Anonym (A) skrev 2018-02-02 06:24:04 följande:
Är det som att plugga igen? Förstår inte riktigt vad doktorera är.. får man lön?
Känner du att du har hjälpt alla människor du mött eller finns det vissa som inte går att hjälpa?
En vän till mig går hos psykolog bara för att hon vill ha någon utomstående att prata med, inte för att hon behöver riktigt hjälp egentligen, jag tänker att det kanske kommer kännas meningslöst med såna fall?
Sen är jag som person ganska blyg av mig, det får mig ibland att tro att psykolog inte är något för mig. Men kankse kan man träna bort det/lär man sig det i utbildningen?
Ja det är ungefär som att göra sitt examensarbete på utbildningen fast i större scope och läsa lite kurser samtidigt men man får lön :) Inte jättehög psykologlön dock. Och man kan få undervisa på programmet samtidigt.
Jag har hjälpt alla men i olika utsträckning. Vissa har blivit helt "bra" och vissa har blivit bara lite bättre. Det beror helt på deras svårigheter och hur man passar ihop med dem. Det är inte konstigt om man inte klickar med en patient så att en kollega tar den istället även om det inte hänt mig.
Nej absolut inte meningslöst med såna patienter :) Jag tänker såhär, alla människor har problem i olika grad och behöver någon som lyssnar. Man kan jobba förebyggande eller självutvecklande. Jag tycker såna patienter är väldigt spännande att jobba med :) Men känner man så så kan man jobba på psykiatrin där de svåraste patienterna finns. Där ska inte finnas några som din vän. Jag har jobbat där men trivs mindre bra pga ju svårare problem desto svårare att hjälpa och personen har mindre resurser att jobba med. Det kan vara en hel del att man bara håller personen över ytan så att säga.
Det beror på hur du är blyg och hur mycket. Jag tycker det är jobbigt med stora grupper och det har inte varit något problem. Man lär sig hantera det på programmet :) Jag är dock inte blyg med bara en annan person. Är det så för dig så går det säkert också att lära bort så länge det inte är extremt. Jag har också jobbat med patienter med social fobi och då var det ett plus för att man har lättare att förstå dem. Så oroa dig inte över det. Har du empati och förmåga att bry dig om och lära känna andra människor på djupet så räcker det gott. Resten lär man sig.
Anonym (Skarp) skrev 2018-02-02 06:33:24 följande:
Jag har några frågor till er psykologer, ingår det i ert jobb att alltid ställa diagnos på samtliga ni har på samtal ?
Och hur fria är ni i samtalens upplägg? Är det också er uppgift att dela ut förslag på antidepressiva mediciner eller sömnmedel? Är detta krav?
Jag är som dig TS men jag är så emot hela upplägget i psykiatrin och hur man jobbar med psykisk ohälsa så den dagen jag vill jobba som psykolog, då har jag eget företag och är livsstilscoach.
I psykiatrin måste vi sätta diagnos vid varje samtal ja men man kan sätta tex "ångest" och behöver inte specificera om det inte känns relevant. Men man måste uppge vad personen söker för.
Jag har alltid varit helt fri i upplägget men jag är utbildad i både kbt och pdt så blandar beroende på vad patienten behöver. Det kan vara mindre fritt om man tex bara är utbildad i det ena.
Nej vi har inget med mediciner att göra. Det gör läkarna. På psykiatrin har man ofta en läkarkontakt som kollar av om det behövs. Jag tycker mediciner kan vara bra ibland och jättedåligt ibland.
Du kan jobba privat som psykolog utan att vara livsstilscoach för det. Jag tycker också att psykiatrin har många problem. Skulle inte vilja arbeta där. Men det är inte psykologernas fel.
Anonym (Kl) skrev 2018-02-02 06:41:04 följande:
Krävs väl väldigt bra betyg för att komma in på utbildningen? Den är ju väldigt lång också. Men känner man att man pallar det är det säkert ganska enkelt att få jobb sen.
Blyghet är ett personlighetsdrag, inget fel med det. Man växer ju in i sin roll i yrket.
Ganska bra betyg krävs. Jag kom in på 1.8 på högskoleprov, hade dåliga betyg. Tycker det var en rolig utbildning som inte kändes lång :)
Blyghet kan tom vara ett plus som jag skrev :)
