• Anonym (Vad ska man göra?)

    Är jag världens sämsta make?

    I 9år har jag varit tillsammans med min hustru.

    Tre fina barn, tvillingpojkar på 7 och dotter på 11 år.

    Är 36 år.

    Fokus i mitt liv är mina barn och hustru. Dom är mitt mål i livet, dom ska må bra och så är det bara. Om jag vill göra nått för mig själv men som försvårar för dem på nått sätt så gör jag det inte. Allt från att kanske gå ut själv eller köpa nått till mig själv så är det nått som löser ut sig i huvudet och jag gör det inte. ?Nä, barnen/frugan kanske behöver nått så bäst att jag låter bli?.

    Jag ber aldrig min fru om nått och jag gör allt min fru ber mig om, varför ska jag säga nej om hon vill att jag handlar, hämtar barn, nattar barn osv osv? Återigen tillbaka till att jag vill att hon ska må bra.

    Vänner säger att jag är för snäll men jag avskyr det uttrycket.

    För snäll, vad fan är det för nått?

    Man kan vara snäll utan att vara en pushover.

    Jag vet när man ska ryta ifrån.

    Älskar min hustru, hon klagar att hon gått upp i vikt(hon är inte alls stor) osv men allt jag ser den snyggaste bruden i världen.

    Jag avgudar henne.

    Men jag känner ju inget från hennes sida.

    Jag känner mig som luft.

    Hon skiner aldrig upp när jag kommer hem, tar aldrig i mig.

    Sex finns knappt.

    Kan inte ha sex mån-tors för då blir hon för trött på jobbet. Fine, jag köper det.

    Fredag och lördag har hon ont i magen eller någon annan krämpa. Söndag mår hon bra igen.

    Blir det sex så ligger hon bara där och jag undrar vart hon är någonstans.

    Förr var det spännande men nu vägrar hon göra saker för mig.

    Hatar ställ upp sexet. Fy fan, då löser jag det hellre själv.

    Men kan erkänna att några gånger har jag nappat när hon ställt upp på sex för att det gått så lång tid sen den senaste gången. Och med det så kommer den tunga skulden. Blir arg på mig själv att jag gav vika och passade på när hon ställde upp. Mår så satans dåligt och vill bara dö av ångest.

    Har frågat flertal gånger om hon vill skiljas men det vill hon absolut inte.

    Har även frågat ett fåtal gånger om hon är otrogen eller träffat någon annan men svaret blev ett argt nej.

    Är ibland tveksam på det ibland med otroheten men kanske att min osäkerhet som strular med min hjärna.

    Det äter mig inombords och jag känner hur jag sjunker djupare och djupare.

    Jag vill inte skiljas, jag vill ju leva lyckligt med min fru.

    Och om jag skulle lämna så vem fan vill ha en ensamstående kille med 3 barn??

    Jag vill inte leva som singel.

    Skönhet bestäms ju ur betraktarens ögon men jag ser mig själv som pretty darn good looking och tjänar bra pengar och framför allt en bra pappa och make. Sen klart att jag kan göra fel och glömma saker osv. Jag är ju en människa jag med.

    Men hon bara skäller och kritiserar mig för allt känns det som.

    Blommor, sneakers o allt annat mellan himmel och jord jag ger henne skapar knappt en reaktion.

    Jag vet att jag är en bra kille. Varför tycker inte hon det?

    Så, nu fick jag skrivit av mig.

    Tack tack.

  • Svar på tråden Är jag världens sämsta make?
  • Shirazz

    Det känns som du spelar martyr...

  • Anonym (Mm)

    Det fanns en sak jag kände det kunde varit jag .

    Vikten jag gick även upp en del i vikt mådde dåligt kände mig sämre tyckte inte om min kropp.

    Min man avgudar mig även han gör mycket för mig och jag för honom men under denna period var min tankesätt bara på hur dålig jag var hur värdelös jag var som var tjock det spelade ingen roll om min man inte tyckte att jag var vacker .

    Vårat sexliv var usel allt för jag mådde dåligt din fru klagar över vikten jag tror tyvärr att hon inte känner sig bekväm , vacker när ni har sex ligger hon där inte för hon inte älskar dig utan hon tycker inte om hur hon ser ut sådant påverkar .

    Jag har idag gått ner i vikt med stöd av min man och vårat sexliv är bättre vi tar mera i varandra och kramas idag mår jag bättre .

    Börja prata med henne om vikten om hon mår dåligt över det börja där då jag tror din fru mår dåligt över vikten som jag gjorde .

  • Anonym (Mm)
    Anonym (Mm) skrev 2017-12-23 11:16:34 följande:

    Det fanns en sak jag kände det kunde varit jag .

    Vikten jag gick även upp en del i vikt mådde dåligt kände mig sämre tyckte inte om min kropp.

    Min man avgudar mig även han gör mycket för mig och jag för honom men under denna period var min tankesätt bara på hur dålig jag var hur värdelös jag var som var tjock det spelade ingen roll om min man inte tyckte att jag var vacker .

    Vårat sexliv var usel allt för jag mådde dåligt din fru klagar över vikten jag tror tyvärr att hon inte känner sig bekväm , vacker när ni har sex ligger hon där inte för hon inte älskar dig utan hon tycker inte om hur hon ser ut sådant påverkar .

    Jag har idag gått ner i vikt med stöd av min man och vårat sexliv är bättre vi tar mera i varandra och kramas idag mår jag bättre .

    Börja prata med henne om vikten om hon mår dåligt över det börja där då jag tror din fru mår dåligt över vikten som jag gjorde .


    Skrev fel spelade ingen roll om min man tyckte att jag var vacker skulle det stå
  • Anonym (Samma)

    Precis samma hade min kille det med sin exfru. Han är ledsen idag att han inte lämnade tidigare. Han stannade i 13år

  • Anonym (...)

    Du säger att du gör allt hon ber om, men hur ser ditt eget initiativtagande ut? Mitt ex var absolut inte lat eller undvek hushållsbestyr men han var helt oförmögen att göra något själv vilket ledde till att jag alltid fick vara ansvarig för allt vilket är nästan lika jobbigt som att göra det själv. Istället för att vara min partner hade vi en arbetsgivare/arbetstagare-relation. Efter 10 år av att instruera honom i precis allt orkade jag inte längre, kärleken dog, och därmed också sexliv och vänskap.

    Att hon svarar att hon inte vill skiljas spelar ju ingen roll. Du får ju förklara att om ni inte kan hitta tillbaka till den relation du vill ha så måste ni gå isär, för att dina behov i en relation också är viktiga. Du får ställa krav du med, man ska uppskatta varandra, man ska visa kärlek, man ska göra tid och ork för varandra. Kan man inte det för att man helt enkelt inte älskar längre så får man acceptera att en separation kan vara lösningen.

    Jag tror inte du är en dålig make alls, men ibland är man inte bra för varandra ändå.

  • Akira Öken

    "För snäll" brukar ofta handla om människor som är på gränsen till självutplånande. Och det är nog många som uppfattar det som mindre attraktivt.

    Själv vill jag ha en partner som har ett eget liv och egna vänner omkring sig. Det är trevligt att göra saker tillsammans också, men en man utan egna intressen och egna vänner hade nog inte intresserat mig.

    Låter för övrigt som att du inte har någon aning om varför du befinner dig i den här situationen. Du får helt enkelt ta reda på det genom att prata med henne.


  • Blixter

    Väldigt lika som den relation jag lever i. Hon har knappt tagit i mig på en månad nu vilket är rekord. Jag talar om för henne att jag mår dåligt av detta men hon verkar inte bry sig. Hon har också kört med ställa-upp-sex under en massa år och alltid sent på söndag kväll. Inga variationer i sängen alls utan alltid på hennes villkor. Inget förspel alls och försöker jag smeka henne blir hon arg. För första gången under alla år så funderar jag starkt på att lämna henne för det går inte längre ha det så här. Känns svårt dock för vi har barn tillsammans som jag inte vill lämna och bara få träffa varannan vecka. Jävla situation man hamnat i och en massa år till spillo.

  • Anonym (Vän)

    Tror inte att det är något fel du gjort. Hon verkar helt enkelt ha slutat vara kär i dig och ser dig enbart som en vän hon bor med. Tyvärr verkar hon ganska nöjd med upplägget och då blir det svårt att förändra något.

  • steffo75

    Har varit i en liknande situation.

    Vi pratade om det till och från. Till slut tänkte jag lämna men gjorde inte det pga ekonomi och att jag ville hålla ihop det för barnens skull.

    Jag kom fram till att jag måste ge familjen mer tid och vara mer drivande i familjen, inte bara hänga med som ett tredje barn. Även vara mer tydlig med hur jag upplever fruns beteende.

    En vacker dag vände det. Jag och frun har det vääldigt bra i dag och knullar som tonåringar.

    Från att ha gått i sklijas tankar till att vara riktigt glad på ca 3månader, det är en resa i sig:)

    Börja prata om det oftare. Det är mitt tips och ta hjälp om det behövs.

  • Blixter
    steffo75 skrev 2017-12-23 22:43:32 följande:

    Har varit i en liknande situation.

    Vi pratade om det till och från. Till slut tänkte jag lämna men gjorde inte det pga ekonomi och att jag ville hålla ihop det för barnens skull.

    Jag kom fram till att jag måste ge familjen mer tid och vara mer drivande i familjen, inte bara hänga med som ett tredje barn. Även vara mer tydlig med hur jag upplever fruns beteende.

    En vacker dag vände det. Jag och frun har det vääldigt bra i dag och knullar som tonåringar.

    Från att ha gått i sklijas tankar till att vara riktigt glad på ca 3månader, det är en resa i sig:)

    Börja prata om det oftare. Det är mitt tips och ta hjälp om det behövs.


    Hur vände du det mer konkret?
Svar på tråden Är jag världens sämsta make?