Vi som har barnlängtan <3
Hej tänkte vi som kämpar för att få en liten som precis börjat eller har hållt på ett tag. Tänkte vi kunde peppa varandra och följas åt under tiden och prata om tester m.m
Vi som vill planera innan man blir gravid som tex fixa bebis kläder barnvagnar m.m
Lite information om mig
Jag och min man har varit ihop i 6 år nu och snart vart gifta i 4år och vi har alltid pratat om barn sen vi träffades men min man har velat vänta då me tanke på så mycket vi hade runtomkring oss.
Nu förra året 10/11-2017 tog jag ut min p stav och vi har försökt sen dess. Jag fick efterbörden några dagar efter uttaget fick kramper i livmodern osv min kropp höll redan på med omställningen efter lång tid med preventivmedel. Jag hade mitt först äl test posetivt 22 dec sen blev den oregelbunden och nu i feb fick ja posetivt igen efter mycket negativt.
Nu hoppas vi att de tar sig denna gång men vet att de kan ta 1-3 mån efter uttag innan kroppen återställer sig sen kanske 6 mån till 1 år innan men kan ta kortare tid med att bli gravid.
Jag har vart gravid en gång tidigare år 2009-2010 men slutade tyvärr olyckligt då den pojkvännen jag var ihop med var inte redo helt plötsligt och hans mamma var inte alls snäll emot mig när hon väl fick reda om att vi väntade barn då trodde barnmorskan att vi var i vecka 7 men gjorde ett ultraljud några dagar senare minns inte exakt men då visade de sig att jag var i vecka 11+3 ja blev helt paff men överlycklig hade då ev haft ett missfall och tog runt 6 mån bli gravid så ja hade absolut ingen aning just då. När jag var i vecka 14+3 så blev de problem med pojkvännen då hans mamma vände honom helt emot mig och sen fick min familj/skäkt reda på att jag var gravid och de sa direkt gör avort vi kommer inte stödja dig vi har redan gjort vårat ungefär sen hade jag väldigt mycket påtryckningar på alla håll till slut orkade jag inte stå emot längre och alla fick som de ville ja gjorde abort i vecka 17+3 den känslan och besvikelse vart väldigt jobbigt detta var 2 sept 2010 med aborten min familj stöttade mig aldrig efteråt och gav mig dåligt samvete.
Jag har ingen kontakt med mina föräldrar någon mer som känner sig ensam eller har dålig kontakt med familj/släkt?
Men sen jag träffade min man 2012 så har jag haft jätte mycket stöd och han har alltid funnits för mug ställer alltid upp och de känns rätt med honom och nu när vi vart ihop så länge och äntligen kommit så lång till och försöka så har ja bestämt att inte berätta för någon i min släkt osv endast nära vänner man litar på.
Tänkte skapa denna tråd för oss som har både lätt och svårt runtomkring oss våra funderingar innan graviditeten, hur man mår, känslan om man redan är gravid eller inte gravid.
Berätta gärna om eran historia även resan till där ni är idag