Inget tålamod - blir så arg

Ingen människa orkar med långvarig sömnbrist. (Nästan) alla småbarnsföräldrar vet hur tufft det är, och nu har du dessutom två barn under två år hemma - förstår verkligen att det är svårt!

För det första kan jag tycka att ni måste börja dela mer på nätterna. Ni är två föräldrar. Minst 2-3 nätter i veckan måste pappan kunna ta. Så en sovmorgon var på helgen. Visst, ni kommer fortfarande vara trötta båda två, som småbarnsföräldrar är, men ni får i alla fall en chans att hålla huvudet över ytan.

Om du tar alla nätter jämt så blir inte bara barnen och du lidande i och med ditt humör, det kan också uppstå direkt farliga situationer eftersom hjärnan inte fungerar som den ska på för lite sömn. Det är som att köra bil full - något du förhoppningsvis aldrig skulle utsätta dina barn för. För att hålla koll på två så små behöver du se till att du orkar.

Min man sover också som en stock när han väl somnat så vet hur svårt det kan vara. Men försök hitta en lösning som funkar för er. Han kanske kan samsova med barnen sina nätter och du sover då i ett annat rum? Eller så får du väcka honom när barnen väcker dig.

Slutligen, humöret.
Det är helt naturligt att bli arg och frustrerad när man hindras från att sova, men det är också lätt att fastna i de negativa känslorna. Ibland när jag kände mig helt förtvivlad mitt i natten under småbarnsåren - bar omkring på ett barn som bara ville sova i en vaggande famn timme efter timme tills ryggen värkte och benen vek sig och jag höll på att bryta ihop - så kunde jag ändå titta på det här fantastiskt jobbiga lilla knytet och tänka att av alla saker jag skulle kunna lägga min kraft på i världen så var det här ändå den bästa. Då rann alla negativa känslor bara av mig. Samma sak funkade under trotsåldrarna. När man påminner sig själv om att barnet bara gör vad det behöver för att utvecklas, växa och må bra går det (oftast) inte att vara arg. Istället blir man bara imponerad och stolt.

Det är inte alltid det går att vända tankarna på det sättet, men försök hitta något sätt som funkar för dig. Sjung en vaggvisa (för att lugna dig själv), låtsas att du befinner dig mitt i en aktionfilm och världen hänger på att du håller huvudet kallt, humma ett nonsensmantra eller vad som helst som bryter uppbyggnaden av frustration.

Berätta gärna hur det går!