Min kille slog mig igår

Hur mycket det än tar emot för dig och hur jobbigt det än blir med att sälja lägenheten osv tycker jag också du borde lämna.

Du kommer ångra dig längre fram annars. Din kille är ingen bra och trevlig man. Tänk dig in i scenariot några år framåt, att ni har barn ihop. Då blir allt sju gånger svårare. Har han då en våldsam tendens kommer du få ett helvete.

Att han är ångerfull och ber om ursäkt och gråter är klassiskt och innebär tyvärr inte att det inte kommer hända igen. De flesta män som använder våld blir djupt ångerfulla efteråt och kan bete sig enormt kärleksfullt, köper hem blommor och gör allt för att försäkra sig om att kvinnan stannar.

Det är långt ifrån normalt att bli så för vansinnigt svartsjuk. Dessutom verkar han ha problem med alkoholen vilket är ytterligare ett varningstecken.

Be om hjälp av föräldrar, vänner, syskon. Du kan inte klara detta på egen hand.

Förstår att du är chockad och att allt känns som kaos! Att din familj älskar honom innebär inte att de inte kommer förstå och hjälpa dig nu. Ring och berätta för dina föräldrar, be om hjälp att ta dig ur detta.

Våldsverkare kan vara "perfekta" på ytan, bete sig hur bra som helst och kommer inte alltid i den skepnad man kanske tänker sig att de gör.

Skam är konstigt nog en vanlig känsla för dem som blivit utsatta för våld. Men skammen borde inte finnas hos dig alls. Du har INTE någon del eller ansvar för detta. Det var INTE ditt fel.

Tror faktiskt inte andra människor kommer fråga ut dig om varför han slog. Du är omtumlad känslomässigt nu och tänker inte helt klart eftersom du älskar honom.

Försök våga berätta för någon. Det kommer kännas lite lättare efteråt.

Va? Vad ska HON skämmas för? Låter helt sjukt i mina öron.

Ja det var taskigt sagt och kanske onödigt men det berättigar vare sig att hon förtjänar en käftsmäll eller att hon "borde skämmas". Vilket trams.

Skuldbelägg inte dig själv för hur/vad du känner nu.

Du har inte gjort något fel! Du skriver själv att du visste att han har ett sjukt temperament. Nu har han klippt till dig.

Dina kompisar kommer inte att tycka att du får skylla dig själv. Självklart har man rätt att känna en viss svartsjuka inför partnerns gamla ligg, det är mänskligt! Men att det leder till att man blir kallad hora och blir slagen är INTE ok. Din sambo har begått en brottslig handling.

Förstår verkligen att det tar emot att berätta för någon och ja, det blir mer verkligt då. Men vad är alternativet? Att du tiger, fortsätter skämmas, lär dig tassa på tå hemma för att inte provocera honom? Att du går omkring med en ständig rädsla för att det händer igen? Att varje gång han dricker ha ont i magen av oro över att han ska få ett spel och börja skrika och slå?

En sak man bör ha i åtanke är att det finns studier på hur folk beter sig när de är riktigt berusade. Tyvärr är det deras rätta jag som kommer fram då. Det här med att man inte minns nånting, haft en blackout osv är en kass ursäkt.

Han har en dålig kvinnosyn och han är sjukligt svartsjuk. Det försvinner inte bara för att man går i terapi och slutar dricka alkohol.

Det här med nyårsresan låter ju väldigt förutsägbart. Han lär göra vad som helst för att få dig att stanna.

TS, jag tycker att du ska läsa på om normaliseringsprocessen - googla på det. Att du inte ens bryr dig/tar åt dig av att han kallar dig hora och jävla fitta när ni bråkar är ju hemskt! Du är redan van vid att bli förminskad.

Tycker inte han verkar vara så fantastisk, ärligt talat. Han trycker ju ner dig!

Grejen är den att du hela tiden flyttar tillbaka dina positioner. Du säger att om det händer igen, DÅ kommer du lämna. Men risken finns att han brutit ner dig ännu mera mentalt under den här tiden och det är inte alls säkert att du klarar av det då. Du har vid det laget ytterligare förklaringar och han kommer att ha en massa ursäkter till varför det hände som du godtar.

Det du berättat om hans beteende är väldigt oroväckande, att han psykar dig genom att sätta en fot mellan dina ben osv.

Förstår som sagt att det är svårt att lämna den man älskar, men du kommer få betala ett högt pris om du stannar. Försök prata med någon utomstående, helst professionell som kan hjälpa dig att bena i det här.
Kommunen tex har skyldighet att erbjuda stödsamtal.

Att han ska gå på AW ikväll som om ingenting hänt är bara så absurt. Det bevisar att alla hans vackra tårdrypande ord var rent bullshit. När du väl kommit hem igen trodde han att allt var lugnt.

Åk därifrån!!

Du är fortfarande i förnekelse över det som hänt. Att han ska avvakta med terapi låter fullständigt galet! Varför?

Han har en hemsk kvinnosyn när han talar om ditt förflutna, vadå "slampigt"?! Hör du inte själv hur tokigt det låter att han uttrycker sig så? Visst, du sa ifrån, men det länders inte att han tycker så.

Han är inte ensam om att ha blivit utsatt för otrohet och svek, det rättfärdigar absolut inte hans beteende nu. Jag har också blivit både dumpad och bedragen tidigare men det har inte gjort mig till en svartsjuk galning.

Stannar du med honom nu är det tusen gånger svårare att lämna längre fram. Det låter också väldigt illa att han blev arg över att du berättat för andra att han slagit dig.

Det handlar inte bara om det här slaget han gett dig, tror inte riktigt du inser hela vidden av honom. Han har ju kontrollerat dig tidigare, blockerat dörrar, kallat dig hora osv. Du verkar mest analysera om huruvida han kommer slå dig igen. Det är ju också så att han hela tiden manipulerar dig att tro att det är han som har rätt, att han har rätt att trycka ner dig.

Blir väldigt illa berörd av det du skriver, framförallt av att se hur du hela tiden hittar ursäkter och förklaringar.

Vill också påminna dig om att det är HAN som behöver professionell hjälp, inte du. Glöm inte att det är hans handlingar som lett fram till det du befinner dig i nu.

Du anpassar dig mycket efter honom, troligen mer än vad du är medveten om. Du "borde inte" ha tagit upp din fråga med tanke på hans morgonhumör?! Det låter galet att han går ut, slänger igen dörren och ifrågasätter dig när du undrar.

Jag kan nästan garantera dig att han överhuvudtaget inte mejlat alls. Då skulle han ju visat dig det istället för att tjura.

Sedan är det verkligen inte vare sig vanligt eller normalt att bråka "väldigt mycket" under de två första åren av en relation. Det är något du väljer att tro på och ser som normalt. Det borde snarare vara enkelt, härligt och kärleksfullt då.

Har hört något som jag tycker stämmer ang att hitta den man vill leva med: är det rätt så känns det lätt! Tycker det säger mycket.

Jag lovar, du kan få det så mycket bättre än så här.

Det gör ont när en relation är dålig/tar slut, oavsett omständigheterna.

Ingen förtjänar heller att bli illa behandlad, förminskad, förlöjligad och slagen, vilket du blivit. Han har inte behandlat dig schysst så känn ingen skuld.

Och du har ju flera förklaringar. Du är trött och slutkörd nu vilket är fullt begripligt! Ta hand om dig nu.

När "man" inte gjort allt... Hur tänker du nu? Känns det på riktigt som om du har medverkat till att er relation är dålig?

Tänk efter nu. HAN har
-slagit dig
- systematiskt tryckt ner dig
- kallat dig fitta, hora
- tagit hem kompisar när du varit ledsen utan att stämma av med dig

Osv, osv. Du är inte delaktig i detta. Det här kommer inte att leda till något gott eller fint.

De enda tillfällena han är kärleksfull mot dig nu är när du är på väg bort, när han befarar att du ska lämna honom. Endast då, inte annars. Är det så du vill ha det i en relation? Det behöver inte vara så. Du behöver inte ha det så.

Jag tror inte det kommer bli bra oavsett vad han gör nu.

Allt det du räknar upp som positiva egenskaper hos honom och varför du vill hålla fast vid honom väger inte på långa vägar upp det han gjort mot dig.

Det kommer bli tufft, smärtsamt och ledsamt att lämna honom. Det kommer bli obekvämt att sälja lägenheten och flytta. Men det kommer vara värt det i det långa loppet. Och du kommer att fixa det.

Det bästa vore om du kunde berätta för fler personer i din omgivning om vad som hänt. Att han slagit dig, kallat dig för fula ord, osv. Som det är nu är du så ensam och det är jättesvårt för dig så länge du skyddar honom genom att hålla tyst.

Var bor dina föräldrar, kan du åka dit? Var ska du vara över julen?

Han är fruktansvärt elak och nedlåtande mot dig TS. Och han gör detta systematiskt.
Kan du se det själv?

Han säger sådana saker för att bryta ner dig, och ju längre du låter honom hållas desto mer lyckas han. Han upprepar sig hela tiden med elaka kommentarer gentemot dig, han har inte ändrat sig ett dugg.

Låt honom inte fortsätta så här mer, du drar bara ut på plågan.

Självklart är det jobbigt att flytta isär och att få sitt hjärta krossat. Nu vet jag inte hur gammal du är men jag får känslan av att du är väldigt ung.

I det långa loppet kommer du ändå att inse att det är värt det, tusen gånger om! Du kommer att må bättre, känna dig mindre orolig och framförallt ha möjligheten att längre fram träffa en annan man som du kan uppleva riktig kärlek med.

Just nu är du fortfarande lite mentalt som en känslomässig fånge pga dina känslor för honom som fortfarande finns kvar. När du klarar av att släppa taget helt kommer du att må bättre igen.

Men du, jag tror nog inte dina föräldrar tycker du gjort något fel eller att du bär skuld i detta. De har ju bara sett hans fina fasad och trevliga sida som han visat dem. De skulle knappast tycka att han var så fantastisk om de visste att han slagit dig, kört upp knät mellan dina ben, hånat dig och kallat dig för fitta, hora och drinkluder.

Att lämna sin pojkvän för en annan, det är inget brott. De flesta av oss har gjort något sådant. Det tillhör liksom livet. Självklart tänkte väl ingen att ni skulle behöva flytta isär osv efter en så kort tid, men du har ju inget val. Det är rätt beslut.

Tycker du är modig och stark som lyckats ta dig från er lägenhet och att du bestämt dig för att fundera ifred några dagar. Det är starkt gjort av dig!

Försök strunta i vad som känns pinsamt, ingen kommer tänka så utan snarare tycka illa om honom när de går veta hyr han behandlat dig.

Vad hände?

Är du tillbaka i lägenheten med honom nu?

Jag håller med Molly50 till 100 %. Håll fast, håll fast, håll fast vid den tanken nu.

Det är inte optimalt att ni firar jul ihop men det tror jag att du någonstans är medveten om. Försök hålla ett mentalt avstånd till honom trots att ni befinner er under samma tak, om du förstår vad jag menar.

Och sluta inte skriva här, vi är flera som tänker på dig, vill dig väl och kommer stötta dig och peppa i att fullfölja detta.

Jag tycker det är jättebra om du lämnar tråden faktiskt ( utan minsta spår av ironi).

Struntar fullkomligt i om jag enligt dig tillhör dem du kallar för rabiat. Att lämna en elak misshandlande människa är skitjobbigt och en smärtsam process. Det är helt naturligt att TS går fram och tillbaka i sitt tankesätt eftersom hon faktiskt nånstans älskar den här killen. Känslor kan inte bara raderas ut med viljans makt! Hon har själv skrivit att hon blir hjälpt av att skriva här och få stöd (även om man kan utläsa att hon blir irriterad ibland).

Jag har inte som Molly50 själv blivit utsatt, men har bevittnat våld i en relation på mycket nära håll (en släkting) och vet att det är en smärtsam process. Och man kan inte gå utan hjälp av andra.

Ni som upplever att detta blir tjatigt och upprepande, skit i att gå in och läsa då.

Jag har givetvis inget intresse av att TS ska göra som JAG vill, det vore ju helt absurt och ganska narcissistiskt... Jag känner henne inte, men jag känner MED henne. Om jag kan göra något för att på något pyttelitet vis hjälpa henne så gör jag det genom att peppa henne här. Och ja jag tror på karma ;)

Det är tufft och ledsamt att lämna någon, även i det här fallet när hon blivit utsatt för både verbal, fysisk och psykisk misshandel och det behöver ibland få ta lite tid. Det är därför hon faller tillbaka, och det är därför det upplevs som om vi "skriver samma sak hela tiden".

Jag tror på dig TS, du kommer att fixa det här.