När krisade ni som värst efter otrohet

Vi försökte hålla ihop men krisen gick aldrig över. I perioder kändes det bättre, och sen blev det kris igen. Om och om igen i år efter år. Tilliten kom aldrig åter. Det blev misstänksamhet och svartsjuka från min sida, bitterhet och ilska från mannens.

Värsta krisen var ändå att skiljas och de första två åren efter det.

Om jag fick leva om mitt liv så hade jag antingen avslutat relationen direkt efter otroheten, eller valt att leva kvar som vänner med parallella liv så att var och en kunde få kärlek på sitt håll. Hade inte valt att skilja mig efter lång strulig tid som skadade barnen i alla fall (det var så vi gjorde).