Ändrade ni era levnadsvanor inför eller under IVF-behandling?

Ja, när jag gjorde ED ändrade jag en hel del på order av läkarna. Inget kaffe, inget sex, ingen ansträngning, ingen cykling (cyklade inte ändå), inga varma bad. Vid vanlig IVF lyckades jag bara komma till ruvning  2 ggr och då drack jag inte kaffe.

ED är embryodonation, d.v.s donation av både ägg och spermier. Jag slutade med kaffet 1-2 dagar före insättning alla 8 ggr.

Nej, man kan leva i princip som vanligt ända till insättning. Supa sig full några dar innan kanske inte är att rekommendera dock.  Ipren är tabu minst 2 dagar innan för effekten kan sitta i ett bra tag. Och under ruvning förstås. I Sverige säger man oftast "lev som vanligt", men efter 4 missfall och många ED följde jag strikt läkarnas order. Kaffe vill jag dessutom verkligen inte ha som gravid!

Antar att det gick vägen för dig till slut?

Det borde nog gå att klara av. Att inte supa sig full några dagar innan haha.

Under utredningen frågade de ju självklart om livsstil o vanor ex alkoholkonsumtion o rökning, träning osv! Vi räknades nog båda som måttliga o fick inga restriktioner ! Dock råd- gällande träning pga risk att skada inre organ om man inte är försiktig tiden efter behandling.

Tränade regelbundet, röker ej, lågt BMI o äter varierat men mkt frukt o grönt! Dricker knappt alkohol sedan vi startade bebis karusellen.

Inget kaffe, godis, endast helt naturliga hygienartiklar, mycket ekomat, samt inget penetrerande sex, zero stress eller träning (de första 12 veckorna iaf). Åt dessutom lite lättupptagligt zink då och då. Lyckades på första försöket och fick en fullt frisk unge som följer utvecklingen perfekt

Nej! Vi fick inga direktiv gällande alkohol på det viset utan mer att de allmänt scannade av hur vår inställning var. Jag tar gärna ett glas vin en sommarkväll men har blivit måttligare o måttligare . Det som rek förutom allmänt hälsosam livsstil var vitamintillskott för kvinnor som är eller vill bli gravida (för att säkerställa folsyra nivåerna - så de åt jag. )

Jag försökte tänka lite utifrån livsmedelsverkets rek för gravida men inte bli fullständigt in snurrad : )!

Sen tror jag att försöka leva vanligt är viktigt , att njuta av mat, vänner, träning , mindfullness o resor osv för ivf o barn är slitigt o utmanande fysiskt o psykiskt så viktigt att du som person mår bra o din partner !

Läste någon artikel för några år sedan där de studerat kvinnornas inställlning i samband med insättning av embryon, där det framgick att kvinnor som varit positiva o lyckliga vid själva insättningen (tror att de fått lyssna på musik) hade ökad chans till fästning. Fruktansvärt provocerande jag vet, men minns att jag o min man skämtade om det vid vår sista insättning - att vi skulle sjunga ! Nu gick det vägen för oss men jag vågar inte säga att det var för att vi sjöng i labbet direkt : ) men det sjuka är att jag visste frän början att det skulle gå! Hade rätt känsla i kroppen av någon outgrundlig anledning ....

Förstår precis! Är själv ett kontroll freak o ganska orolig som person. Därför blev det psykiska lika viktigt som fysiska för mig. Kan bara råda dig att försöka tänka i goda banor och om något inte känns rätt diskutera det med läkarna o ex avbryt behandlingen. Vi funderade på att avbryta vårt andra försök då kroppen var i obalans o resultatet blev därefter. En avbruten behandling räknas inte som ett försök. Stressa inte behandlingsomgången utan låt kroppen ladda om innan ev nya försök. Blir lätt attman vill så gärna så man forcerar !

Tack , numera har jag sömnbrist och oro över nya saker som utvecklingssprång , säkerhet, vikt mm men på lilla kotten istället för mig. Han är nu 5 månader och mitt allt!