Hej, vad kul med en grupp som jag känner att jag kan passa in i! Jag är 25 år och min man är 24 år, vi har en dotter som är 5 år. Vi började jobba på ett syskon i september. Det går väldigt trögt, men förhoppningarna finns. :) Jag har ÄL imorgon. :)
Slutade med mina p-piller igår! Vi ska inte börja försöka fören till hösten men vill komma i ordning med kroppen först så det känns jättebra...första steget! :D
Har idag varit till min läkare och bytt mina hjärtmediciner mot en man kan ta som gravid. Hade egentligen velat sluta helt med mediciner, men det vågade läkaren inte. Jag är så glad att jag hittat en läkare som verkligen bryr sig och tar sig tid.
Annars går jag bara och väntar. Jag är annars tålmodig av mig, men nu är jag bara rastlös och kan inte vänta. Juli känns som en evighet bort. Även dottern är "bebissjuk" verkar det som. Hon pratar bara om att hon önskar sig ett syskon och jag önskar att jag kunde berätta för henne att vi ska försöka och inte bara säga "vi får se/det vet man aldrig".
Oj vet inte varför det blev massa frågetecken haha ????