semester stjämfamilj som är särbo

Ja, anser också att man inte kan/ska tvinga barn. Men eftersom omständigheterna är sådana att vi har väldigt små möjligheter att ha semester på egen hand eftersom han har ensamt ansvar för sitt barn blir det ingen tid för oss att vara tillsammans med detta upplägg eftersom deras liv ska pågå som om vår relation inte finns. Kanske bäst att lägga ner?
Känner rätt många som har olika konstellationer av stjärnfamiljer och ingen där barnen helt får bestämma hur det ska vara och vilka som får vara med utan med lite jämkningar och anpassningar från samtliga inblandade brukar det lösa sig, så dock inte i detta fallet. Det går liksom inte att ha en relation vid sidan av utan livet hänger ju ihop och det behöver inte vara så dramatiskt. För mina barn/tonåringar är detta inget problem, tvärtom tycker de det är roligt att de kommit in i vårt liv även om det inneburit förändringar och anpasningar även för dem som de själva kanske inte tycker är helt optimala. Tycker det borde gå att resonera med en tonåring och hitta en mellanväg. Det ingår ju som förälder att guida sitt barn att ta hänsyn till andras behov och anpassa sig och vara trevlig mot andra människor till viss del.

De är i yngre tonåren. Det funkar ganske bra den helgen i månaden jag är hos dem. Tidigare somrar har vi spenderat en eller två veckor tillsammans men hans barn har avvisat mina barns försök till kontakt. Jag har mina barn på halvtid, han har ensamt ansvar för sitt barn som är hos sin mamma en eller två helger i månaden.
Hen tycker om att göra saker, men bara på egen hand med sin pappa, vill inte att vi ska vara med vilket har lett till att vi inte kan ha ett gemensamt liv så gott det nu skulle vara möjligt som särbos.

Det är en familj som inte är en traditionell kärnfamilj med mamma pappa barn.

Nej, det är långt i från alla storhelger och semestrar som vi skulle planera. -det handlar om ett par tillfällen per år. När vi har haft gemensam semster tidigare har vi andra trängt ihop oss så hans barn fått eget rum och kunnat vara för sig själv som han velat, men hen vill inte vara med oss alls längre någon tex någon vecka på sommaren eller vid påsk.
Jag har aldrig frågat mina barn vilka som vi ska spendera semestern med, det har varit komisar ibland, ensama i bland eller med min fästman och hans barn ibland, allt har gått bra. I min värld utesluter man ingen, alla får vara med och det har alltid gått bra, väldigt odramatiskt faktiskt.
Vi har med  hänsyn till barnen inga planer på att flytta ihop förrän de är vuxan, men det bygger på att vi fram till dess kan ha ett liv tillsamans som särbos och med det här upplägget funkar inte det eftersom de ska vara för sig själva mest hela tiden enligt barnets önskemål.