• Afterlife

    Han kan inte säga att det är omöjligt att gå tillbaka till ex

    TS, det låter inte som om du känner dig särskilt trygg i din relation när en sån här sak kan få så stora proportioner. Vad beror det på?

    Jag levde ihop med en man en gång som hade blivit bedragen på ett nesligt sätt av sitt ex. Han nämnde det ibland och sa att han var så glad att han träffat någon som mig, som var trygg och stabil och inte utnyttjade honom. Och att han "aaaldrig" skulle kunna bli tillsammans med någon som hon igen. Vår relation tog slut och ett par år senare blev han tillsammans med den kvinnan igen. De lever ihop nu. Och det enda jag kan känna är "so what!". Det spelar ju ingen roll. Vår relation är slut och han får göra vad han vill med vem han vill. Jag hoppas att de är lyckligare tillsammans nu än vad de var första omgången.
    Så bara för att man säger att man aldrig skulle gå tillbaka till ett ex så är det inte nödvändigtvis så man resonerar flera år senare.

  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-20 11:20:15 följande:

    Ja men jag försöker ju förstå hur han tänker men det går bara inte! Det är väl det som gör så ont att hon inte är helt otänkbar för honom. Är det verkligen något man vill sin sambo ska känna för sitt ex?
    Och om ni läst noggrannare så är det ju inte så att jag vill vara kall, jag försöker verkligen att inte vara det men mina innersta känslor avslöjar mig ändå. Är inte bra på att " hålla masken"


    Jag tror att du inte ska lägga så mycket energi på att förstå hur han tänker. Jag tror att du behöver ta reda på varför en sådan här (banal) sak får så stor inverkan på dig? Det låter som om du är osäker på relationen i grunden. Annars skulle inte en sån grej påverka dig alls.
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-20 11:35:53 följande:
    Nej det är jag inte osäker på vår relation. Men jag vill känna mig speciell och om han kan tänka sig att gå tillbaka till henne, det får mig att känna mig som vem som helst. Trodde vi hade något unikt och då borde inte ett ex ens vara ett alternativ.
    Fast jag kan nog inte hålla med. Det låter som om du är osäker. Eller möjligen att du inte känner dig speciell för honom som det är nu. Annars skulle en sån här liten grej (och tillika högst teoretiskt resonemang) inte få dig ur balans.

    Om ni har något unikt (vilket du verkar ha känt innan den här diskussionen) så är det ju så. Men om du går bort så finns inte det där unika kvar. Förutsättningen i diskussionen är ju att du (och det unika ni har) inte finns kvar i världen längre. Vem kan förutspå hur man reagerar då? Det gör inte dig mindre speciell NU.

    Och om du läste min lilla historia ovan (om mitt ex och hans ex) så är det ju så att en person som inte var bra för en förr mycket väl kan ändras och mogna och bli bra för en vid en annan tidpunkt. Som med mitt ex och hans ex. Jag tror (och hoppas) att de är lyckliga tillsammans nu, det var de inte första gången de var tillsammans. Det gör inte att jag känner att hans och min tid tillsammans var mindre speciell. Och jag tror inte att han gör det heller. Men hon är bäst för honom NU. DÅ var hon inte det.
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-20 12:24:30 följande:
    Javisst har du rätt i det du skriver... men känner mig ändå ledsen och obekväm kring detta. Tack för du försöker hjälpa iaf!
    Jag har också varit i relationer där jag känt mig osäker och "ospeciell". Det är lätt att se att det är något sådant för dig nu. Sedan kan det bero på dig (att du har dåligt självförtroende t ex) eller att din relation faktiskt inte är så bra och stabil som du vill ha den. Jag föreslår att du benar lite i det. För det är inte bra för vare sig dig eller relationen att en sån här småsak tar dig så hårt. Vad är det som gör att du känner dig ospeciell? (om vi bortser från den här diskussionen)
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-20 15:05:27 följande:
    Jag funderar hela tiden nu varför jag är så sårbar. Om det är ens personlighet eller om det är för att jag blivit sviken tom av min far. Men vill inte bortförklara något. Jag är väl bara sjuk i huvudet då som hängde upp mig på detta för vi har det bra annars tro det eller ej. Så har ingen vettig förklaring tyvärr.
    Jo, men den där sårbarheten kommer garanterat någonstans ifrån. Det betyder inte att du är sjuk i huvudet. Ibland kan man ha små problem (från t ex barndomen) som triggas av specifika händelser när man är vuxen. Allt kan vara lysande i alla andra sammanhang men när just de omständigheterna föreligger så triggas sårbarheten.
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-21 08:52:02 följande:

    Han säger till mig att han glömt henne redan innan vi träffades och han inte tycker hon är speciell. Han hävdar igen att det enda är att man inte vet vad som händer efter man varit med om något tragiskt. Kanske att då hjärnan spelar en ett spratt men det hoppas han verkligen inte. Han vill inte ha henne tillbaka


    Menar du att du har tagit upp det med honom igen?
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-21 10:46:39 följande:
    Ja jag vet jag är hemsk men jag var tvungen. Tycker inte saker och ting blir bättre gör att man inte pratar om det.
    Fast du är inte tvungen. Du kan berätta att du har bekymmer med såna här saker. Men att på något sätt ställa honom till svars för det är inte bra. Du har ju redan bestämt vad han tycker och känner och därför kommer inga svar han ger dig ge dig den lättnaden eller bekräftelsen du tycker att du behöver.

    Det är det här som gör att jag tror att du har andra bekymmer med förhållandet. Om allt var peachy mellan er och du kände dig trygg och speciell i er relation så skulle du inte känna att du var tvungen att ta upp det. Då skulle du kunna tänka att "okej, det svaret kändes skumt, men det vi har ÄR speciellt NU så det påverkar ingenting". Förstår du hur jag menar?

    Jag har också agerat på ett liknande sätt i relationer där jag inte känt mig trygg och där jag inte känt att jag är speciell för den jag levt med. 
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-21 10:53:07 följande:
    Jag vill inte heller min man ska leva ensam och olycklig om jag dör. Men att välja just henne av alla människor hade inte känts bra.
    Ja men det var där vi inte var överens, min sambo förstod Jamie vilket inte jag gjorde utan förstod hur besviken och sårad Claire av att han valde just henne.

    Du har rätt i att detta förgiftar relationen men jag rår inte över mina känslor. Hoppas också det går över snart.
    Fast om du är död kommer det inte att kännas någonting alls. Det är det som är grejen. Att din man inte kan säga hur han skulle agera när du är borta påverkar inte hur han känner för dig NU. Eller för henne för den delen.
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-21 20:35:55 följande:

    Ja jag tänker känslomässigt. Och återigen det handlar inte om att jag har ägandebehov så pass att jag inte vill han skulle träffa någon ny efter min död. Det har jag full förståelse för och tycker han ska göra. Men att han ens kan tycka att det hade varit intressant med henne det är det som gör ont. För mig betyder det ju att han har någon slags känsla kvar för henne.
    Men som PET skrev jag har nog inte mycket glädje av det som folk skriver här mår ju inte bättre av det iaf.


    Fast TS, för det första så har han ju inte sagt att "hon hade varit intressant" i det hypotetiska fallet. Enligt dina tidigare inlägg har han sagt att han inte kan uttala sig eftersom han inte vet hur han skulle tänka om du inte fanns. Det betyder inte att han "har en känsla kvar för henne", det innebär bara att han inte kan avskriva att en känsla skulle kunna finnas där igen om du inte fanns längre, eftersom han inte vet hur framtiden ser ut. Det är ju ändå ganska stor skillnad?
  • Afterlife
    Anonym (Erika) skrev 2017-11-21 21:28:22 följande:

    Tro det eller ej men jag skrev inte tråden för att endast få medhåll. Tvärtom, jag ville höra att jag överreagerar för jag trodde det skulle hjälpa mig att snabbt komma över detta. Vill ju inse att jag har fel men inser att jag känner vad jag känner. Önskar jag var mer " som de flesta" emellanåt för det verkar så mycket enklare och man hade mått bättre.

    De flesta har gett bra och konstruktiva råd ska bara försöka få in dem i skallen( om det nu går) bara några få som har en otrevlig nedsättande ton och det är det jag motsatt mig.


    TS, jag kunde känna som du gör när jag var yngre. Jag var osäker då och valde dessutom fel män att ha relationer med. Senare insåg jag att den här sortens känslor inte är rimliga eller logiska. Och jag gick till en psykolog som hjälpte mig att tänka på ett annat sätt. Det gjorde jättestor skillnad för mig och för mina relationer. Det är helt underbart att kunna ha en relation utan att känna att man är på pass hela tiden.
Svar på tråden Han kan inte säga att det är omöjligt att gå tillbaka till ex