Förstår det där med vinet, har själv velat ta ett glas när jag haft extrema sömnproblem. Dock är det ingen bra väg att gå, då ångesten blir värre när alkoholen går ur kroppen. Hur länge har du haft oro och ångest, har du någon samtalskontakt? Jag äter antidepressiva pg.a ångestproblematik och depression. Har även haft Atarax och theralen, men båda blir man trött av och svårt att fungera då.
Som jag..till och från i ca 20år. Jag har inte varit mycket för terapeuter förut men går nu till en efter mitt senaste fall med depression och mycket ångest. Tycker att hon förstår mina rädslor och negativa tankar och får mig att ifrågasätta och tänka på ett lite annorlunda sätt. Jag har även haft svåra sömnproblem, till den grad att jag blev mer eller mindre rädd för att gå och lägga mig för det var så frustrerande att inte kunna somna och blev onda cirklar av alltihopa.
Nu är jag på väg tillbaka men min känslighet och sårbarhet kommer jag nog alltid ha men får lära mig vägar att leva med det.
Jag hade en bra terapeut i många år, hon hjälpte mig genom mycket. Men jag tror att vi är klara med varandra. Senast träffade jag en via företagshälsan och hon var så otroligt träffsäker. Vi sågs två gånger och jag var alldeles skakig efter båda gångerna. Nu är jag lite rädd för henne. Jag tror att det vore jättenyttigt att prata med henne men jag vet inte hur nedbruten jag skulle bli först innan jag kommer på banan igen. Så jag vågar inte ta kontakt med henne just nu för jag har inte tid att brytas ned. Det är för mycket annat, i första hand som rör barnen, så jag prioriterar ned mig själv. Jag inser så klart att det inte funkar i längden.
Känsliga och sårbara är vi nog från födseln. Det kommer man inte ifrån. Ibland är det en bra sak, ofta en skitjobbig sak.
Kram!