Help meeee

Det är ju jobbigt för han också om du börjar gråta och blir sympatisk när han vill ha ordet, jag själv gråter väldigt lätt och försöker tänka på att visa empati framför sympati för det blir automatiskt ett sätt att tysta ner någon / rikta fokus till dig om du gråter. Försök lyssna empatiskt. Han kallar dig saker vad kallar du honom? Har du sagt något om honom?

Annars säg ifrån att det inte är okej att han säger så.

Tycker det låter på honom som att han letar efter ny energi och kommer du och pratar om hur livet står stilla och att du inte mår bra och det är det enda han får höra hade jag tillslut också snäst till dig att du bara vill använda mig som en container att lasta av din sörja på utan att göra något åt det.

Det är aldrig ens partners ansvar om du mår dåligt i dig själv och i ditt liv och vad ska han göra när du känner så? Han kanske också behöver saker han kämpar lika mycket som du , bara för att han inte gråter eller berättar om det betyder det inte att han också har det tufft och han tar itu med det och förväntar att du gör samma sak.

Gå ifrån honom om du mår dåligt och bara kommer lasta det på honom du har mått dåligt i 3 månader, över vad? Vad är problemet? Har du sökt hjälp?