• Viola

    Dålig föräldrakontakt

    Jag har alltid saknat en nära relation till mina föräldrar. Nu är jag 45 och känner fortfarande en djup sorg över vår dåliga kontakt. Min mamma pratar mest om sig själv när vi hörs, kommer ständigt med nedlåtande kommentarer om hur jag lever. Jag är ensamstående med tre barn på heltid. När jag tidigare försökt förklara varför jag blivit sårad har hon sagt att jag är överkänslig och slutat höra av sig, så det har inte fungerat. Hon har aldrig tagit mina känslor på allvar. Min pappa lyssnar inte heller på mig, han kan inte ta in det jag säger utan pratar bara på om det som intresserar honom. Det känns som att ingen av dem är genuint intresserad av mig. Ett av oss syskon blir likadant behandlat som mig, ett annat har alltid varit favoriserat. Jag har i perioder velat bryta kontakten med mina föräldrar eftersom de gång på gång fått mig att må dåligt. Som det är nu ses vi några få ggr per år och har gles telefonkontakt. De verkar inte reagera på att jag hör av mig sällan. När vi ses är det spänt och stelt mellan oss.

    Är det någon som har liknande erfarenheter? Går det att nå fram till sina föräldrar på något sätt och få en bättre relation, eller ska man sluta hoppas?

  • Svar på tråden Dålig föräldrakontakt
  • tvillingmammaVastmanland

    Jag tror tyvärr inte att du kan få gamla föräldrar att ändra på sig.

    Ta en paus ifall samvaron med dem dränerar dig på energi.

    Sen när du orkar kan du förlåta dem.

    Det har jag gjort, jag förlåter mina föräldrar alla deras brister , de har i och för sig många fina sidor också, men ett tag så mådde jag jättedåligt av en del av mammas kommentarer. Jag vet inte om alla var menade att såra men de sårade mig ändå, jag var väldigt känslig för kommentarer från min mamma som var negativa eller som jag på något sätt kunde tolka som negativt. Jag försökte ofta tala med min mamma för att få henne att förstå men jag tyckte inte attt det hjälpte mer än någon dag.
    Sen en dag insåg jag plötsligt att det inte fanns någon anledning för mig att ta illa upp oavsett vad hon sa. Jag är vuxen och mina föräldrar är gamla.
    Jag bestämde mig att förlåta dem. De har ändå fött mig och klätt mig och tagit hand om mig. Sen jag helt enkelt slutade ta illa upp och bry mig så har jag blivit lugnare och mår bättre.

    Upplever nu också relationen till min mamma som mycket bättre. Eftersom jag inte bryr mig och inte svarar på negativa kommentarer så växer de liksom inte och vi får en lugnare miljö för alla.

  • Viola

    Tack för ditt svar. Jag är inne på samma tankar. Det går ju inte att ändra dem, bara på sin egen inställning. Bäst är att inte förvänta sig nåt alls - för att slippa bli besviken. Jag ska sänka förväntningarna, inte anförtro dem något och försöka låta allt de säger rinna av, inte ta något personligt.

  • Maggis1977

    Hej Viola,

    Jag har liknande erfarenhet men att låta allt rinna av mig tycker jag inte fungerar i längden. Körde med det allt för länge ! Det bästa är att vara superärlig med sina känslor då ingen kan säga att de är fel. Ibland krävs det att våga visa ilska och sorg för att de ska fatta. Förklara att du inte orkar prata periodvis och att de inte längre kommer undan med att att bete sig illa mot dig. Särt dig själv i fokus och stå på dig. Terapi kan hjälpa också för att uppnå en distans men var beredd på att nya jobbiga känslor dyker upp! Lycka till.

Svar på tråden Dålig föräldrakontakt