• beso

    Gravid efter upprepade missfall

    Nu har jag bim imorgon fredag. Det är då blödningen o missfallet brukar börja. Så nervös nu.. Känner dock mkt mer graviditetssymptom nu än vid tidigare graviditeter som blivit mf. Fick till o med hårdmage idag! Jippie! ;)

    Samt lite illamående. Är jättetrött o brösten e större o gör ont o d molar i bebismagen. Fortsätter med tromb o progesteron o hoppas..hoppas.. Jobbig orolig väntan! :/

  • beso

    Hej! Tack f att du frågar! :) Jo jag ringde o vi kom överens om att jag skulle komma på vul den 1 dec. Det är om två v o då beräknas ja vara i v 6 så man garanterat ser nåt o inte blir onödigt uppskrämd. Tyckte d lät bra. Skulle jag börja blöda eller nåt annat som oroar så får jag komma tidigare. Känns verkligen som dom tar mig på allvar o vill mitt bästa! :)

    Idag upptäckte jag att jag redan blivit hård i magen..är bara det vid graviditet men det brukar inte komma förens i v 7 vanligtvis. Växtvärken i bröst o mage håller i sig o mått lite illa o varit lite yr till o från idag. Så än så länge känns allt normalt. Måttligt skojigt dock med dessa tabletter som ska in i underligt 3ggr per dag men det är det värt! :) Hur ska man kunna va med mannen då liksom..hm. .! :O

  • beso
    LFF skrev 2017-11-16 22:20:27 följande:

    Man får "umgås" på andra vis istället. Vad underbart att de lyssnade och förstod. Då är det bara väntan till första milstolpen då. :)


    Japp nu e d bara o kämpakämpa o försöka tänka på annat o va posetiv! Inte min starka sida direkt..hehe! ;)

    Bara morgondagen går utan blod så kommer jag bli så glaad! Sen en dag i taget!
  • beso

    Nu e jag orolig..är på bim +3 och kissade på stickan efter att bara håll urinen inne i 2h ca..men strecket e lika svagt som för 6dagar sedan.. Vet att man ska hålla i minst 3-4h..samt att mitt hcg är som starkast runt 11.00.

    Vad tror ni är det kört är livrädd nu! :( :(

  • beso
    Anonym (Ulrika) skrev 2017-11-20 17:52:02 följande:

    Det är inte kört. Min digitala till och med visade negativt och min grav test var svag men allt gick väl hela graviditeten. Försök slappna av. Stress och oro är inte bra.


    Vilken vecka var du i då? Hade du alltså plussat på andra tidigare eller samma sorts test?
  • beso
    Luna1234 skrev 2017-11-20 10:56:42 följande:

    TS, var det svårt att få Lutinus och Trombyl utskrivet? När fick du börja ta det i sånt fall? Från när testet visade +?


    Det var inte alls svårt! Fick direkt! :)

    Jag skulle börja när jag plussade
  • beso
    Anonym (Ulrika) skrev 2017-11-20 19:58:06 följande:

    Jag var i vecka 5. Ja hade plussat i tidigare tester och även digitaltest.


    Åh tack snälla! Ger mig lite hopp! Har haft superduper ångest sen testet..ska försöka tänka posetivt att jag e gravid o allt e ok tills jag testar igen på fredag tänkte jag!
  • beso
    Bubbel85 skrev 2017-11-20 21:11:58 följande:

    Du är "bara" på bim + 3. Dessutom har du inte testat på morgonurin. Testa på onsdag morgon så håller vi tummarna att det händer nåt. För mig var det jättesvagt till typ bim +5 då började det bli tydligt. På bim+7 nästan som kontrollstrecket så jag tycker inte det är konstigt att det är svagt. beror väldigt mycket på hur lång din luteafas är, är den som min lite kortare är det inte alls konstigt om det tar nån vecka innan testet blir starkt. Håller alla tummar!!


    Tack snälla! :D Jag kanske e lite överdriven..lätt hänt att det blir än värre än vanligt efter 7 missfall kanske..borde ju va glad d inte trillat ut o d ff e pluss! :) Att du skriver ditt blev starkare på bim 5 och 7 ger gör mig mkt hoppfull! Jag testar på onsdag som du säger! Bra idé! :) Tack igen! :)
  • beso
    Anonym (Ulrika) skrev 2017-11-20 21:42:45 följande:

    Du blöder ju inte och har ingenting att vara orolig över och dessutom äter du mediciner mot missfall.


    Tack för att ni stöttar mig! :) Betyder mkt! Tar bort det värsta av ångesten o oron o känner jag börjar kunna slappna av..

    Även om d blir missfall så får jag ju ta det då liksom..blir ju inte bättre av att falla under jorden o ta ut nån olycka i förskott..som dessutom kanske inte blir av ens..
  • beso

    Tog ett predictor early till inatt då hållt urin i 4.5h. Brösten gjorde då ondare än på dagen så tänkte att hcg:t va högre. Med det visade knappt synligt streck/näst intill negativt!

    Har läst andras erfarenheter av att progesteronet jag tar ofta håller tillbaka blödningen vid mf.

    Jag är idag på bim+5

    Känner mindre trötthet hunger molande o har inte lätt till tårar längre.

    Det va på bim-3 och bim+3 som jag testade lika starkt/svagt utan ökning.

    Låg o googlade inatt för att få upp hoppet men 95% av liknande historier så gick det åt pipan. Hittade info om hooks effekt som är välkänd inom forskarvärlden verkar det som. Att vid allt för höga hcg nivåer klarar testen inte av att ge utslag utan att man spär med vatten. Men det lär ju inte inträffa redan i v5 liksom.

    Läste oxå att progesteronet jag tar ger graviditetsömma bröst..

    Ska ringa gyn idag..men för tidigt för att se ett hjärta i v4+5 så whats The Point liksom..är väl bara att vänta på ev blödning..o testa om nån v igen. Drar mig för att göra hcg blodprov då nålrädd..

    Tacksam om någon orkar svara.

  • beso
    sommar 77 skrev 2017-11-22 08:42:36 följande:

    Hej,

    Fy vad jobbigt!

    Kan känna igen mig.

    Hur gamla är dina barn, är detta barn med samma man?

    Jag är 40 år och har tre barn sedan tidigare förhållande, 13, 12 och 6 år.

    Sen träffade jag stora kärleken för några år sedan.

    Efter två missfall (även ett tidigare i livet) så blev vi gravida. Jag var nojig som du, tänkte och googlade varje dag, väntade på blod, gjorde tidigt vul osv....

    Men nu verkar det gå bra, går in i v 18 i morgon och gjort Nipt test och ul! Allt ser bra ut.

    Håller tummarna för dig!!!!


    Så underbart med din graviditet! :) Grattis! Jag har också tre barn 15 7 och 4. En ny man nu. Jag ska också snart fylla 40! ;) Mkt likt haha! Min dr ska ringa upp mig idag! Känner typ att d e kört..
  • beso
    sommar 77 skrev 2017-11-22 10:04:27 följande:

    Fy vad jobbigt!

    Har du haft 7 missfall med din nya?

    Har han barn sedan innan?

    Jag har två bonusbarn också.

    Ja mycket likt, ge inte upp! Bara svårare nu när vi är äldre.

    Förstår exakt oroskänslan!!


    Med mitt ex oxå. Min kille har ett barn sen tidigare som dog..så känns extra viktigt..

    Så nervös o undrar vad som e fel på mig..
  • beso

    Tack alla! Betyder mkt att ni finns svarar! Återkommer imorgon!

  • beso

    Pratade min gyn igår. Han sa jag skulle fortsätta med medicinen och ta gravtest igen om en vecka. Han sa att han inte trodde att progesteron medicinen kunde skjuta upp blödningen men att det förstås kunde vara så i enskilt fall.

    Tog nu nyss samma gravtest som alltid predictor early som var negativt..ev antydan till streck men svårt att avgöra o rätt betydelselöst. Fick enormt ångest påslag..yr illamående huvudvärk! Hade lite hopp kvar. Vetskapen om att med största sannolikhet bära omkring på något litet som inte lever som när som kan blöda ut är sjukt svårt att hantera. Tankar om ev MA o skrapning o utredning som jag just nu känner att jag inte orkar gå igenom. Samt brist på förståelse o stöd från mannen som var arg o anklagande o oförstående när jag bad honom lämna i skolan då vi dessutom blev sena idag. Känner mig enormt ur balans o ledsen o chockad. Ska försöka hitta en missfalls tråd o hoppa på. Någon som har en sådan att rekommendera. Kommer nog behöva fortsatt stöd i detta här ifrån fl..

    Kram till er som orkar lyssna på mig..

  • beso

    Tack alla söta! Tack för att ni finns! Har kvar mitt vul nästa fredag 1dec. Fortsätter ta medicinerna. Känner jag behöver prata med skolan då d säkert undrar varför vi som oftast försover oss. Känns inte kul men känner mig lite tvungen så dom inte tror nåt annat e fel.. Känner inget stöd från min man! Besviken o arg o ledsen men som sagt han har nog väldigt svårt att förstå. Men jag känner just nu att jag när detta är över ska ta mig en ordentlig funderare runt förhållandet. Känner att det spelar ju en väldigt stor roll att ens partner lyssnar på en o är ödmjuk o hjälpsam när man behöver det ÄVEN om han inte kan förstå hur jag känner! :(

  • beso
    Luna1234 skrev 2017-11-23 15:00:42 följande:

    Jag och min man har haft sju missfall ihop. Det är ju så tärande för bägge. Han försöker stötta så klart men jag märker att han blivit mer och mer avtrubbad och till slut irriterad på mig. Vilket jag förstår egentligen för jag blir skitsur och irriterad mot allt och alla av alla hormoner och oro..  Vårt näst sista missfall var ett MA i vecka 11 (slutat utveckas i v7) och han blev otroligt ledsen av det. Han hade bara släppt all oro och var jätteglad. Det tog nog knäcken på honom tror jag. Så alla har sitt sätt att reagera. Men det är klart att ni måste prata om det. Skitjobbigt är det. 


    Beklagar så jättemycket! Trodde ma var ovanligt men det verkar drabba många tyvärr. Vidrigt när man vågat bli glad dessutom o d gått längre tid. Mitt är ju Tack o lov tidigt iaf men känns jobbigt när det inte kommer ut direkt..har läst att det kan ta veckor eller behövas medicinsk hjälp. Hur fick du göra vid ditt ma? Det är så ledsamt att något som bör föra en närmare varandra gör att det blir precis tvärtom. Att man sörjer på varsitt håll utan att mötas i sorgen o stötta varandra.. Jag blir ju som du beskrev oxå påverkad av hormoner o extra känslig o irriterad. Jag kontrollerar det så gott jag kan o försöker förklara det för honom också men möter inget förstående. Idag igen lämnar han mig med barnen och träffar sina vänner. Trots att jag förklarar att jag vill han är med mig när jag tog negativt test imorse o förstår det är missfall och är ledsen får panikångest känner mig illamående trött skakig o rädd för blodet ska komma när som helst o få ont..så går han.. Sa att jag vill han letar annat boende o att jag inte vet hur jag vill ha det när han gör så här! Kanske jag överreagerar..men känner mig så enormt sviken o illa behandlad! Han frågar inte ens hur jag mår eller om blodet kommit..ingenting! Detta är mitt andra missfall på två månader. Känner mig knäckt! Känner att jag inte orkar mer! Har mina tre underbara barn och är lycklig för det! Hade verkligen önskat en liten till men psykiskt klarar jag inte mer just nu iaf. Som någon skrev..Man älskar ju sitt lilla pluss från första sekunden man ser det! Nu behöver jag sörja o tänka..
Svar på tråden Gravid efter upprepade missfall