Frun otrogen - igen...
Hej
Så tråkigt att läsa vad du gått och går igenom. Det gör ont i mitt hjärta. Jag vill dela med mig av mina tankar och hoppas att de kan ge dig någonting.
Jag har bedragit min man och vet egentligen inte varför. Jag trodde aldrig att jag skulle vara det men det visade sig att jag hade fel.
Jag är en person som behöver både uppmärksamhet, bekräftelse och närhet. Min man är ganska dålig på att uppehålla det trots att jag flertalet gånger bett honom om mer närhet. Han är inte den där kramiga typen som jag önskar att han var, den som någon gång i bland överraskade mig med något eller bara omfamnade mig. Jag har tagit upp det en miljon gånger, det behöver inte vara något märkvärdigt, ett litet kort med "jag älskar dig" hade gjort sådan jäkla stor skillnad. Ibland bättrar han sig ett tag men det är snabbt tillbaka som vanligt igen.
Jag älskar min man något innerligt. Jag skulle inte lämna honom eller vårt barn för någonting i världen men samtidigt klarar jag inte av att leva ett helt liv utan alla de där känslorna som gör att man känner sig levande.
Jag inledde en affär med en man som jag träffade på en dejtingsite. Han är också gift. Vår relation är strikt sexuell och det är inga känslor inblandade även om en affär ändå blir känslosam. Min älskare ger mig den uppmärksamhet jag behöver för att orka leva helt enkelt. Spänning, närhet och så romantik.
Jag vet att det jag inte gör är schysst mot min man men samtidigt måste jag någonstans sätta mitt egna behov främst. Min man sätter ju sitt behov främst så varför skulle inte jag göra det?
Jag vill inte på något sätt säga att det jag eller din fru gör är okej. För det är det inte. Däremot vill jag få dig att rannsaka dig själv för ingen part är oskyldig i detta även om det din fru gör är ett enormt svek.
Visar du henne uppskattning? Får du henne att känna sig sexig? Älskad? Speciell?
Du inleder såklart med att du VET att det du gör är förkastligt och fel och att du älskar honom. Det vet du såklart!
Sedan följer en hel harang av floskel där du ursäktar dig själv. "Det är bara sexuellt" "Min man ger mig inte uppmärksamhet" osv osv. Det är så jäkla pinsamt!
På vilket sätt tror du att din man ser det som mindre svekfullt mot honom bara för att det enbart gäller sex?
Varför talar du inte om för din man att du vill/tänker/har sex med andra män och låter honom göra sitt eget val om han fortfarande vill ha dig i ditt liv?
Hur kan du anse att du har rätten att vara med andra människor sexuellt men inte han? Här brukar svaren bli " han får också vara med andra om han vill" och "Jag ljuger ju inte mot honom för han har inte frågat"!
Nä kanske det. Men din man kanske tror på att du endast vill ha honom. Det är väl för fan en självklarhet? Din man kanske inte vill vara med andra kvinnor heller eftersom det är endast dig han älskar och att du är det enda som betyder något.
Du är endast en stor hycklare och du har helt rätt i det du säger. Det är inte OK! - Det är det inte! Och förresten är det bara den som är otrogen själv som kan komma med ett sådant förnedrande råd du gav till en människa som blir sviken som att säga "visar du henne uppskattning"?
Fy fan vad fult sagt. Han blir inte bara bedragen utan du vill få honom att känna skuld för det också. Lite som att han får skylla sig själv.
Till TS! Lyssna för allt i världen inte på denna (Sofia). Hon har ingen aning om vad du går genom! Jag har varit i ditt läge och genomgått ett svek från min fru som påminner om din smärta. Jag vet hur du känner dig. Känslan att man visste inom sig men inte förstår att man inte gjorde nåt. Man lät hjärtat styra över hjärnan. Man ville tro och övertyga sig själv fast man nånstans visste ändå. Det är plågsamt!
Vad du ska komma ihåg här är att din fru är en lögnare. Hon har tagit dig för given och hon har gjort det av ren egoism. Det finns ingenting som hon gjort som hon inte gjort av fri vilja. Det var ingen som tvingade henne. Hur mycket du än vill tro och leta efter anledningar och förklaringar så kommer det fortfarande att vara så.
Det gör väldigt ont!
Jag tänker inte säga åt dig att lämna för jag vet hur svårt det är men du måste i det här läget nu börja tänka helt och hållet annorlunda! Du måste nämligen börja tänka på dig själv först och främst! Det är inte så lätt men från och men nu är det exakt det du måste göra. Låt inte henne trycka ned dig längre.
Lycka till!