätter förstås att du pallar och att inget av barnen föds med något handikapp som kommer uppta all tid i många år framåt. Jag tycker inte msn behöver måla fan på väggen men i alla fall fundera på om man skulle fixa det.
  • Anonym (Ts)
    Anonym (Humble) skrev 2017-10-15 10:35:33 följande:

    Ogillar starkt att du tar föregivet att du kan planera exakt när du ska "skaffa" barn, om du nu ens kan bli gravid igen. För det vet man aldrig! Ger lite dålig smak i munnen när man läser ditt sätt att prata om det. Som att man åker till Ica och köper en unge... Får lixom svårt att fokusera på frågan du faktiskt ställt pga det. Lite ödmjukhet hade inte skadat.


    Ödmjukhet? Okej, ber väldigt mycket om ursäkt. Jag är inte alls fertil egentligen, och mitt erkännande just nu kommer innebära att 10 kvinnor som inte kan få barn kommer bli gravida nu direkt.

    Eller så slutar du ta illa upp. Blir jag inte gravid så blir jag inte. Jag kanske t.o.m blir överkörd av en lastbil imorgon och dör. Finns något som ändå kallas för planering inför framtiden.
  • Bibbidi

    Vet ganska många som har fått barn under sin utbildning så det går. Några tog ledigt från pluggandet och var mammalediga, andra läste på distans och fortsatte att plugga samtidigt som de var hemma med bebisen. Någon missade en tenta men de andra fixade att hänga med i pluggandet i alla fall. 

    Sen tänker jag att du har ju också en man därhemma som kan ta hand om bebisen. Inget säger ju att du måste helamma utan han kan ju till och med ta den största delen av föräldraledigheten och ta hand om ungarna medan du kan koncentrera dig på att plugga till tentorna / gå på VFU / plugga.

  • Anonym (Ts)
    Bibbidi skrev 2017-10-15 10:42:33 följande:

    Vet ganska många som har fått barn under sin utbildning så det går. Några tog ledigt från pluggandet och var mammalediga, andra läste på distans och fortsatte att plugga samtidigt som de var hemma med bebisen. Någon missade en tenta men de andra fixade att hänga med i pluggandet i alla fall. 

    Sen tänker jag att du har ju också en man därhemma som kan ta hand om bebisen. Inget säger ju att du måste helamma utan han kan ju till och med ta den största delen av föräldraledigheten och ta hand om ungarna medan du kan koncentrera dig på att plugga till tentorna / gå på VFU / plugga.


    Jag vet inte hur det funkar på högskola, men är det möjligt att ta sådana pauser och bli gravid mitt i? Trodde man behövde hoppa av istället?

    Har en konservativ man här hemma. Han skulle aldrig gå med på det. Dessutom vill jag vara hemma med barnen första tiden. Annars hade det varit en bra idé.
  • Anonym (C)

    Jag har tre år mellan mina barn. Började usk-utbildning när ettan började hos dagmamma. Planerade in så att tvåan skulle födas en månad efter att utbildningen var klar, (om man nu får skriva att man faktiskt planerat när man ska få barn). Han föddes som planerat. Läste sen lite mer på komvux på distans under föräldraledigheten. Jobbade sen några år och började plugga på universitetet när tvåan var 3,5 år.

    Mitt tips är att plugga komvux på distans så mycket du kan! Sen kan man ju ta studieuppehåll på universitetetet. Vissa kurser kanske du kan läsa även om du är föräldraledig.

  • Carambolan

    Det går jättebra att ta studieuppehåll för föräldraledighet på högskolan. Man brukar däremot vara begränsad till att ta det terminsvis eftersom kursupplägget kan ändras mellan terminerna så det är inte så lätt att pausa mitt i en kurs och räkna med att hoppa in mitt i samma kurs nästa år. Så länge du är ledig en hel termin (eller ett helt år i de fall då programmet bara startar en gång om året) är det inga problem alls. Du behåller din studieplats och hoppar in i nästa årskull bara.

  • Kurlie

    Förstår definitivt hur du känner och att du vill planera så gott det går. Efter 1an påbörjade jag ett jobb och 2an kom när 1an var 3,5 år. Efter föräldraledigheten med 2an började jag en utbildning på 2 år och 3an kom när 2an var 3,5 år. Har nu tänkt antingen hoppa på ett jobb inom min utbildning eller börja plugga. Blir det studier är antagligen 3an minst 4 när 4e och troligtvis sista barnet kommer. 
    Har velat ha ca 3 år mellan alla och det har fungerat bra för oss och vi har kunnat planera därefter. Vill inte heller ha så långt emellan barnen så äldsta är typ 15 när yngsta kommer. 

  • Anonym (Ra)
    Anonym (Humble) skrev 2017-10-15 10:35:33 följande:

    Ogillar starkt att du tar föregivet att du kan planera exakt när du ska "skaffa" barn, om du nu ens kan bli gravid igen. För det vet man aldrig! Ger lite dålig smak i munnen när man läser ditt sätt att prata om det. Som att man åker till Ica och köper en unge... Får lixom svårt att fokusera på frågan du faktiskt ställt pga det. Lite ödmjukhet hade inte skadat.


    Precis! Hur vågar du sitta här och planera? Snart kommer du väl och säger att du planerar för att kunna få ett visst yrke efter din utbildning? Eller kanske att du ska bo på ett visst vis efter ett par år? Obehagligt! Ta varje dag som den kommer och planera inte in något alls, precis som alla vi andra.
  • Anotherone

    Svårt att råda någon annan. Men jag personligen hade aldrig pallat att studera med tre små barn. Man vet ju aldrig vilken "sorts" barn man får.

    Jag läste en KY-utbildning när mitt första barn skolades in på förskolan och det var lagom. Vissa kurser var motsvarande gymnasienivå och andra mer likt högskolekurser jag läst senare. Men ett barn är en sak. Tre barn är TRE individer, tre som kan bli sjuka, tre som kräver tid och engagemang.

    Börja plugga och ta avbrott för syskon, sen får du väl känna efter hur ni tycker att det går.

  • sobrio88

    Jag började på folkhögskola (50%)/högskoleförberande kurs på universitetet (50%) när min första var 1.5 år. Blev gravid efter nästan en termin (inte planerat) och lillebror föddes på sommaren efter andra och sista terminen. Nu är jag fl och ska börja läsa till ssk nästa höst och det känns lagomt. Då är storebror 3.5 och lillebror drygt 1. Nu är vi klara med barn (sambon har även en 10-åring), men om vi hade velat haft en till så hade jag nog väntat med den sista till efter högskolestudierna. Det känns lite för tufft med 3 småbarn och högskolestudier, det räcker gott och väl med 2 för min del

  • Bibbidi
    Anonym (Ts) skrev 2017-10-15 10:47:09 följande:
    Jag vet inte hur det funkar på högskola, men är det möjligt att ta sådana pauser och bli gravid mitt i? Trodde man behövde hoppa av istället?

    Har en konservativ man här hemma. Han skulle aldrig gå med på det. Dessutom vill jag vara hemma med barnen första tiden. Annars hade det varit en bra idé.
    Man får ta studieuppehåll, det är många som gör det. Det som kan bli galet är ifall de ändrar kurserna/programmet mitt i. Alltså att de kurserna som du skulle läsa inte finns kvar sen, då brukar man få meka och pussla med poäng från kanske nyare programmet men det brukar lösa sig. 

    Här kan du läsa lite men enklast är nog att du tar kontakt med din skolas studievägledare.
    www.buv.su.se/utbildning/studieinformation/a-%C3%B6-om-studierna/studieuppeh%C3%A5ll-och-%C3%A5terupptag-av-studier-1.48589?cache=%2F

    www.studera.nu/livet-som-student/ta-en-paus-eller-byta-studieort/studieuppehall/
  • Bibbidi

    Tråkig syn din man har på livet och könsroller men det är en annan fråga antar jag. Men tänk bara på att när ni väl har skaffat barn så är du "fast" där... 

  • Anonym (Bättre karl?)

    Är din man "konservativ" enbart när det gäller att vara hemma med barnen, eller även när det gäller att ta sin del av vardagspusslet?
    För om han inte finns där och kan täcka upp för dig vid behov skulle jag föreslå att du siktar på att ha minst 5-6 år mellan barnen, annars kommer du få svårt att klara av studier överhuvudtaget. Att plugga innebär att det finns dagar du inte kan vabba tex, vem ska ta vabb när du tentar?
    Ett alternativ är iofs att ni kör på nu och skaffar alla barn ni vill ha tätt, och sedan börjar du plugga när yngsta är 5-6 år och det inte är så mycket vabb längre.

  • Bråtesllfokebb

    Som flera redan påpekat - släpp lite på detaljplaneringen.

    Att sitta och fila på om du ska kunna bli gravid sex månader efter en förlossning är ju bara dumt.

    Du uttrycker dig som om det vore "dina barn" och ditt beslut men jag förmodar att din man har något att säga till om.

    Sist men inte minst: du tänker läsa till förskolelärare (dvs dagisfröken). Det är ju inte direkt den tyngsta eller svåraste högskoleutbildningen som sett dagens ljus. Inte heller den utbildning som ger bäst avkas ing på investerad tid. Men givetvis kan en normalintelligent individ (eller en relativt lågbegåvad) ta sig igenom denna barnvaktsskola även med ett par egna ungar att ta hand om.

    Jag har flera bekanta som läst till både jurist, civ ing och läkare med barn i bilden. De var förstås relativt klipska och disciplinerade men det är en förutsättning för att ens få chansen på deras utbildningar. På dagisfrökenplugget är det troligen inte samma tryck.

  • Anonym (Kj)

    Jag började plugga på högskola när min son var 5. Det var hur bra som helst, gick från långa dagar till korta dagar. Tyckte det var perfekt att plugga med barn!

  • Anonym (Hm)
    Bibbidi skrev 2017-10-15 18:51:00 följande:
    Tråkig syn din man har på livet och könsroller men det är en annan fråga antar jag. Men tänk bara på att när ni väl har skaffat barn så är du "fast" där... 
    Håller med
  • Carabellis kusp

    Jag tror att det är smart att ha ca tre år mellan barnen; mindre konkurrens och ändå rätt kul för dem att leka ihop. Därför tycker jag att du ska satsa på att börja läsa på komvux och ta studieuppehåll när barnen kommer. Även om det så bara är en termin in på högskolan.

    Jag planerade mitt andra barn när jag låg på bb med första. Hade turen att få nr 2 exakt den månad jag då sa, så ibland blir det faktiskt som man tänkt sig.

  • Anonym (Ts)
    Bråtesllfokebb skrev 2017-10-15 19:00:06 följande:

    Som flera redan påpekat - släpp lite på detaljplaneringen.

    Att sitta och fila på om du ska kunna bli gravid sex månader efter en förlossning är ju bara dumt.

    Du uttrycker dig som om det vore "dina barn" och ditt beslut men jag förmodar att din man har något att säga till om.

    Sist men inte minst: du tänker läsa till förskolelärare (dvs dagisfröken). Det är ju inte direkt den tyngsta eller svåraste högskoleutbildningen som sett dagens ljus. Inte heller den utbildning som ger bäst avkas ing på investerad tid. Men givetvis kan en normalintelligent individ (eller en relativt lågbegåvad) ta sig igenom denna barnvaktsskola även med ett par egna ungar att ta hand om.

    Jag har flera bekanta som läst till både jurist, civ ing och läkare med barn i bilden. De var förstås relativt klipska och disciplinerade men det är en förutsättning för att ens få chansen på deras utbildningar. På dagisfrökenplugget är det troligen inte samma tryck.


    På vilket sätt är det dumt att planera ålderskillnad mellan syskon? Jag är knappast den enda.

    Jag hade inte tänkt våldta honom eller sluta med preventivmedel i smyg, om det var så du menade. Givetvis gör vi det vi kommit fram till då. Det är dock inget han vill diskutera nu.

    Sedan förstår jag inte vad ditt tjat om förskollärarprogrammet har med saken att göra, jag vet att det troligen inte är jättetufft, vilket jag även skrev i ts. En normalintelligent individ (eller en relativt lågbegåvad) skulle förstå det om denne läst ts.
Svar på tråden Högskola eller barn? Hur få ihop ålderskillnaden på barnen?