Inlägg från: Anonym (Nja) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Nja)

    Feminism

    Digestive skrev 2018-01-02 02:07:51 följande:

    Så vad man överhuvudtaget menar att jämställdhet är är alltså sekundärt för jämställdhetsarbetet, enligt dig.

    Såhär ser den kronologiska händelsekedjan ut i ditt resonemang;

    1. Skapa jämställdhet.

    2. Avgöra vad jämställdhet är.

    Verkar det rimligt?


    Fel. Först skiljer man agnarna från vetet genom att dela upp människor i dem som vill ha jämställdhet, och dem som inte vill det. Och nej, alla vill inte ha jämställdhet, vad du än tror om det, för då hade ju samhället givetvis redan varit jämställt. Därefter, eller snarare parallellt, kommer alla andra politiska diskussioner. Inom *jämställdhetsgruppen* torde dock inte åsiktsskillnaderna vara så stora att både kommunister och ultrakonservativa ryms. Men jämställdhet är man alltså överens om, och ja, jämställdhet är då alltså inte att ge könen olika möjligheter/rättigheter. Personer med sådana åsikter finns snarare i konservativa sammanslutningar.

    Tar man t ex frågan om FF så anser jag att du har fel när du anser att det är helt upp till föräldrarna att avgöra själva vem som skall vara hemma med barnen. Som om inte människans val påverkas av den mänskliga socialiseringsprocessen, förväntningar/värderingar, inkomst, osv. Din åsikt där är helt enkelt inte jämställd eftersom det inte går att *hoppa över* sådana saker och påstå att val sker i ett vakuum.
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-02 15:30:29 följande:

    Att hata män är symptomatiskt för extremare radikalfeminism. Med andra ord är målet beskrivet i den sista punkten.

    Tvivlar dock på att genuspedagogiken - om det är den du menar - har formats på ett sådant vis men det finns såklart ingen garanti för att pedagogen i sin tur är vettig. Annars brukar väl kvinnor som hatar män både vara färre och äldre än så?

    Får påpeka att jag inte är positiv till genuspedagogik i sig. Jämställdhetsarbetet ska i min mening riktas mot föräldrarna i dessa sammanhang och i form av bildning, men socialistiska feminister - som anser att det är statens rätt att mästra individen - håller såklart inte med och det är främst dessa som håller i makten.

    Övrigt som kan vara värt att veta är att genuspedagogik är Socialdemokratisk politik - det var deras förslag men de fick naturligtvis voteringsstöd av hela vänsterblocket och troligen av fler (annars hade förslaget troligen blivit nedröstat).

    Om du vill så kan jag söka upp och presentera riksdagsbeslutet så att partierna som har stött den här politiken framkommer.


    Men att hata män är väl inte jämställdhet? Ändå är det en gren av feminismen, säger du. Fattar noll.
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-01 21:01:06 följande:

    Det handlar inte om att vinkla saker i favör åt någon särskild politik - likt nämnda kvällstidningar - utan om att förmedla bilden av att feminism skulle vara fullständigt synonymt med socialistisk radikalfeminism; det handlar om mörkläggning.


    Samtidigt säger du ju att folk är förmögna att söka fakta själva.

    Att de flesta borgare i riksdagen vägrar kalla sig feminister kan knappast skyllas på kvällstidningarna. Det är snarare ett starkt underbetyg åt liberalfeminismen.
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-02 16:54:32 följande:

    Som jag skrev i inlägg #236 så är intersektionella studier i särklass den ledande studieformen inom genusvetenskapen. Det var det andra problemet som jag fäste på genusvetenskapen och med motiveringen att området brister i perspektiv som även berör förhållandet inom grupperna.

    Bristen på intrasektionella studier genomsyrar dock all relationsorienterad humaniora - från sociologi och kulturvetenskap bort till genusvetenskap.

    Intresset för hur förhållandet ser ut inom grupper och vad sådan forskning skulle kunna tillägga i form av perspektiv, är minst sagt svagt.

    Jag själv anser att förhållandet mellan exempelvis en kvinnlig undersköterska och en kvinnlig riksdagsledamot, är faktorer som borde få vikt - när man då analyserar samhället ur ett maktperspektiv.

    Vad tycker och tänker du själv om det här?


    Mycket intressant vinkel. Varför kan det också skilja så mycket inom manssläktet - från extremt skötsam till riktiga krigsförbrytare och våldtäktsmän?
  • Anonym (Nja)
    Pentra skrev 2018-01-02 17:34:08 följande:

    Feminism; nej tack!


    Inte ens särartsfeminism?
  • Anonym (Nja)
    Feminosa skrev 2018-01-02 22:25:47 följande:

    Ja absolut.


    Motivering?
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-02 22:52:22 följande:

    Jag måste säga att jag gillar programledaren för "Factual Feminism"! - har dock ingen inblick i den feministiska scenen i USA.

    Det man dock bör ha i åtanke samt skilja på är att intersektionella studier som metod, är influerad av tankar inom socialistisk feminism. Det är socialistiska feminister som i alla tider har menat att man också ska ta hänsyn till klass, etnicitet et cetera, och inte enbart kön, för att få en ordentlig bild över maktförhållanden i samhället (helt i linje med Karl Marx/Friedrich Engels samhällsteorier). Vilket i sig ändå är rimligt men jag anser att man brister i perspektiv när man enbart jämför tillståndet mellan grupper och inte alls tar hänsyn till tillståndet inom grupperna därtill.

    Medan konspirationsteorierna som hon tar upp i samband med "Patriarkatet" är radikalfeministiska influenser. Det är det här teoretiska ramverket (tesen om "Patriarkatet") som genusvetenskapen tenderar att uppfylla åt sig självt idag.

    Skulle man göra sig av med dessa ideologiska influenser samt lägga till intrasektionella studier, hade vi kunnat få ett nyttigt instrument för maktanalyser i samhället.

    Det blir väldigt diffust när man enbart talar om feminism i tre vågor. Vardera våg har skapats av ideologiska strömningar som nått ett genombrott; den första var driven av liberalfeminism, den andra var driven av socialistisk feminism och den tredje samt nuvarande vågen drivs av radikalfeminism.

    Ska se vidare nu!


    En intressant aspekt är ju att alla vänsterfeminister gärna tar åt sig äran av framstegen med kvinnlig rösträtt, fast de drivande där i huvudsak var liberalfeminister. Jag gillar ju likhetsfeminismen, men har ändå distans att erkänna att liberalfeminismen var en framstående kraft förr, i avgörande jämställdhetsfrågor.
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-03 00:07:54 följande:

    Vilken av följande punkter anser du är jämställdhet?

    * Jämställdhet = en så långt som möjligt 50/50-fördelning utifrån kön, etnicitet och klass.

    * Jämställdhet = när destruktiva attityder förknippade med "manligt" och "kvinnligt" är utraderade och inte längre utgör ett maktförhållande över någon individ.

    * Jämställdhet = när samhällsstatusen mellan "manligt" och "kvinnligt" är lika hög.

    * Jämställdhet = när kvinnor och män har likadana rättigheter, skyldigheter, möjligheter och tillgång till det offentliga rummet.

    * Jämställdhet = när "Patriarkatet" har störtats och fram tills dess ska kvinnor kompenseras för "Patriarkatets" kvinnoförtryck.

    Du kan absolut kombinera dem eller ta bort/lägga till något i dem. Anser du att ingen punkt representerar jämställdhet överhuvudtaget så bidra gärna med din egen.

    Feminister är inte jämställdhet men feminism är namnet på den sociala rörelsen som är för jämställdhet. Den sociala rörelsen är i sin tur ideologiskt splittrad i frågan om vad begreppet "jämställdhet" innebär och punkterna ovan illustrerar en väsentlig del av den splittringen.Det ligger mycket i det du skriver. Vardera feministisk huvudideologi har en distinkt syn på begreppet "jämställdhet" och vad det innebär, och alla skiljer sig åt på den här punkten.

    Tolkar man därmed ordet "feminism" synonymt med enbart en av dessa ideologier så får man ett enfaldigt resultat av vad "jämställdhet" skulle innebär för feminism.


    Menar du att höger- och vänsterfeminister sinsemellan inte har en enda gemensam nämnare?
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-03 01:41:38 följande:

    Jag kommer säkerligen göra något dylikt under mina högskolestudier. Vi kommer högst troligt att ha radikalfeministisk litteratur att förhålla oss till och då kommer jag absolut att ta chansen att förena nytta, nöje och studier.

    Varför jag argumenterar med en sådan här målgrupp är för att jag vill väcka ett motstånd som på allvar kan utmana det feministiska etablissemanget. Jag vill ha en förändring.

    Nu är jag ingen som sympatiserar med Sverigedemokraterna men mycket motstånd mot det feministiska etablissemanget har samlat sig där idag. Det är även ett väldigt konkret exempel att ta på och som gör det lätt att förstå vad jag menar.

    Man far inte direkt med osanning när man påstår att Sverigedemokraternas gräsrötter är ganska typiska med att skandera slagord som "Ner med feminismen!", titulera sig som "antifeminist" och med allmänt se rött när Gudrun Schyman (FI) eller Kakan Hermansson tar plats i TV-rutan.

    Hur ska dock någon politiker eller ens politiken ta det här motståndet på allvar - när Sverigedemokraternas talesman i jämställdhetspolitiska frågor, Paula Bieler (SD), är en uttalad särartsfeminist och har haft den posten i snart 4 år?

    Sverigedemokraternas gräsrötter vill alltså bekämpa "feminismen" samtidigt som partiet företräds av en uttalad särartsfeminist i jämställdhetsfrågor. Det är en så missförstådd situation att deras eget syfte blir bekämpat av dem själva.

    Det missnöjda folket behöver nå politisk medvetenhet om vi överhuvudtaget ska ha en chans att förändra ett politiskt område. För exempelvis sverigedemokraters del så handlar det om att ge Paula Bieler (SD) luft under vingarna, för åsikterna som hon representerar som särartsfeminist och individ - är det få sverigedemokrater som skulle rata, tvärt om.

    Jag tar dock till mig det som du skriver och påpekar. Det är inte första gången som jag läser ett sådant budskap om hur jag träffar fel - men det här var första gången som jag har fått budskapet av någon som jag inte diskuterar med och som har följt det som jag skriver utifrån. Tack för det!


    Menar du att den Sverigedemokratiska svansen av kvinnoförakt och nazism är en gren av feminismen?
  • Anonym (Nja)
    Digestive skrev 2018-01-03 14:49:31 följande:

    Motivera. Föreningen "Skriv enbart tomma påståenden!" får stämma av sitt inledande årsmöte senare. Jag skrev att partiet är för en öronmärkt föräldraförsäkring (om än inte fullständigt uppdelad). Bland Allians-partierna är Liberalerna en särart i den här frågan samt i några till som berör jämställdhetspolitik. Att det troligen beror på ironin att Liberalerna är det minst liberala partiet av dem, är jag medveten om.

    Vill dock inte låta som att jag sågar Liberalerna totalt. Åker Kristdemokraterna ur riksdagen efter kommande val så vore jag glad om Liberalerna lyckas hålla sig kvar.

    Reformen stimulerade jämställdhet i sak, valet var fritt och oavsett valet så blev det inte mindre pengar än tidigare. Jämför själv med att lagstadga i sak, där pengar uteblir helt om så kallat fel val görs.

    Du har uppenbarligen inte läst första meningen i stycket...

    "Jag minns hur upprörda högerblocket var när vänsterstyrda samhällsinstanser valde att placerade informationen om "Jämställdhetsbonusen" näst intill oåtkomlig för allmänheten."

    ...alternativt så förstår du inte konsekvensen. Det är omöjligt att nyttja sådant som man inte känner till.


    Ja, feministisk kritik inbegriper ju alla feminister om man inte preciserar vilken sort man avser.

    Inte alls säkert. Även här måste man precisera vilken sorts liberalism som avses, precis som med feminismen. Det går inte att säga att liberalism är synonymt med nyliberalism, kan lika gärna handla om socialliberalism (som det ju gjort historiskt med FP/L).

    Väldigt lite jämställdhet, enligt mig. Reformens utformning var extremt *oborgerlig* dessutom. Rätt märkligt att du kallar ett närmande (om än litet) åt likaval för jämställdhet, när det är sådan jämställdhet du samtidigt tar avstånd ifrån.

    Att de ska ha gjort så kände jag inte till, därför kan jag inte bemöta det.
Svar på tråden Feminism