Jag har fortfarande, efter alla dessa år av diskussioner, inte fått något vettigt svar på den största frågan: på vilket sätt gynnar feminism män?
Det börjar verka mer och mer som att det inte finns något vettigt svar här, och därför blir svaret på TS automatiskt NEJ.
Tack för en bra frågeställning!
Feminism är det historiska samlingsnamnet (läs: paraplybegreppet) för de ideologier som berör begreppet "jämställdhet". Feminism är per definition den sociala rörelsen för jämställdhet, enligt våra högsta instanser för språk som vetskap (Svenska Akademin respektive Nationalencyklopedin). Varenda människa med historisk kännedom känner till det här, varenda en - utan ett enda undantag. Det råder global konsensus i den här frågan, global konsensus. Vill du som person sträva emot den globalt samlade vetskapen så fine, sluta läs här och nu - för du skulle ställa bortom all kunskap som den här världen innehåller och är därmed onåbar.
Feminism är per definition vad folket gör det till. Vill folket att feminism ska fokusera på män, då fokuserar feminism på män. Vill folket att feminism ska fokusera på kvinnor, då fokuserar feminism på kvinnor. Vill folket att feminism ska fokusera på både män och kvinnor, då fokuserar feminism på både män och kvinnor.
Idag har vi en svensk feministregim som har upprätthållits sedan 70-talet och som på ideologiska grunder lägger fokus på kvinnor. Den ideologin heter radikalfeminism (sök information om ideologin eller förbli ignorant, jag skiter i vilket - bli politiskt relevant eller förbli totalt icke relevant inom politiken och därmed maktlös inför politikens upptåg, valet är helt och hållet ditt).
Kan du, med en doktorand i ditt nick, ta till dig av den här informationen? Observera att jag skiter i vilket, då jag i stunden är totalt mättat av människor som har samlat information motsvarande baksidan av ett mjölkpaket i det här ämnet, men likväl försöker bemästra mig - som har spenderat över 20 år i ämnet och som har följt hundratals timmar av det politiska arbetet i det.
Den första frågan du som individ ska ställa dig, här och nu, är exakt hur kunskapsfientlig du vill framstå som.
Jag har precis slagit in, packat ihop och skickat iväg en kulturvetare i det här ämnet, någon som precis har skrivit sin magisterexamen och som är legitimerad att föreläsa i ämnet. Det är inte riktigt vem som helst. Den andra frågan du ska ställa dig är vilken vetskap om feminism du har att komma med eller om det är så att du borde sitta i lärobänken istället för att predika - för jag lovar dig, jag äter upp dig i det här ämnet.
Herre fucking jävlar vad jag är trött på folk som pratar i nattmössan. Ni har ingen som helst pardon i fortsättning, ingen. Jag kommer att rulla över er, platta ner er och bara lämna frågetecken efter mig.
Övriga läsare ska meddelas att det inte är första gången jag diskuterar med vederbörande. Det är en välkänd motdebattör.
Vad vill du ha sagt och som bygger på kunskap och som du kan backa upp med adekvata källor? Har du inget sådant så tillåt mig och övriga med ett tresiffrigt IQ att ignorera dig - helt, totalt och fullständigt.
Dagens feministiska regim i Sverige fokuserar sällan på män och det är en av anledningen till varför jag vill förändra den.
Jag anser inte att radikalfeminism spelar en självklar roll i Sverige och är förbannat trött på socialistisk feminism och de tvångsmedel samt den centralisering som följer i dess spår. Är även trött på att genusvetenskapen har en så hög auktoritet och ledning idag, inom jämställdhetsarbetet.
Därmed vill jag lyfta de politiska alternativen och de aktuella inom svensk politik är; liberalfeminism och/eller särartsfeminism. Och hela högerblocket samt Sverigedemokraterna för sådan politik (vissa partier inom högerblocket har dock mildare inslag av radikalfeminism också).
I den bästa av världar så skulle såklart även vänsterblocket överge radikalfeminismen men det är inte riktigt aktuellt.
Japp, det var en urladdning som hette duga. Haha...