Inlägg från: Anonym (FruK) |Visa alla inlägg
  • Anonym (FruK)

    Frun otrogen - igen...

    Jag är gift med min man sedan 20 år tillbaka och har fyra barn tillsammans. Är otrogen sedan tre år tillbaka ,trodde aldrig att det skulle hända men det hände. Brist på uppmärksamhet, bekräftelse och intimitet gjorde att jag hamnade här.

    Jag tror ärligt att skillnaden mellan en som är otrogen och en som inte kan tänka sig vara det är att vi otrogna skiljer på känslor och sex. Min kk betyder inget för mig emotionellt , allt vi har är djuriskt sex.

    Jag försöker inte rättfärdiga det, jag vet att det jag gör mot min man är ett stort svek men kan helt enkelt inte motstå frestelsen, det förbjudna, spänningen och kicken man får utav förbindelsen mellan min kk och mig, han får mig att leva, hjälper mig i min trista vardag,får mig att känna mig åtrådd,sexig och bekräftad.

    Min otrohet förändrar inte vad jag känner för min man, jag älskar honom av hela mitt hjärta.

  • Anonym (FruK)
    Anonym (tragiskt) skrev 2017-12-18 18:56:41 följande:

    Nej det var inte sakerna du nämner som gjorde att du var otrogen. De skapade enbart ett missnöje. Hur du sen valde att hantera ditt missnöje har ingenting med det att göra öht. Det var ditt eget val som gjorde att du var otrogen, du kunde valt andra lösningar som många andra gör men du valde otrohet.

    Även trogna människor kan skilja på kärlek och sex. Det som skiljer otrogna människor från trogna människor är egoismen i att tro att bara för att man själv anser sig kunna skilja på kärlek och sex så ger det dig rätt att gå bakom ryggen på din partner och själv sätta gränserna för förhållandet utan att komma överens med din partner.

    Jodå du skyller ifrån dig som alla otrogna människor gör. Du skyller dina medvetna val på omständigheter och ert förhållande och du försöker bortförklara svek och lögner med att du bara skiljer på kärlek och sex.

    Ja frestelsen är ju det som driver dig. Du har en svag karaktär helt enkelt och är resonerar väldigt egoistiskt . Du tycker det är värt såra och förnedra din partner så att du ska kunna uppleva alla de saker du nämner.

    Är det så du behandlar en människa du säger dig "älskar av hela ditt hjärta" så vill jag nog inte ens veta hur du behandlar människor du inte älskar.

    Alla dessa självlögner du använder dig av fungerar säkert bra för dig nu, det är inte förrän det kommer fram som du kommer inse hur otroligt lama de är.

    Jag håller tummarna för att det blir snart. ...


    Det var just sakerna jag nämnde som gjorde att jag tog steget att vara otrogen, självklart var det ett val jag gjorde men hade inte behövt göra det om allt hade fungerat hemma.

    Enda lösningen var att gå skilda vägar och det är inget som någon av oss skulle mått bra av , allra minst barnen.

    Ja jag älskar min man och har som sagt inga problem att skilja sex med känslor. Sex är bara två kroppar som njuter av varandra, det är inte mer komplicerat än så och därför tror jag inte att ni kan skilja på det. Det är därför ni visar er ilska och bitterhet i var och annan tråd som handlar om otrohet, för ni blandar in alla känslor i något som är en av de starkaste drifterna vi har som människor , och vissas sexdrift är uppenbarligen större än andras. En del kan ha sex en gång om året och fortfarande fungera som människor medans tex jag behöver flera gånger i veckan för att inte känna frustration och lätt irritation.

    Att falla för frestelse betyder inte automatiskt svag karaktär ,för mig handlar det om att leva i nuet, att göra det jag älskar , att njuta i stunden.

    Förstår inte din skadeglädje , jag mår bra, min man mår bra och våra barn mår bra. Varför skulle du känna glädje i att se vår familj raseras? Brukar du känna skadeglädje för andra medmänniskor och vart kommer din bitterhet ifrån? Den känns inte hälsosam.
  • Anonym (FruK)
    Ensombryrsig skrev 2017-12-19 12:20:11 följande:

    Hej FruK!

    Tack för att du delar med dig av din historia, som den som bedrar!

    Ditt inlägg väcker så klart en rad frågor hos mig;

    1. Om det råder brist så stor brist på saker i ditt förhållande och din vardag är så trist att du "måste" svika den du säger dig älska, varför gjorde du inte bara slut först då? Varför välja svek, lögner och dubbelliv istället för att ärlighet? Varför stanna kvar om det nu fattas så mycket? Känns det inte mer som att du och din make är bästa vänner? 

    2. Skiljer mellan känslor och sex? Varför? Och om din kk inte betyder något för dig emotionellt, varför går du då alltid till samma? Varför inte fortsätta söka efter någon som kanske är ännu bättre?

    3. Du försöker inte rättfärdiga i men ändå ursäktar du det med att skriva "att du inte kan motstå frestelsen i det förbjudna". Det förbjudna här är ju att du sviker en annan människa, en som du påstår dig älska. Jag vet inte hur gamla era barn är men är det förbjudna så viktigt för dig att det är värt att riskera familjens välmående för?

    Jag inser att mina frågor låter dömande. Snälla tro inte att de är menade att vara det. Jag dömer ingen. Det är inte min uppgift att göra. Jag vill bara försöka förstå en otrogens syn på det hela. För jag förstår verkligen inte.

    Min fru och våra barn, är hela min värld. Det finns inget jag inte hade försakat eller gjort för deras skull. Att medvetet riskera deras lycka och välmående, är så långt ifrån min förståelse något kan vara. Men tydligen delar min fru inte den synen...


    Förstår att det väcker en del frågor, ska försöka svara på dom så gott jag kan

    1. Som sagt har jag och min man varit tillsammans i 20 år, va 16 när vi träffades och han några år äldre. Har aldrig levt själv utan gick från min mamma till min man. Jag kan nog inte tänka mig ett liv utan honom för han har blivit en del av mig. Som jag skrev innan älskar jag min man oerhört mycket , och förstår att det verkar konstigt då att jag kan svika honom på det sättet.

    Det är inte så att jag vaknade upp en dag och bestämde mig för att vara otrogen. Min man är jättefin som person ,vi har inga direkta problem , bråkar inte eller så , men han tar mig förgivet. Det är som han inte ser mig längre, inget man behöver ägna tid åt för jag finns där ändå. Hans sexlust är lika med noll, närmaste intima handlingen man får på daglig basis är typ en kyss på munnen , eller kram. Jag har många gånger förklarat för honom hur jag känner mig men han kanske ändrar sig några veckor för att sedan hamna i samma bana. Anledningen till att jag inte bara lämnar är våra barn. Vill inte att dom växer upp med två skiljda hem. Dom är trygga harmoniska och lyckliga . Vi bor i ett fint hus , lugnt område, bra skolor och förskola, de har kompisar osv ser ingen anledning att ta ifrån dom detta. Min man är lycklig han med ,han har helt enkelt inte samma behov som jag har. Skulle jag ge honom chansen att välja, genom att berätta om min otrohet , skulle han vara tvungen att lämna för att behålla sin heder ,sin manlighet.

    2. ?Skiljer mellan känslor och sex ,varför?? Ja för mig är det två helt skiljda saker, jag kan ha sex utan att ha känslor för mannen , helt enkelt. Jag har samma kk för ett, han är en fantastisk älskare och två, han är ren. Dessutom känner dom inte varandra, han har samma syn på vårt upplägg osv. Det är bara sex vi har, inga krångligheter.

    3. Hhhmmm svår fråga, men nej egentligen inte. Min familjs välmående och mina barns välmående framförallt kommer alltid att komma först. Men det dom inte vet kan dom heller inte lida av. Jag är extremt försiktig och min affär kommer med största sannolikhet aldrig avslöjas. Blandar aldrig in mitt privatliv med min kk, när jag är hemma är jag 100% närvarande.

    Varför din fru bedrar dig är för hon kan. För att vara rak på sak. Och även när du har konfronterat henne så har hon fortsatt. Hon kommer aldrig sluta, så beslutet ligger på dig, kan du leva med en fru som har en kk vid sidan om ? Kanske kan ni ordna så du har en kk också? Eller så finns det inte mycket att göra än att lämna. Hon kommer aldrig ändra sig.
  • Anonym (FruK)
    Anonym (tragiskt) skrev 2017-12-19 12:16:16 följande:

    Japp situationen hemma satte dig i en situation där du behövde göra ett val, men du hade inte behövt välja otrohet om du inte velat det.

    Din otrohet kommer ingen må bra av heller när den kommer fram, allra minst barnen. Faktum är att alla kommer må väldig väldigt dåligt.

    Ilskan har ingenting med att skilja på sex och kärlek att göra. Ilskan bygger helt och hållet på att du tar dig rätten att fullkomligen skita i vad din man tycker om sex och kärlek med andra och enbart utgå ifrån vad du tycker och sen använder det som någon slags ursäkt. Det är naturligt att känna ilska över att en människa missbrukar en annan människas förtroende och riskerar att såra och förnedra personen djupt. Det blir inte bättre av att du då säger dig älska den du bedrar, snarare värre eftersom man då undrar hur i helvete man kan göra så mot någon man säga sig älska? Om man älskar någon vill man väl inte personen illa? 

    Ja du pratar mycket om vad saker och ting betyder för dig, men skiter fullkomligen i vad de betyder för din partner. DU kan skilja på sex och kärlek, DU lever i nuet, DU gör det DU älskar.... Din partners åsikter kring ert gemensamma förhållande är totalt oviktiga för dig, allt handlar om dig.

    Det handlar inte om skadeglädje, det handlar om att känna empati för din man och tycka att han förtjänar en chans att få förhålla sig till det du gör och få möjligheten att själv välja vad han vill göra av det. Dessutom är det intressant att du i ena stunden gör allt för att förminska det du gör och få det att låta som ofarligt och till och med nästan snällt mot din familj för att i nästa sekund anse att det är skadeglädje att det kommer fram, jag menar om det du gör är så ofarligt och snällt så finns det väl ingen skada i att din man och barn får reda på det? Det är ju bara bra för alla enligt dig?


    Ja jag gjorde ju valet baserat på min situation. Sen behöver ju inte du tala om för mig varför jag gjorde det valet , för jag har redan gett dig min orsak.

    Nej det är klart att ingen kommer må bra av det om det skulle komma fram. Men som jag skrev ovan är jag extremt försiktig , och skulle den mot förmodan komma fram så får jag lösa det då. Skadan så att säga är ju redan skedd.

    Jag tror att om jag inte blandar in min man i min affär så går det alldeles utmärkt att leva som vi lever. Han är lyckligt ovetandes och mår bra av vårt förhållande som vi har idag. Han har inte behoven jag har helt enkelt.Jag vill inte min man illa på något sätt, detta är något jag behöver för att må bra. Egoistiskt , ja kanske , men som jag ser det vinner vi alla på det. Ja jag kan ju bara stå för vad jag känner och det blir mycket jag jag och jag. Ts förklarar andra sidan av en otrohet och det är klart att det påverkar mig. Jag vill liksom inte medvetet förstöra min man.
  • Anonym (FruK)
    Anonym (tragiskt) skrev 2017-12-19 16:00:45 följande:

    Ja du har angett orsak , men skyller ditt val på omständigheter och du verkar ha svårt att erkänna för dig själv att otroheten var något du valde för at du ville det, du kunde ju valt någon annan lösning men du valde just otrohet

    Bara för att han inte vet vad du pysslar med betyder inte att din otrohet haft någon inverkan på honom. Redan nu lever han ju i en lögn, i ett förhållande som han velat vara i om han visste sanningen och med en kvinna som han inte hade valt om han vetat sanningen. Den aspekten vill du inte låtsas om.

    Skadan är redan skedd ja, och det är något som ni alla kommer få leva med som en tickande bomb som kan explodera när som helst, nu, om 2 veckor eller 5 år.

    Nej inte kanske, du ÄR väldigt egoistisk när du sätter dina behov före allt och tar dig rätten att på egen hand sätta spelreglerna för ert förhållande och sen manipulerar din man att vara kvar i ert förhållande genom att undanhålla sanningen från honom så att du ska kunna äta kakan och ha den kvar.

    Nej, din man vinner inget på att leva i en lögn, att påstå att någon tjänar på att bli bedragen är ju helt absurt och ren lögn.

    Att påstå att du inte medvetet vill förstöra din man är som at påstå att jag inte vill göra dig ledsen om jag gör inbrott hos dig, det är ju bara dina prylar jag vill ha. Men vi vet ju båda att du vet mycket väl att det finns risk att du förstör honom och att du medvetet tar den risken så att du ska få det du vill.


    Det finns inte så mycket att kommentera. Men jag har aldrig sagt att det inte var ett val jag gjorde. Skrivit det flera gånger nu.
  • Anonym (FruK)
    karolina17 skrev 2017-12-19 16:02:51 följande:

    Kan inte låta bli att skriva ett inlägg i denna kommunikation ni har. De som är otrogen gör det för en anledning, lyfta och stärka sig själv, sitt ego! , oftast vet de inte om det och kommer att försvara med ena och andra argumentet.En fråga till fruk varför ska han skaffa en kk?. Är det för att kvinnan genom otroheten lyft sitt ego tillräckligt så att hon nu styr i äktenskapet ut efter hennes behov , att det är hennes man som måste ändras? De uppfattas så när du skrev du kan också skaffa kk.


    Nej vad jag menar är att det är valen som finns som jag ser det, antingen stannar man och lever med att frun är otrogen, eller så lämnar man förhållandet helt , eller som tredje alternativ så skaffar han också en kk och har ett öppet förhållande. Behöver inte vara krångligare än så, vem som bestämmer vad och vem som styr behöver ju inte ses som något negativt i den bemärkelsen. Valet är ju ts , kanske han trivs med ett sånt upplägg. Vem är du att bestämma vad som är rätt?
  • Anonym (FruK)
    Anonym (tragiskt) skrev 2017-12-19 16:19:40 följande:

    Ja, men du skyller ditt val på omständigheter och lägger därmed en del av skulden för ditt val på din partner


    Det finns alltid en orsak till varför man tar dom beslut man tar. Jag gav dig mina orsaker. En del lämnar, en del är otrogna och en del gräver ner sina behov och lever med det. Jag gjorde valet att få mina behov tillfredsställda av en annan man då min egna man försummar mig totalt på den biten. Jag väljer att vara otrogen under dom premisserna.
  • Anonym (FruK)
    Lord Hans skrev 2017-12-19 16:39:41 följande:

    Din orsak är att du saknar ryggrad och förmågan att känna empati och kärlek. Det är uppriktigt synd om en så liten och betydelselös människa som du. Så liten och värdelös så du inte vågar skriva ut ditt riktiga nick.


    Ok och du är mindre anonym menar du?

    Jag skriver min version av min otrohet, något som ts efterlyste. Du är ungefär lika betydelselös för mig, liksom dina inlägg ställda till mig.
  • Anonym (FruK)

    [quote=78289067][quote-nick]karolina17 skrev 2017-12-19 16:40:20 följande:[/quote-nick][/quote]

    Nu ifrågasatte du mitt svar till ts om att skaffa en kk, jag sa då att de kunde satsa på öppet förhållande och ts kunde ha sin kk, vad är det för konstigt svar du ger?

    Vad du tycker om min otrohet är din ensak, det berör mig inte det minsta, men hoppa inte över till något annat om vi ska diskutera.

  • Anonym (FruK)
    vettefaen skrev 2017-12-19 16:42:19 följande:

    Jag förstår inte riktigt ditt resonemang här om jag ska vara ärlig. Hur kan lycklig ovetandes vara något bra? Det finns inget här som kan sluta bra din affär kommer förr eller senare att bli avslöjad. Om inte nu, kanske imorgon om inte då kanske om ett, fe, 10 år och hur tror du att det kommer att slå honom om han fått reda på att du haft en affär då? 

    Gör det barmhärtiga och låt honom välja du kommer oavsett dina resonemang att förstöra honom och dessutom göra det medvetet.


    Min man är lycklig i vårt förhållande, vad är det du inte förstår? Han kan inte vara olycklig av min otrohet eftersom han inte känner till den, lyckligt ovetande.

    Hur kan du vara säker på det? Det har funkat alldeles utmärkt i över tre år. All otrohet behöver inte upptäckas om det sköts snyggt.

    Jag kommer troligtvis aldrig vara den som lämnar min man, ser inte något bra i att bryta allt vi har ihop med barn och allt. Min kk kommer jag däremot inte ha förevigt, det får pågå sålänge han och jag känner oss nöjda, sen blir det ett min e blott och något fint att se tillbaka på, i allts största hemlighet.
  • Anonym (FruK)
    molly50 skrev 2017-12-19 22:22:26 följande:

    Hur kan du veta att han är lycklig?

    Du tror inte att man kan ha misstankar om att något pågår bakom ens rygg?

    Mitt ex trodde nog också att jag var lyckligt ovetande tills ett par av mina vänner,oberoende av varandra,berättade vad som pågick bakom min rygg.

    Dessförinnan hade jag känt att det var något som inte stämde då det hände saker som gjorde mig misstänksam. Och han nekade såklart när jag försökte ställa honom mot väggen.

    Jag är tacksam gentemot de som berättade.

    Jag hade föredragit att få veta direkt från honom. Men han var inte man nog att stå för sina handlingar.

    Och tro mig,det gjorde betydligt mer ont att få veta att jag levt i en lögn under en lång tid,än om han hade sagt som det var på en gång.

    Lögner och svek sårar ofta mer än otroheten i sig.

    Jag har så svårt att förstå hur man kan ljuga så för den man påstår sig älska och inte ens ge sin partner en möjlighet att själv få välja hur h*n vill leva sitt liv.

    Det är inte bara falskt. Det är fruktansvärt egoistiskt.


    Jag vet att han är lycklig för vi har ett fantastiskt förhållande baserat på hans premisser. Han har inte samma behov av sex som jag har. Jag behöver känna mig åtrådd och bekräftad som kvinna och inte som mamma, hushållerska, städerska, hjälpreda, rådgivare osv. Han totalt ignorerar mina behov. Varför har mannen inget ansvar menar du? Varför gifter man sig öht? Ville jag ha en polare så skulle jag inte gift mig med personen! Det är så lätt att säga, men skilj dig då! Men när man känner ett ansvar för sina barn och vill ge dom en bra uppfostran och en fin barndom och den bästa starten i livet så är det inte lika lätt. Min familj mår bra, vi har ett fint kärleksfullt hem, trygga barn ,stort gemensamt umgänge osv
  • Anonym (FruK)
    Canadasvensk skrev 2017-12-19 17:37:26 följande:

    Haha din man är troligtvis "lycklig" för att han knullar en 25 årig vid sidan om. Hon säger också att hon är "ren" précis som ditt KK. Men ska sanningen fram så har både hans lilla bombnedslag och din KK andra KK vid sidan om. Många K:n blir det...

    För inte fan tror du (FruK) väl att ditt KK på 3 år bara knullat DIG!? Allvarligt människa?!? Tror du att han sitter hemma och väntar på att hans lilla ego MILF på 35+, som desutom har bekräftelse behov, skulle vara hans enda älskare?

    Men visst, vissa tror fortfarande på tomten... haha


    Hade min man knullat en 25 åring är det bara att gratulera, han är alltså inte helt död på den fronten trots allt då.

    Jag har aldrig påstått att jag är den enda min kk knullar, det är din fantasi som spökar. Och dessutom har jag heller aldrig nämnt hans ålder så hur du får in MILF är ett mysterium...
  • Anonym (FruK)
    molly50 skrev 2017-12-19 22:24:55 följande:

    Har du själv gett din partner frågan om han vill skaffa en kk eller ha ett öppet förhållande,eller är det bara du själv som ska ha den möjligheten?


    Jag har aldrig ställt frågan eftersom han borde kanske kunna tillgodose mina behov först innan han tar an sig jobbet att tillgodose nån annans..

    öppet förhållande, nej och hade det varit för tre år sen skulle jag nog tagit upp det, nu känns det som om man kommer börja misstänka att jag funderar på ha sex med andra män och kanske han börjar kolla mig , så det är inte nån bra idé.

    Men om jag känner min man rätt, vi har trots allt varit tillsammans i 20 år , så skulle han aldrig ställa upp på att jag träffade andra vid sidan om honom.

    Han har väl möjligheten att vara otrogen precis som mig, var skrev jag att jag har ensamrätt ?
  • Anonym (FruK)
    Ensombryrsig skrev 2017-12-20 14:14:46 följande:

    Tack snälla för dit svar!

    Och tack för ditt förra inlägg! Du har verkligen vågat öppna upp och berätta din historia. Du har kunnat berätta den riktigt nyanserat, både som otrogen som tycker sig göra rätt och som en som insett att man trots allt är två i ett förhållande.

    Läser jag mellan raderna, så är det egoismen som är den röda tråden. Det min fru har gjort, är egoistiskt och själviskt. Och det har sedan dess gått upp för mig, hur många plan min fru egentligen är riktigt ego på. Har aldrig sett det så förr.

    Och respekten, ja den är ju ett ämne för sig.

    Jag vet att min fru respekterar mig, i många anseenden. Vanligtvis är jag ju inte den försummade, osäkra lilla mannen. Är nog en "average Joe" som respekterar min fru lika mycket som hon gör mig. Men nej nej. Tydligen inte.

    För det hon har gjort, kan inte kallas respekt. Att hon nu efteråt låtsas som ingenting, är inte respekt. Och inte att förglömma; att jag inte sätter ner foten, tar nog faktiskt död på den lilla respekt hon möjligtvis har kvar.

    Hus: ja

    Barn: ja

    Gemensamma vänner: Ja, vi har i stort sett bara gemensamma vänner. Kan bli så efter 20 år.

    Ekonomin: ja, stämmer.

    Bråkar: inte särskilt.

    Vardagssysslor: flyter oftast på, ja.

    Så med ja på alla dessa punkter, ska jag då inse att hon är kvar med mig för att jag är "bra att ha"...?


    Ledsen att säga det men ditt förhållande är redan dött. Din fru älskar en annan man och har redan lämnat dig

    Du har som jag ser det tre alternativ

    1. Du lämnar henne också och skiljer dig

    2. Du lever tillsammans med henne trots att hon älskar en annan man och dessutom träffar honom

    3. Ni lever tillsammans och du träffar nån vid sidan av ,som två vänner
  • Anonym (FruK)
    vettefaen skrev 2017-12-20 14:27:59 följande:

    Nya personer kan återuppväcka saker man trodde hade dött för länge sedan.

    Varför är bara dina behov i centrum? Jag kan tänka mig att din make har ett behov av en ärlig fru och trogen fru.


    Jag har aldrig skrivit att mina behov är i centrum. Skrev nyss att vårt äktenskap är baserat på hans premisser. Alltså hans behov styr.
  • Anonym (FruK)
    Canadasvensk skrev 2017-12-20 17:09:38 följande:

    Jo men lilla FruK, du påstod att han var "ren". Hur fan vet du att han knullar alla andra tjejer med kondom?? Och svarar nu inte att du litar på honom för du kan lita lika mycket på honom som din man kan lita på dig...

    Läs om min text igen. Den 35+ åriga MILF:en är DU! Tillåt mig förklara:

    1 - Du sa ni träffades för 20 år sen när du var 16 år gammal

    2 - Du har barn, alltså är du en mamma. Mother's I Like to Fu$k!


    Han knullar inte runt och jag litar på honom när han säger att han använder kondom med dom få tjejer han träffat under tiden vi varit tillsammans.

    Jag vet att du syftade på mig, men trodde att en MILF var någon som låg med mycket yngre killar, min kk är jämngammal med mig. Så ursäkta att jag inte förstod.
  • Anonym (FruK)
    molly50 skrev 2017-12-20 16:29:35 följande:

    Jag har aldrig påstått att mannen inte har ett ansvar. För det har han självklart.

    Båda har ett lika stort ansvar för att förhållandet ska fungera.

    Men om man börjar känna att man lever ihop med en vän och inte sin partner,som man älskar,då är det kanske bättre,och framförallt ärligare,att göra slut.

    Barn är inte dumma.

    De märker om ens föräldrar av någon anledning inte mår bra eller inte längre är lika kärleksfulla mot varandra.

    Och om sanningen kommer fram,hur tror du att det kommer att bli för barnen då?

    Är dte verkligen värt att fortsätta ta den risken?

    För man kan aldrig säga att det aldrig kommer att komma fram.Du har inte skrivit att du har ensamrätt. Men många som är otrogna vill inte att deras partner ska göra samma sak.

    Och om du inte anser dig ha ensamrätt,varför inte ge honom chansen att också få träffa andra då?

    Du verkar mest rädd för att själv bli avslöjad så att du inte får det du vill ha,.

    Och det är egoistiskt.


    Det finns inte något mer att kommentera, har förklarat min synvinkel och förhoppningsvis fick ts dom svar han var ute efter att få höra utifrån den otrognes perspektiv.
Svar på tråden Frun otrogen - igen...