Vad tycker du om feminism?

Ok, då får jag förmoda att du menar Sverigedemokraterna. Som ironiskt nog har en uttalad feminist som jämställdhetspolitisk talesman sedan mer än 3 år tillbaka, närmare bestämt en särartsfeminist.

Tanken är dock inte totalt orimlig. Får väl se!

Japp, slår in julklappar, eller rättare sagt håller damen sällskap medan de slås in.

Nej, men jag uppskattar Paula Bieler (SD) som politiker. Få har rört om i dagens politiska feministgrytan som hon har gjort och det får hon hemskt gärna fortsätta med.

Annars är det ett "Meh..."-parti i mina ögon och nationalism rimmar oerhört illa med anarkism.

Jag förberedde maten för imorgon och mörade samt marinerade kött åt 10 personer. Det är dock damen som sköter merparten i hemmet.

Du förväxlar mig med socialistiska feminister som eftersträvar en 50/50-fördelning i så stor utsträckning som möjligt. Hemma hos oss gör vi oftast vad vi är bra på och hjälps åt när någonting blir övermäktigt.

Problemet är den nuvarande lagen som kräver bevis om uppsåt till brott för att förövaren ska bli dömd. Förövare kan alltså frias med motiveringar som "Jag visste inte...", "Jag trodde att hon var med på det...", "Jag trodde inte att hon var medvetslös..." och så vidare - trots att rätten kan konstatera att en klinisk våldtäkt har skett. I och med samtyckeslagen så blir det ett uppsåt i sig att ha sex med någon utan samtycke, det ska därmed bli lättare att få förövare dömda.

Samtyckeslagen, hårdare straff och utbildningar för nyanlända om svensk sexualitet (frivillig utbildning) är regeringens svar på denna oro. Vilket även ser ut att gå igenom i riksdagen, alltihop. Sedan kan såklart diskutera huruvida det är tillräckligt...

Ja, det vore helt klart bättre än att placera radikalfeminism som paradideologi i alla finrum, då det är dessa feminister som tenderar att fokusera på kvinnor och för att kompensera för förtrycket av ett påstått "Patriarkat". Folkrörelser är dock min melodi! - är med dig helt på den punkten.

Visst är det Sverige alltid.

Nej, det är upp till dem.

Jag är en anarkafeminist. Pre-"Lilith's Testament" kan tilläggas, för jag är inte radikalfeministisk i annan mening att jag absolut kan se ett "Patriarkat" i Saudiarabien eller på Kinas fattigare landsbygd (om nu de konservativa sederna fortfarande praktiseras där).Inga, varför jag som sagt inte är en radikalfeminist.

Vad har du för bevis för att jultomten inte finns?

Som sagt så var jag osäker på om de konservativa sederna fortfarande fanns kvar eller inte. Det var bara ett exempel på vad som faktiskt hade kunnat ses som ett "Patriarkat".

Det går inte att bevisa icke existens, som Anonym (Grahn) har påpekat genom ett exempel. Jag finner det helt enkelt inte rimligt att tala om ett aktivt "Patriarkat" i Sverige - även om vi såklart har normativa strukturer baserade på kön. Det är dock inte samma sak som den radikalfeministiska idéen om ett aktivt "Patriarkat" som systematiskt förtrycker kvinnor och som upprätthålls av män (och av främst vita män).

Nu råder inte omvänd bevisbörda vilket är min poäng. Du kan inte bevisa att trams inte existerar just för att det är trams.

Det var inte specifikt arbetsförbud jag åsyftade utan även seder som att kvinnor inte ska ha ögonkontakt med män, vara tysta i en mans närvaro, passa upp män och göra som mannen säger. Om det inte längre finns en sådan kultur ute i Kinas fattigare landsbygder så kan saken lämnas därhän, var som påpekat osäker på hur det förhöll sig idag.

Varför denna envisa brottning med ett exempel vars enda syfte var att förtydliga någonting helt annat?

Vi befinner oss i Sverige, inte i Saudiarabien eller dylikt, och därmed är min konflikt med radikalfeminism självklar och med tanke på vad jag redan har skrivit;

"Jag finner det helt enkelt inte rimligt att tala om ett aktivt "Patriarkat" i Sverige [...]"

Min största "stridsfråga" är socialistisk feminism och det tvång samt den centrering av jämställdhetsarbetet som följer i dess spår. Lägg inte ord i munnen på folk.

Hur ser du själv på statliga tvångsmedel på ett sådant här område och på aktiv centrering av jämställdhetsarbetet (det vill säga när jämställdhetsarbetet flyttas så långt bort från folket som möjligt)?

De kan alltså hitta på vad som helst och ditt intresse förblir tomt? Vänsterpartiet har sedan länge försökt få igenom förslag om att föra aktiv kvotering i hela kultursektorn och utifrån kön, etnicitet och åsikter. Är det ointressant om de lyckas eller inte?

Det är politiken som - mer eller mindre - är låst i höger och vänster, inte vi. Ingen har frågat oss om vi vill ha ett sådant förhållande i politiken. Vi får dock tråkigt nog förhålla oss till politiken om vi ska diskutera politik.

Liberaler kommer inte att göra avkall på det fria valet. Vilket för min del känns bra.

Ja, tack och lov för det.

Det som dock är politik, det är politik.

Det är nog bättre om övriga lyfte blicken till riksdagen någon gång.

På tal om det så stundar riksdagens partiledardebatt kommande onsdag, den 17:e januari.

Rekommenderas! - för den som vill se lite mer än spel för galleriet i TV4.

TS-frågan är omöjlig att besvara entydigt, då det finns alla möjliga - och omöjliga - feminismer och dito feminister. Generellt är övergången från ett utpräglat manssamhälle till ett mer jämlikt samhälle inte bara önskvärt utan framförallt ofrånkomligt. Det märks av det faktum att samtliga riksdagspartier numera står för varierande grader av feminism. VP mest. KD minst. Men inget parti vare sig vill - eller kan - vrida utvecklingen tillbaka. Utvecklingen formar partierna, mer än partierna formar utvecklingen.

Nej, det är politikerna som beter sig annorlunda i medier och i partiledardebatter som hålls i riksdagsdagen så finns det betydligt mer tid för både fördjupad diskussion och för repliker under ordnad form.