Frågor ang. umgänge

Pappan till mitt barn skickat in stämningar till tingsrätten vart annat år för att få umgängesrätt med barnet, vilket han alla gånger fått igenom. Vid alla tillfällen har han funnits i bilden några veckor, sedan försvunnit i två år för att sedan på nytt skicka in en stämning där han påstår att allt är mitt fel och att jag hindrar deras kontakt (trots att han själv valt att inte finnas med i bilden). Detta har pågått i snart 8 år! Inte en enda gång under dessa 8 år har han personligen försökt kontakta mig. Detta handlar endast om att han vill visa att han har någon form av makt i det hela, samt se till att mitt barn inte glömmer bort att han finns.

Har förövrigt ensam vårdnad samt att han aldrig under 8års tid betalat underhåll.

Nu är det igång igen och hans advokat har tagit detta till tingsrätten. Har jag någon som helst chans att vinna detta?! Fick höra från en som jobbar på socialen att jag kan stämma honom till familjerätten och risken finns att han kan bli bötfälld då detta pågått under såhär pass många år. Dock har det nu gått direkt till tingsrätten. Kan man be hans advokat att ta det direkt till familjerätten, trots att jag sätter mig emot umgänget? Så att dom fattar beslutet där? Eller det måste gå via tingsrätten??

Undrar även om det finns någon advokat eller liknande som inte kostar pengar? Är för tillfället studerande och har inte dom pengarna. Samt om det kostar något om man förlorar i tingsrätten, när man enbart har inkomst från CSN?

Kjell: Jag är inte advokat utan jur. stud. Det torde dock vara omöjligt att få kostnadsfri hjälp av en advokat, varför det kan vara en bra reservlösning att få bistånd av någon som har åtminstone grundläggande familjerättsliga och processuella kunskaper (vilket jag har). Rättshjälp är förstås ett bättre alternativ - men det förutsätter att vissa privatekonomiska krav är uppfyllda.

Randigfotboll: Det jag menade är att tingsrätten är det organ som har rätt att avgöra umgängestvister. Någon formell instans som heter just "familjerätten" existerar inte. Däremot kan tingsrätten, om båda parterna går med på det, utse en medlare som då verkar för att uppnå en frivillig lösning (6 kap. 18 a § föräldrabalken).