Hatar autism
Chat och mail finns förutom telefon på självmordslinjen
mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/
Jag har inte personlig erfarenhet av dem men det verkar som flera landsting hänvisar till dem så kan vara värt ett försök. Sedan finns såklart psykakuten. Eller samtalsstöd hos vårdcentral. Vuxenpsykiatrin är ofta hårt belastad men är såklart de som egentligen borde hjälpa. Diakonin inom kyrkan är också förvånansvärt bra även för hängiven ateist :)
Man måste inte berätta allt för alla man möter. Det är skönt att slippa hemligheter och kunna få vara den man är. Men det kan ibland vara påkallat att bara beskriva sig med mindre laddade termer. "Jag är väldigt introvert" är ju tex mer socialt accepterat. Eller bara vinkeln "Det är väl trevligt att vara social men ett intrimmat team av kända medarbetare levererar mycket mer för sin lön än om vi måste lägga tid på att lära känna nya. Vi får inte betalt för att fika".
Lite fler exempel på vinklar:
"Ett kvalitetssäkrat arbete förutsätter planering och ordentliga rutiner" = kom inte dragande med spontana grejer och "många bollar i luften".
"När du pratar med mig så förutsätter jag att du vågar säga vad du menar och stå för det. Det vi gör här är för viktigt för att hängas upp på underförstådda saker - säg tydligt vad du menar istället, jag orkar med det" = jag fattar faktiskt inte underförstådda saker. (Min fru säger att enda sättet för mig att förstå när någon flörtar är om de kysser mig. Vilket hon också gjorde)
Kort sagt - det går att se våra egenskaper på många olika sätt. Att kommunicera med de med AST är väldigt utvecklande och premierar tex ärlighet och precision. Hur kan det vara ngt dåligt?