BF September 2018

Hej på er.

Jag tänkte hoppa in här också. Jag är gravid i v 8 (7+2). Beräknad till den 16/9 enligt min app. Detta är mitt första barn.

Mår för tillfället skit. Började må illa för ca 3 dagar sedan. Mår illa konstant hela tiden, lyckas avvärjt mig från att kräkas ibland men lyckas inte alltid. Har ont i bröstvårtorna till och från. "Växtvärk" emellanåt. Trött så in i kaklet. Kan sova dygnet runt om jag skulle vilja/kunna.

Har inskrivningssamtal den 14/2.

Hoppas bara allt går bra. Blir orolig då jag läser om alla mf och ma. Helt otroligt vad lite det pratas om det egentligen. Insåg inte hur vanligt det faktiskt är förrän jag blev gravid och "googletokig".

Lycka till allihopa! <3

Jag måste bara få fråga. Ni som redan fått se/höra ultraljud/hjärtljud, är det standard hos er eller har ni bett om det? Om det är standard vilket landsting hör ni till? Vad jag har förstått det som är att jag inte kommer få varken höra eller se något förrän v 18-20. Känns jätte långt bort nu :(

Jag måste fråga er. Jag har inte varit på något ul och kommer inte fara på något förrän v 18-20. Mest för att vi inte har råd (visst skulle vi kunna "ta oss råd" men kommer nog inte bli så).

Är det fler än jag som inte går på tidigt ul?

Känns som jag är ensam om det.

Okej. Ja jag förstår absolut att man vill kolla om det kommer en blödning el liknande. Då skulle jag också kolla tidigare.

Jag har varit helt inställd på att få vänta med att se bebis till rul. Men ju mer jag läser här och på en fbgrupp ju stressad över ma blir jag. Har fortsatta symtom osv och allt känns "normalt", får helt enkelt lita på kroppen tills jag får se den på rul.

Otroligt att jag får så dåligt tålamod bara över att läsa om andra. Har i vanliga fall väldigt gott tålamod samt är väldigt "oroslös". Men nu blir jag väldigt påverkad av andras olycka:(

Vad jag har förstått så är rul (v. 18-20 typ) standard. I alla fall i vårat landsting. Och ja det känns väldigt långt bort. Men samtidigt så får jag försöka tänka att allt är som det ska och lita på kroppen på något sätt.

Är det någon här som har erfarenhet av högt blodvärde samt högt ferritinvärde? Min bm ringde nu på morgonen och meddelade att jag har för högt på bägge och att hon har skickat ett remiss till spec. mödravården.

Jag blir supernojjig. :( jag kom av mig då jag pratade med henne så jag frågade inte ens om hur skadligt det var osv.

Har 175 i ferritinvärde och 150 i järnvärde.

Vi har RUL den 23:de april. Så ca 1 och en halv vecka kvar. Jag är såååååå väntlös.

Vi har inte gjort något ul innan så detta blir första gången vi ser bebisen.

Om allt ser bra ut osv så vill vi ta reda på könet. Även dubbelkolla det i ca v 34 (eller när nu TUL är).

Jag är så avundsjuk på alla som känner sin bebis :( jag känner ingenting är i v 18 (17+3). Inte ens ett fladder.

Samtidigt så sa min barnmorska att man brukar börja känna efter RUL typ som första föderska, så jag försöker tänka att det är normalt :) men jag blir ändå avundsjuk :D

Igår var vi på RUL.

Jag var så nervös i väntrummet! Jag hade århundradets handsvett, sätt och torkade av händerna på byxorna så dom vart alldeles blöta :D

Vi fick världens sötaste barnmorska. Hon var lugn och noggrann kändes det som. Vi var där inne i ca 40 minuter.

allt såg fint ut :) bebisen rörde sig konstant så det var lite besvärligt att mäta, men hon fick med allt.

Moderkakan låg i bakvägg men lite långt ner så vi ska på ett till ultraljud i v 32 för att se så den har åkt upp.

Och min intuition om att det är en flicka stämde inte alls :D Haha! Det är en pojke i magen <3

Min sambo grät från första stund, när hon satt makapären på magen och det första som dök upp var hjärtat som slog då var det färdigt för både han och för mig. Vi skrattade och grät om vartannat :D

Lycka till alla andra som ska på RUL. <3

Ja detta är vårat första barn också så jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig. Men det blev en jätte fin stund <3

Jag blev tokrörd över min sambos reaktion, tror det rörde mig mest :D det var i morse jag fick min insikt tror jag, för då stod jag och kollade på ul-bilderna och grät och grät :D Haha!

Hej. Det är så här, halsbrännan har blivit ett faktum här hemma. Beror på graviditeten samt stress. Försöker undvika att stressa vilket är lättare sagt än gjort, dricker inte kaffe osv.

Har ni några tips på vad jag kan göra för att minska det? Förutom att knapra novalucol som ett tok (gör det redan)

Gör så fruktansvärt ont! Känns som lungorna ska brinna upp.