Hur visste ni att ni var redo?

Känner igen mig i det du beskriver, ts, vill därför ge mitt resonemang nu när du fått det andra perspektivet ovan. Jag tänker också mycket på vilken uppväxt jag vill ge mina eventuella barn (villa, bra inkomst, tryggt förhållande osv). Ha allt färdigt innan, hunnit jobba några år och hela den biten. Men... min absolut värsta mardröm skulle vara att sitta där i villan vid typ 33 när allt annat fallit på plats och då inte lyckas bli gravid (vi är 27 idag och har båda bara hunnit jobba knappt ett år efter långa utbildningar). Tänk om det tar 5 år att få det där plusset? Tänk om det tar lika lång tid att få syskon? Även om risken att det blir så inte är stor, så är den tillräckligt stor för att jag inte ska våga chansa på att vänta. Jag skulle inte kunna förlåta mig själv om jag lät materiella saker gå före vad jag känner är min mening med livet.

Så nu sitter jag här och har iaf klarat av min utbildning, hunnit jobba några månader (vikariat), är på g att spara till eget hus och känner att det är viktigare för mig att få chansen att ha en egen familj med flera barn än att varenda punkt på listan är uppfylld innan första barnet kommer. Vi plussade idag!

Du måste själv känna vad som är viktigast för dig, även i hjärtat! Inte bara vad huvudet tycker är mest praktiskt rent logiskt. Hoppas att du hittar vad som är rätt för dig :)