Crazzy skrev 2018-01-15 10:46:02 följande:
Fast det där var ju definitivt ett antagande som gjorts på alldeles för få grunder. De logopeden jag känner (och de jag känner som går med sina barn hos logoped) får en långsiktig plan med saker de ska göra hemma (öva, träna, undvika etc) samt en plan för att träffa logopeden regelbundet. Det varierar nog med andra ord väldigt mycket beroende på vem man träffar och på vilken klinik.
TS: Ja vad jag har hört brukar det (inte alltid, så ingen hoppar på mig nu) kunna ligga någon annan diagnos i botten för en språkdiagnos, men ta inte ut något i förskott. Börja med att se till att ni får en handlingsplan med logoped/talpedagog, vad jag vet ska logopeder ha koll neurologiskt och därmed även kunna hjälpa till i undersökningen kring övriga diagnoser? Kanske inte stämmer, men är värt att fråga om ni träffar en annan logoped.
Vart i Sverige bor ni?
Ja, det är bara våra erfarenheter, jag hoppas andra har bättre erfarenhter. Vi träffade dock 6 olika logopeder och det fungerade inte med någon, eftersom vår dotter i princp vägrade att tala där på sjukhuset. Vi fick ju aldrig träffa samma logoped mer än max fem gånger och det var inte förrän fjärde eller femte gången som dottern började prata. Vi fick ingen långsiktig behandlingsplan, det var fem möten och träning hemma, sen skulle behandlingen vara klar och vi fick vänta minst tre månader innan vi fick ordna med ny remiss. Vi kände hela tiden att de ville bli av med oss.
Dessutom var det en väldigt klinisk miljö där vi träffade logopeden, sjukhusmiljö på sjukhuset och logopeden var väldigt inriktad på att bedöma barnet, istället för att bygga upp en relation. De flesta logopederna var väldigt unga.
När vi istället fick en talpedagog som var mjuk och pedagogisk och van med barn så fungerade det bättre, mycket också för att barnet fick träffa samma person en gång i veckan i flera år.