Syskon som inte bor ihop?

Det är svårt att hitta familjehem som tar emot mer än ett barn och ibland är det heller inte önskvärt att alla bor tillsammans.

Varför skulle det inte vara önskvärt? Jag tycker att det är illa nog att bryta upp ett barn från sina föräldrar (även om det är nödvändigt) att skilja på syskon och också känns väldigt grymt. 

det beror ju på barnen och varför de är placerade. om två ungar till exempel triggar varandra till dåligheter hela tiden så kan det vara läge att dela på dem.

Jag tror det är ovanligt att syskon blir omplacerade på grund av deras beteende, om de inte börjat missbruka droger eller liknande...  Tänkte dock mest på när de blir placerade på grund av föräldrarna. Jag tror bara det får negativa konsekvenser även om de triggar varandra, de gör väl i princip alla syskon och det ena får ju inte flytta för det om det handlar om den bio familjen.

Fast nu menar jag inte triggar varandra som i bråkar sinsemellan eller håller på å åbäkar sig som småungar, jag menar ungar som triggar varandra till att göra dumma saker på riktigt, som att sätta eld på skolan papperskorgar och andra rena brott.

Det kan vara för barnens bästa faktiskt. T ex kan barn i samma syskonskara ha påverkats på olika sätt av det de varit med om och därmed ha olika problematik och behov. Behov och stöd som det är lättare att tillgodose genom att skilja på syskonen. Därmed inte sagt att de inte ska ha kontinuerlig kontakt och kanske i ett senare skede vara tillsammans.

Ett exempel jag kommer på såhär på rak arm är t ex en barnaskara som levt med psykiskt sjuka föräldrar eller missbrukare där ett av syskonen under lång tid har varit som en '"förälder" åt sina syskon och kanske även sina föräldrar. Detta barn kan ha mycket svårt att släppa kontrollen och föräldrarollen i familjehemmet och bara vara barn igen. Då kan det vara bra för det barnet att inte ha någon att "ta ansvar för" mer än sig själv. 

Min sambo och hans två syskon blev placerade i olika fosterhem. Han blev separerad från sin tvilling. Dom var då 8 år gamla.

Det har ärrat dom ordentligt. Deras pappa dog och mamman var ej lämplig som förälder

Jag förstod det men tror inte det är en lösning att sära på syskonen. Anledningen till att de begår brott i grunden är knappast på grund av varandra. Och de kan ju fortfarande träffas + de lär troligen ha kriminella kompisar också.

Men jag tänkte som sagt inte på kriminella barn och unga utan ?normala? syskon som skickas till olika familjehem.

Som någon skrev kanske det äldsta barnet inte fått vara barn, utan förälder.
Ett äldre barn kanske har begått övergrepp mot ett yngre osv. Tror ändå att den vanligaste anledningen är att det är svårt att hitta hem som kan ta emot mer än ett barn.

Jag kan tänka mig att det måste ha varit jobbigt. Syskon är ju en stor trygghet och om en är med om något så dramatiskt, som jag kan tänka mig att det måste vara att flytta till en ny familj, behöver man ju den tryggheten.

I bland har barnen inte samma pappor om man försöker flytta barnen till respektive pappa. Kan det bli så men Socialen skall ändå arbeta för att syskonen träffas

Är du själv familjehem? Att vara familjehem kan vara oerhört krävande, barnen och familjerna kan ha väldigt mycket problem. Och det finns en jättebrist på familjehem, i de flesta av Sveriges kommuner. Det är heller inte ovanligt att syskonskaror som behöver omplaceras är väldigt stora. Naturligtvis är det jättekrävande att ta emot fem barn med trauman på samma gång. Såklart att det är tråkigt att det är såhär men det är inte konstigt, och i många fall finns det fördelar för barn som har haft det mycket svårt att säras på eftersom destruktiva mönster lätt förs vidare även till barnen i de här familjerna. Men de har ju som sagt om det inte är olämpligt mycket tät kontakt.

Är du själv familjehem? Att vara familjehem kan vara oerhört krävande, barnen och familjerna kan ha väldigt mycket problem. Och det finns en jättebrist på familjehem, i de flesta av Sveriges kommuner. Det är heller inte ovanligt att syskonskaror som behöver omplaceras är väldigt stora. Naturligtvis är det jättekrävande att ta emot fem barn med trauman på samma gång. Såklart att det är tråkigt att det är såhär men det är inte konstigt, och i många fall finns det fördelar för barn som har haft det mycket svårt att säras på eftersom destruktiva mönster lätt förs vidare även till barnen i de här familjerna. Men de har ju som sagt om det inte är olämpligt mycket tät kontakt.

Som ovan sagt så är det inte ovanligt att barnen faktiskt har behov av att vara ifrån varandra. Exempelvis när syskon begått övergrepp på annat syskon etc. Även när barn fått inadekvata roller gentemot varandra kan det vara en bra ide, exempelvis när ett äldre barn tvingats ta en stor omsorgsroll i förhållande mot ett syskon.

Sen ska man inte glömma att många familjer som vi har att göra med har många barn. Upplever att många familjehem gärna har två syskon men när vi har 6-8 syskon är det lite svårare. Då placeras de ofta två tre stycken i samma familjehem istället.

Dessvärre inte helt ovanligt heller att barn måste placeras ensamma för att det är så in i helsike bråttom så de måste till jourhem. Inte ofta det finns mer än en plats ledig vi varje jourhem och så tvingas vi splitta syskonen tills det finns annan lösning. Såklart hemskt då det är precis vid placeringen som det är som jobbigast för barnen.