Hejsan! Jag hoppar in här.
BF den 8/9 enligt sista mens men misstänker att ägglossningen var senare än vanligt så bf kanske kommer att ändras vid ultraljud.
Detta är en oplanerad graviditet. Har ett barn som strax fyller fyra år och en liten på 20 månader (båda planerade). Är själv 34 år.
Symptom: ömma bröst hela tiden, känningar i livmoderområdet då och då, illamående och trötthet på em/kvällar.
Grattis till er alla förresten!! :)
Mina föräldrar ska bjuda med oss på spa i slutat av februari.De vet inget och vi vill vänta med att berätta!
Fick missfall två dagar innan ul, när jag badade badtunna, i augusti.
Så blir lite nojig, hur är det med att bada bubbel och massage. Någon som vet?
Har ul den 2/3 och vill inte riskera ett tredje mf, när vi försökt i 3 år.
Jag vägde ju de här kilona innan jag blev gravid och blev gravid väldigt lätt då. (Värre denna gången) och gick väl upp knappt 10 kilo varje graviditet.
Man fick höra många gånger att jag inte skulle satt mig i den situationen. Rabblade alla risker, komplikationer (mest var det sättet man så det på, sen var man väl känslig också)
Värst var rul på första då bm rakt ut i det blå så att om det inte varit så mycket fett i vägen hade man kunnat se lite vettigt. Och så tryckte hon hårdare och hårdare. Vi körde sedan två veckor senare 30 mil för privat ul och inte behövde man trycka för fina bilder och film...
Vad är era bästa sovställningar? Nu försöker jag sova på sidan mot vänster. Inte alltid skönast men det ska bara bäst för barnet
Men hur är folk funtade?! Det är ju fruktansvärt. Jag är normalviktig men tyckte ändå att folk fokuserade extremt mycket på just vikt. Alla ville veta hur mkt man gått upp. Och det är väl fine att kompisar är nyfikna, men inte kollegor och sånt, och det var väldigt mycket texter och info av experter som sa typ att 10-12 kg är lagom och det normala och att man ska tänka på att äta nyttigt och avstå från sötsaker. Kroppshets! Hur ska man känna om man inte tillhör den kategorin som har en modest viktuppgång eller världens karaktär?
Ni som har barn sedan tidigare, när har ni tänkt berätta för dem om nya syskonet?
Ja det är svårt. Tycker det är svårt att inte försäga sig hemma nu precis första dagarna efter att jag plussade. Vill ju prata med sambon om det men barn uppfattar ju allt man pratar om!
Jag har fått ultraljud för KUB om två veckor. Den 6/3. Jag är lite nervös. Jag är ny på mitt jobb och vet inte vad jag ska säga till chefen att jag ska göra. Det är ont om personal. Men de kan väl inte neka om man säger att man ska på läkarbesök.
Jag känner mig så förvirrad och känslig. Jag är lärare men bytte precis yrke till Daglig verksamhet för funkarionsnedsatta personer. Bytet skedde egentligen för att jag pendlat 3 timmar om dagen till och från jobbet. Det är ingen jag kan eller vill som gravid eller förälder. Jag hade egentligen önskar att jag fått en lärartjänst men nu fanns inget. Det är så främmande för mig att jobba med målgruppen och inom vården. Det är så läskigt med allt nytt, nya sätt att jobba på och målgruppen i sig.
Är också så himla orolig över att berätta att jag är gravid. Jag har ju i princip lurat arbetsgivaren för jag visste om graviditeten när jag skev på kontraktet. Är ju i v.11. Tänk om jag inte får ha kvar jobbet eller om dom blir jättesura. En sida av mig tänker att om dom sparkar mig är det bra för då slipper jag konfronteras med mina rädslor för det nya jobbet. Men det är ju bara en flykttanke. Klart det inte är bra.
Men mycket oroar mig nu. Nytt jobb, ny bransch, hemligt gravid. Mår inte bra av det här.
Någon som kan ge lite råd och stöd?