Pappas fru tror att hon är inbjuden!

Nu ar de ju inte ute efter att "reda ut" den livslanga konflikt de haft med pappan och hans nya. De ar forst och framst ute efter att meddela att det var ett missforstand och att de som bjod in sig sjalva i sjalva verket inte ar inbjudna. Da ar den kortaste losningen ett sms, som "Anonym sms" foreslog, eller mail med: 
"Hej. Angående den där resan du hörde mig och syrran prata om så är jag ledsen om det blev något missförstånd men du och *flickvännens namn* var aldrig menade att bli bjudna. Ledsen för förvirrningen." 
Efter att de blivit meddelade kan man ju diskutera hur de ska "reda ut" konflikten med pappan - ensam med honom over en middag, maila for att man vet att det kommer att bli ett helvetes liv om man tar det "face to face" med en dominerande skrackpappa (skrik och skuldbelaggande - vill fa barnen att ma daligt och att de minsann ska fa angra detta).
Den tillbakadragna icke-inbjudan ar bara den utlosande faktorn - ett tillfalle att reda ut relationen, om man nu vill det. Den kan antingen leda till att relationen sedan blir battre, eller om inte, att TS med syskon slipper den arliga trettondagsbjudningen + fodelsedagspengen (vilket inte direkt verkar som nagon forlust precis, utan bara att TS far ett lyckligare liv utan just detta).
Man behover inte dra upp hela bakgrunden nar man drar tillbaka "inbjudan", men det kommer ju onekligen att dras upp efterat som ett resultat av handlingen.

Oj, tråden tog visst fart igår kväll och jag hängde inte alls med. jag har ett anonymt nick och fick ändra några bokstäver, men är TS Eveyn. 

För det första: jag tror inte att jag har några som helst skyldigheter att bjuda varken pappa eller hans fru på min resa eller mitt födelsedagsfirande. Mig veterligen reser och firar man som vuxen med precis vem man vill eller ingen alls om det passar bättre. Att pappas fru skulle bjudas med på resan är helt otänkbart och det kommer inte att hända. Pappa kommer inte heller att bjudas med, men vad gäller honom så finns det ju ha åtminstone en liten grad av familj mellan oss även om relationen är rejält stukad. Om han skulle bjudas men välja att avstå för att frun inte är bjuden så är det helt okej, och i linje med hur han alltid agerar. 

För det andra: jag behöver inte ens ha särskilda skäl att inte vilja bjuda min pappas fru på någonting alls i mitt liv. Jag har inga skyldigheter gentemot henne, vi gillar inte varann, har aldrig gjort, vi är inte familj. Och även om det var så att jag är avundsjuk på henne, som någon trodde, så betyder det ändå inte att jag behöver bjuda henne på mina privata resor eller firanden.

Ja, det var klumpigt att vi pratade om resan så att min pappa hörde. Lika klumpigt egentligen av pappa att direkt anta att han och frun var inbjudna kan jag tycka. De har aldrig bjudit med oss på liknande resor eller firanden. Vi har inte en relation som är särskilt varm och inbjudande från något håll längre. Jag sörjer det, en gång i tiden hade jag en pappa som var engagerad och kärleksfull mot sina barn. men det var länge sen nu, jag har under stor del av livet varit ledsen över det, men fått lov att inse att den relationen inte finns längre och jag måste gå vidare och skapa mina egna fungerande relationer.

Och ja, det är kanske fegt att ta tillbaka inbjuda per sms eller mail, men det är den relation jag har med pappa. Både han och frun är mycket dominanta, de har alltid sett till att ha överläge gentemot oss och jag tycker att all konfrontation med dem är mycket obehaglig. Dock så finns det inget alternativ till att säga det; de måste meddelas att de inte kommer att få vara med på resan. 

Det här skulle kanske kunna leda till en totalt brytning mellan mig och pappa, det känns inte så orimligt jämfört med hur relationen är idag. Det skulle också kunna leda till en upprensning av luften och en förbättrad relation, inte så troligt, självrannsakan är inte pappas starka sida, men vem vet. 

Oavsett hur det blir med den saken så kommer vi att genomföra vår resa och firande så som det var planerat från början och pappa och hans fru kommer itne att vara närvarande. 

Jag hår fått flera fina råd om hur jag skulle kunna formulera mig. Har pratat mycket med syrran och vi ska skriva ett gemensamt mail. Dock har vi inte kommit till skott ännu, vi ska ses i helgen och sätta oss ned och skriva. Jag bävar lite för reaktionen, men samtidigt känner jag mig lite stärkt i att ta tag i den här konflikten som stört mig ganska länge. Tack för alla konstruktiva svar!

Skjut inte upp det, då blir det bara större än vad det egentligen är. Skriv bara ihop något, där budskapet går fram tydligt. Det behöver inte vara mer än "ni har missförstått det hela, du och din fru är inte medbjudna på resan. Det är bara (namn på alla) som ska åka."

Sedan stänger du av ljudet på din mobil, om du har hemtelefon har du förhoppningsvis nummerpresentatör, annars drar du bara ut kontakten. Logga ut från dina mail på telefonen så deras mail inte poppar upp på skärmen och sen väntar du ut det hela bara.

Hej
jag känner delvis igen mig.
I mitt fall har jag inget emot släkten, men en del vänner kommer före dem när det skall bjudas till fest.

I motsats till er är jag mer "bufflig" än "mesig", på gott och ont.
Jag kan inte veta hur din far ser dig/er, men jag gillar att ge, samt få raka puckar.

Jag skulle sagt som det är, utan omsvep. Då vet ni, och de vad som gäller.
Kanske öppnar det upp för en bättre relation i framtiden.

Oavsett hoppas jag ni får en trevlig fest och grattis i förskott :)

Du ska fylla 40. Dags att lära sig att stå på sig och inte vara en dörrmatta. 

Du "Mår dåligt/känner agg" mot din styvmamma. 

Varför då? 

Varför gör du allt för att hon inte ska känna samma mot dig? 

Jag ändrade tankesätt för ett par år sedan för att bli mindre konflikträdd och "få min vilja igenom" (må bättre själv). 

Jag tänkte, "har den personen inga problem med att skjuta mig negativ energi så har jag inte problem med att skjuta den negativ energi". Alltså, varför ska jag gå runt och störa mig på en person? Då kan lika gärna den personen gott få störa sig på mig med. 

Förstår att det är en jobbig situation, men det är därför MAN aldrig ska prata om aktiviteter så att de som inte är inbjudna hör det. Har varit med om det från andra hållet, och man blir så extremt sårad och ledsen. 

Antingen skriver ni ett sms och sen svarar ni inte i telefonen som du skrev. Eller så skriver ni inte överhuvudtaget och skiter i och svara. Tanten ska inte med. Hon kommer förstöra hela eran resa/födelsedag. Se till att dem inte får veta nånting. Datum för resa/ vilket hotell. Så ni inte får en otrevlig överraskning så att dem inte dyker upp helt plötsligt. Önskar er en trevlig resa.

Har ni mailat nu??

Jag fattar inte riktigt din rubrik. Anledningen till att hon tror att hon är bjuden är ju att din pappa högg kroken direkt och sa det åt henne. Vad svarade hon honom när han berättade för henne?

Hade samma sak hänt här, så hade jag bara sagt jaha när maken berättat. Sen när vi var själv så hade vi diskuterat saken närmre.
Jag säger samma som ts, fast omvänt. Aldrig i helvetet jag skulle satt mig i två veckor och i samma hus som hans barn. Det hade tagit speciellt lång tid innan vi blivit ovänner. Att umgås ett par timmar funkar för då håller man käften stängd och ler, efter EN heldag däremot så går det en på nerverna rejält.

Ja, fast nu Ess så skiter vi alla i tråden fullständigt vad pappans fru tycker och hur det är med henne. Vi ger råd till TS. 

Förövrigt är jag ganska "baffled" över hur du jämt 'skryter' om hur dålig relation du har till dina styvbarn, precis som om det är något att eftersträva. De flesta av oss tycker synd om din man som måste handskas med en fru och barn som inte gillar varandra. 99% av alla familjer försöker nämligen eftersträva det motsatta.