Anonym (Lisa) skrev 2017-11-20 18:40:28 följande:
Det är som så att jag och min sambo väntar vårt första barn ihop. Det är mitt första och hans andra.
Vi har inte berättat för bonusbarnet (12 år gammal) än men vi har tänkt göra det i dagarna.
Min sambo är hur lugn som helst med att berätta men jag är lite oroad över bonus reaktion. Bonus är jättefin men oroar mig över att denne ska reagera med extrem svartsjuka, är extremt pappig.
Skulle vara trevligt med råd från andra som jag varit i liknande situationer.
Levde ni lyckliga i alla era dagar eller blev det katastrof?
Jag har haft ungefär samma omständigheter som du, mitt första, hans andra, ungefär samma ålder på hans barn, pappig. Hans barn ville ha syskon och såg fram emot det och blev jätteglad när vi berättade. Trots det måste jag ändå säga att det för mig blev katastrof.
Hans barn och jag hade aldrig umgåtts själva innan, jag hade gjort vissa försök men hen var så pappig att det var svårt, jag är inte så framåt själv och vill inte tränga mig på någon som inte ville.
När jag var föräldraledig så var hans barn ensam hemma med mig. Hade sett fram emot syskon och skulle vara med hela tiden. Jag kände mig osäker i att säga ifrån till hans barn så det blev obekvämt att ha hans barn med hela tiden. I efterhand kan jag tycka att jag borde ha tuffat till mig och inte varit så rädd men det är ju lätt att vara efterklok. När man är nybliven mamma vill man ju bara ta det lugnt med sitt barn och inte ägna dagarna åt att konfrontera sin osäkerhet inför någon annans barn.
Problemen började redan under graviditeten då hans barn tyckte att hen skulle hålla koll på vad jag gjorde så att jag inte skadade barnet i magen. Väldigt påfrestande. Pappan uppmuntrade sitt barn för att den brydde sig om. Hade varit bättre om pappan lugnat sitt barn med att försäkra att han visste att jag skulle bli en bra mamma.
Detta fortsatte även när barnet hade kommit. Inte så man vill spendera sina dagar med sitt nyfödda första barn, att ha någon som är beredd att anmärka på vad du gör.
Jag kan berätta mer men jag stannar där. Så här behöver det inte bli för dig, det beror ju på hur er kontakt är och om du känner dig bekväm med att säga ifrån om det är något som stör dig. Det beror också på hur pappan agerar. Skulle du få det som jag är mitt råd att säga ifrån från början för det blir bara värre av irritation som byggs på mer och mer.
Svartsjuka var aldrig ett problem utan vi fick andra problem. Om din bonus blir svartsjuk när ni berättar det så kan det ändå ha hunnit gå över till barnet kommer.
