Är det någon som förstår en ensamstående mamma?

Jag är mamma till två barn, en dotter på 9år och en son på 17år... Det är inte samma far.. Pappan till dottern blev jag misshandlad av så vi gick isär när hon var 1år, vi har delad vårdnad och allt går som det ska. Sonen har jag på heltid sen två år tillbaka.. Pappan har sagt av sig ansvaret pga att sonen ställer till det för sig själv och oss. Så jag får ingen som helst hjälp från pappan fast jag skulle behöva det som mest nu.. Jag lider av psykisk ohälsa samt utmattningsdeprisionen.. Det händer så mycket runt sonen att det tar upp tiden till dottern. Jag känner mig helt själv i kampen även om jag får viss hjälp av "Ungdomsgruppen".. Jag orkar inte mer, har ingen att prata med som förstår eller som hjälper mig ordentligt.. Sonen utsätter även mig och dottern i fara med dom han gör sig ovän med. Många års kämpande har gått och orken tar slut ????