Misstänker att min sexåring har adhd och har gjort det i många år.
Finns det någon här som vet hur utredningen går till och kan förklara?
Äldsta dottern fick massa olika prov för att bedömma hennes intelligens när hon utreddes för autism, är det samma vid adhd eller gör de nåt annat?
På google hittar du den info du söker.
Här är rekommendationerna för vad en ADHD-utredning för barn ska innehålla:
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19574/2014-10-36.pdf
...jag glömde, på forumdelen barn/funktionshinder finns det fler npf-föräldrar som säkert kan svara om du har frågor.
www.familjeliv.se/forum/3/60
Hej. Vi har precis utrett sonen för adhd. Det gick till såhär: Vi gick till hälsocentral och läkare där skickade remiss till nepenhet som utreder i vårt landsting. Skolan skickade en pedagogisk bedömning till NEP. Detta var vt i sexårs. September samma år får vi brev om att det är ca 18 månaders kötid.
Oktober året efter får vi gå en utbildningsdag för föräldrar till barn med svårigheter. Vi får också en tjock lunta med frågor som vi ska fylla i och skatta hur sonen funkar i olika situationer och får även ett häfte som skolan ska fylla i. Sonen går då i tvåan.
Sedan sker följande november månad
1. Specialpedagog kommer till skolan och observerar sonen under lektioner, raster, lunch. Hon intervjuar även hans lärare.
2. Sonen åker till NEP för läkarundersökning.
3. Vi föräldrar träffar kurator på NEP där vi pratar om sonens situation i dagsläget.
4. Vi föräldrar träffar psykolog på NEP för en lång intervju. Där går vi tillbaka till han var bebis och framåt.
5. Sonen träffar en psykolog som utför diverse tester på sonen. Tester för olika diagnoser. Detta tar ca tre timmar. Han är själv med psykologen. Ett test var att samtidigt få instruktioner på hörlurar och dataskärm och kunna sålla ut vilka han skulle trycka på. Det fixar inte barn med adhd. Blir för mkt intryck.
Efter detta träffas alla i teamet tillsammans och sätter diagnos som vi föräldrar får ta del av senare.
Kan ju se olika ut i olika landsting såklart, men såhär var det för oss. Tyvärr alldeles för lång kö då det var ett rent helvete när han var sex sju år. Funkar ändå bättre nu med skolan.
För att en ADHD-utredning ska bli aktuell enligt BUPs riktlinjer, krävs det att barnet har tillräckligt många tecken som tyder på en ADHD-problematik (1), svårigheterna ska medföra betydande problem i barnets vardag (2), och symtomen ska ha en negativ inverkan på barnets funktionsförmåga (3). Ett kriterium för att en diagnos ska kunna ställas är att barnets svårigheter uppvisas i minst två olika miljöer, t.ex. i hemmet och i skolan.
Själva utredningens innehåll kan variera beroende på barnets problembild. Det finns dock vissa delar som alltid bör ingå: djupgående föräldraintervju, intervju med skola, läkarbedömning och psykologutredning. Beroende på ålder ingår det även intervju med barnet själv. I vissa fall, om det anses nödvändigt, görs det observationer i barnets naturliga miljö, som t.ex. på förskolan.
Professionerna som ingår i ett utredningsteam kan också variera, men ska åtminstone bestå av en läkare och en psykolog. Utredningsteamet väljer de metoder som de anser har relevans för just den här utredningen med avseende på barnets problembild. Vanliga metoder som används är olika typer av skattningsskalor (som både föräldrar, skola och ev. barn får fylla i), begåvningstest (t.ex. WISC-V) och andra typer av psykologiska test. Psykologtestningen syftar till att mäta barnets kognitiva och intellektuella förmågor avseende såväl styrkor som svagheter.
När det finns tillräckligt med information från olika källor träffas utredningsteamet och gör en sammantagen bedömning av allt material. De tar då ställning till om barnets svårigheter uppfyller kriterierna för en diagnos eller inte.
Om din dotter har genomgått en utredning för autism kommer ni antagligen känna igen många delar. Det som skiljer sig är dock de specifika metoderna som används. Vid autism är det t.ex. mer fokus på kommunikation och socialt samspel, medan vid ADHD är det mer fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.
Hoppas att mitt svar var till någon hjälp!
Hej! Jag hjälper dig gärna med att svara på frågan.
KORT INFO OM ADHD
Symtomen av ADHD visar sig ofta i tidig ålder och karaktäriseras av olika beteendeproblem som påverkar barnets förmåga att fungera i vardagen eller som påverkar barnets utveckling.
Några diagnosgrundande beteenden kan vara:
? bristande förmåga till uppmärksamhet (lättdistraherad, svårt att planera, svårt att selektera intryck)
? samt bristande förmåga till reglering av aktivitetsnivå (hyperaktivitet ? rastlöshet, förhöjd aktivitetsgrad/verbalt/läten/kommentarer)
? impulsivitet (svårt att kontrollera sig)
UTREDNING
Det första som görs vid en ADHD-utredningär att ta emot en eventuell remiss från skolan/skolsköterskan. Om symtomen är funktionsnedsättande för barnet är utredning en möjlig hjälp för planering av vidare insatser. Vårdnadshavare informeras om syftet med och innehållet i utredningen och det kan även bli aktuellt att diskutera vad en eventuell diagnos skulle innebära för barnet.
Beslutet om vidare utredning ska vara grundat på bakgrundsinformation, formulär samt klinisk bedömning och ska tas när:
- Tillräckliga indikatorer på ADHD-problematik finns
- Svårigheterna medför problem i barnets vardag
- Symtomen har betydande och negativ inverkan på barnets funktionsnivå
Följande moment ska göras:
Intervju med vårdnadshavare, lärare och barn (beroende på barnets ålder)
Psykologutredning - Psykologutredningen med bedömning av begåvnings/utvecklingsnivå, koncentrationsförmåga, social förmåga, exekutiva funktioner (planering), adaptiv förmåga (klara sig själv, klä sig, tvätta sig osv) samt barnets psykiska mående. Psykologen undersöker barnets funktionsförmåga inom olika områden med syfte på att beskriva styrkor och svagheter.
Skattningsformulär som bla mäter aktivitetsgrad fylls i av lärare/vårdnadshavare (exempelvis Vineland-II, 5-15, SNAP IV, BRIEF, CPT mfl)
Begåvningstestning görs av barnet - WISC/WAIS beroende på barnets ålder
Observation - på skola eller i hemmet. Om barnet är i förskoleåldern kan observation på förskolan göras + intervju med pedagoger.
Läkarundersökning - somatiskt (kroppslig) undersökning som ger ett par ?extra ögon? till utredningen.Vid eventuella misstankar kan barnet bli remitterad till en barnneurolog, logoped, sjukgymnast eller arbetsterapeut.
Vid en diagnoskonferens sammanställs allt material och all information av teamet som jobbat tillsammans. Där tittar man på om svårigheterna motsvarar kriterierna för en eller flera diagnoser och på förekomst av andra psykiatriska diagnoser/annan problematik. Sedan skapas en åtgärdsplan.
Sedan träffar psykologen vårdnadshavare för att gå igenom de sammanställda resultaten. Då finns tillfälle för frågor kring den eventuella diagnosen och all information som kan vara till nytta i den nya situationen delges av psykologen. De får också information om de insatser som erbjuds och vilka åtgärder som finns för barnet.
Barnet får anpassad och begriplig information om vad man kommit fram till vid den fördjupade bedömningen. Det övergripande målet är att minska barnets symtombörda, höja funktionsförmågan och öka livskvaliteten.
Hoppas det var svar på din fråga! /Rebecka
Jag gjorde adhd-utredning som vuxen. Fick träffa en psykiater först och sedan göra en massa tester med en psykolog under två dagar, bland annat intelligenstest, test av problemlösningsförmåga och datatest. Dessutom fick min mamma fylla i ett formulär om min barndom och blev intervjuad av psykologen.
Jag gjorde adhd-utredning som vuxen. Fick träffa en psykiater först och sedan göra en massa tester med en psykolog under två dagar, bland annat intelligenstest, test av problemlösningsförmåga och datatest. Dessutom fick min mamma fylla i ett formulär om min barndom och blev intervjuad av psykologen.