susu1

Äldre 12 Feb 22:22

37 svar

HJÄLP - kommentare från förskolan

Har ett barn på 1,5 år som 2 januari började förskolan. Hen går på en åldershomogen avdelning där alla barn är mellan 1-2 år.

Jag skulle säga att mitt barn är trygg och nöjd så länge som sömnbehov och matbehov är tillgodosedda, annars är hen tydlig med missnöje. Hen lärde sig gå för två månader sen och detta är det roligaste som finns, speciellt nu när hen även lärt sig springa, att gå och springa är det som bara undersöks nu och både hen och vi som föräldrar uppmuntrar denna nya upplevelse.

Behöver hjälp att fundera! Jag är själv förskollärare och ser mitt barns undersökande som en del av sin utvekling, en nyfunnen förmåga som hen njuter av. Rätt ofta när vi hämtar på förskolan sen hen började får vi höra "idag har han bara sprungit runt" "idag fick vi sätta han i knät för han bara rann omkring" eller vid ett tillfälle när vi hämtade och en pedagog lyfter upp hen när hen skulle sätta fart mot ett rum på förskolan och säger "såhär får man göra ofta med dig" (tolkar det som hon mena att man måste handgripligen lyfta hen) har även fått höra att hen har "ett flyktigt beteende" och att pedagogerna märker på lunchen att "hen inte fått träna på att sitta still..

I början lyssnade jag in och försökte förstå hur de kan mena, men nu när dessa kommentarer kommer gång på gång så känner jag att jag behöver reda i tankarna. Hur är era 1,5 åringar? Min syn på barn är att barn alltid har ett syfte med det som de gör, något som barn anser vara viktigt. Men om hen bemöts som "flyktig" och rörig så blir jag otrolig Över på vilket sätt pedagogerna bemöter mitt barn. Någon annan som vart med om samma?

susu1

Äldre 13 Feb 21:40

#12

Mirelle skrev 2018-02-12 22:32:22 följande:

Inte direkt svar, men be om att få vara med en halv dag några gånger. Då kan du ju studera lite närmare vad som händer och hur personalen bemöter barnet och hur de andra barnen är.

Vissa barn är även lite mer omogna vid en viss ålder eller kanske bara väljer att vara flyktiga för att det känns tryggt. I så fall behöver barnet väl lite trygg guidning in i det nya i stället för kommentarer om att barnet är jobbigt vilket väl snarare späder på oönskat spring.

Det har ju för övrigt bara gått en månad!

Alltså. Kolla in hur de gör och fundera på vad som leder till vad. Hur mår för övrigt barnet efter dagis?

Tusen tack för svar ! Jag var med på inskolningen i början och de har ett rum avsatt för rörelse, men ingen mini röris så direkt utan spontan rörelse... de säger att hen har svårt att stanna länge i en aktivitet och tänker att de kan ha att göra med att hen började gå väldigt sent (att kunna röra sig vart man vill obehindrat är de ända roliga nu)

Absolut de har bara gått En månad, o de är ju de som jag tänker, men eftersom kommentarerna kommer för jämnan så känns de som de verkligen ser de som ett problem.

susu1

Äldre 13 Feb 21:48

#13

Smultron93 skrev 2018-02-12 22:37:05 följande:

Åh men sånt gör ju barn i den ålder, utforskar! Det gäller för oss pedagoger att se till barnens behov. Kanske är det dags för dem att fixa lite miniröris då och då i veckan för det kan vara skönt för de barn med spring i benen som behöver få ur sig det.

Mvh En försko

Tusen tack för svar! Ja de är det jag försöker tänka. Sen vet jag själv som förskollärare att vi behöver skapa en miljö där alla barn kan utvecklas, komplext då de är olika behov att tillmötesgå. Det hade ju heller inte funkat om 15st 1,5 åringar sprang omkring ???? MEN, de är just HUR man bemöter det som jag blir "orolig" över. Antingen ser man bara såringen och avbryter, uppmanar, säger till (vilket blir ganska negativt) eller så ger man de utrymme med ramar (som du pratar om) och mer talar om rörelsen som en känsla och kan arbeta med "springet" utifrån det.

susu1

Äldre 13 Feb 22:00

#14

mammalovis skrev 2018-02-12 22:40:09 följande:

Det jag spontant tänker är ju att man inte uppmuntrar barnet till att springa omkring inomhus, utan det ges mer tillfälle till utomhus. Inomhus uppmuntras man till att gå, åtminstone på alla förskolor jag har jobbat på. Undantaget är ju om det finns en större lekhall. Däremot kan de ju behöva köra mer typ röris, så alla barnen ges tillfälle till rörelse på ett strukturerat sätt. Jag skulle inte uppskatta t ex jagarlekar inomhus om utrymmet är begränsat då det lättare leder till kollisioner och skador. Oftast kan även små barn vara fokuserade kortare stunder även om föremålet varierar ofta. Min yngsta är 2 år.

Sitter ni föräldrar ner så uppmuntras ju barnet i detta eller springer ni omkring hemma och jagar varandra för jämnan?

Tusen tack för svar!

Är helt med på din poäng, är bara orolig för att de blir en negativ spiral. Dels "springet" och dels att dem vill jobba för att barnen ska stanna längre stunder i en aktivitet (vilket är bra) men då i början nu kan jag bara se framför mig hur mycket tillsägelser det blir, vilket blir väldigt negativt. Men är helt med dig. Bara det att jag själv aldrig lyft en sån här sak i min yrkesroll som en standardfras vid hämtning/lämning - de är ju något som vi ständigt arbetar med och försöker finna vägar för barnen att utvecklas utifrån sina intressen, de är ju uppdraget, för mig blir de omvänt på något sätt att lyfta det negativa för innan man vet ordet av det så är barnen kategoriserade "flyktiga barn, tysta barn, glada barn, ledsna barn...etc" är du med mig?

Hemma uppmuntrar vi inte spring men hen gå/joggar när hen tar sig fram.

susu1

Äldre 13 Feb 22:04

#15

Fru Ve skrev 2018-02-13 09:35:35 följande:

Låter ju helt normalt för ett så litet barn som nyss lärt sig gå, att vilja springa omkring. Det är ju mycket begärt av en 1,5 åring att kunna sitta still en längre stund tänker jag? Man får vara nöjd om barnet sitter still vid maten. Vad förväntar sig pedagogerna att barnet ska göra?

Tusen tack för svar! Ja de är svårt, samtidigt är de 13 andra barn där som behöver "sitt" utrymme med. Och de blir ju så svårt med eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt det heller? Jag är ju inte där när det sker heller ????

susu1

Äldre 13 Feb 22:08

#16

Poppy75 skrev 2018-02-13 09:41:54 följande:

Mina barn sprang hela tiden i den åldern. Jag som var ovan vid barn och lite orolig eftersom de är för tidigt födda frågade förskolepedagogerna om det var normalt. Alla var ense om att mina barn hör till den aktiva typen men fullt normala. Nu har de lugnat ner sig men är fortfarande inga som sitter stilla mycket vilket jag bara tycker är bra.

Jag har iofs fått höra att det blev livat sen mina killar började men det var sagt med ett leende och kärlek i rösten. Jag har aldrig fått höra några negativa kommentarer om att jag inte har lärt dem att sitta still. Det är väl förskolans uppgift att lära barnen vilka regler som gäller på förskolan.

Tusen tack för svar!

De som du skrev med "kärlek i rösten" är lite den grejen jag vill åt i mitt egna huvud innan jag ska samla tankarna inför samtal med förskolan. Antingen så bemöts barnet som jobbigt (flyktigt, stökigt,rörigt) ganska negativt, eller så bemöts de som du skriver att "de blir mer livat" tänker att dina pedagoger har "angripit" situationen från ett annat håll som säkert Gunnar dina barn på ett positivt sätt, där finns En hårfin skillnad, hårfint mellan nedmuntran och uppmuntran.

susu1

Äldre 13 Feb 22:12

#17

HelaGotland skrev 2018-02-13 13:31:49 följande:

Varför benämner du ditt eget barn med "hen" - när du strax därefter skriver att förskollärarna säger "han"?

Vet du inte vilket kön ditt barn har???

Om du hade svårt att dra den slutsatsen så var det så att jag skrev han av misstag. Men i denna fråga spelade könet ingen roll, de var rörelsesituationen jag ville diskutera. Men väldigt rolig fråga, Den utmärkte sig av resten av de som svarat på inlägget.

susu1

Äldre 13 Feb 22:12

#18

ALM82 skrev 2018-02-13 13:40:36 följande:

Hon missade väl att skriva hen i en mening. Jag skulle kunna tro att TS vet vilket kön hennes barn har, men att hon inte tycker att det var relevant i tråden för att t.ex slippa kommentarer som "pojkar är ju så där livliga" eller "flickor borde sitta stilla, det är inte normalt att speinga omkring sådär". Alltså att vi som svarar ska tänka på TS barn som just ett barn och inte kategorisera när det gäller beteende.

TACK ?? Kunde inte skrivit det bättre själv

susu1

Äldre 13 Feb 22:13

#19

Mirelle skrev 2018-02-13 19:03:22 följande:

Vad trevligt med all denna genuina, uppriktiga nyfikenhet och undran. Vilket oerhört komplext mysterium och så fantastiskt att att någon alltid orkar tar tag i de viktiga frågorna. Jag tror att jag ska slå vad någon gång och satsa stort på att i vart fall någon uppmärksam själ frågar mig om dessa textens och livets fantastiska mysterier. Jag kommer bli rikligt belönad :)

[förlåt moderator, jag kunde inte låta bli].

Haha tusen tack, jag håller med dig! ????????????

susu1

Äldre 14 Feb 06:38

#21

HelaGotland skrev 2018-02-14 00:41:55 följande:

Nej, hen skrev "han" konsekvent igenom hur förskolelärarna sa om barnet. Kolla du, "han" står flera gånger.

Kapitalfel i användandet av låtsasordet "hen"

Mitt huvudsakliga syfte var att lyfta en fråga, vilket jag gjorde. Försöker komma på av vilken anledning jag skulle ha tid/ork/drivkraft i att gå in på en tråd, läsa igenom ett stycke för att sedan också bli så påverkad av något i texten som en ovesäntlig miss att jag skulle orka skriva ner en kommentar som inte kommer leda någon vart? Tacksam för alla svar men förstår inte bara hur man kan gå igång på detta ???? Är det ordet hen som du upplever provocerande?

susu1

Äldre 16 Feb 08:44

#29

Tack alla för engagerade svar <3

Som både förälder och själv pedagog så slits jag mellan tankarna, jag tänker med hjärtat men även utifrån den yrkesmässiga kunskapen. Jag har försökt att samla ihop tankarna för hur jag "känner för situationen" och ni har ställt inre frågor och svar till mig, tack!

Såhär resonerar jag;

Mitt barn undersöker spring, hen vart fascinerad sedan dag ett av detta (sen hen började gå) till o med o en joggare springer förbi tjuter hen av skratt.

I förskolan behövs det ramar, ramar för att alla barn ska ha möjlighet att växa individuellt och även som en grupp. Jag förstår att spring skapar rörelse som kan i värsta fall orsaka olyckor, oro för andra barn etc.

Men faktumet finns kvar att mitt barn älskar detta just nu. Min oroar ligger i hur de bemöter det, eftersom att dd lyfter de dagligen med oss (ibland både vid hämtning och lämning) så ställer jag min undrande hur de möter barnet.

För mig hade dd känts mycket mer genuint om pedagogerna hade sagt "det är mycket spring i benen, men idag upptäckte vi att hen fann de spännande att leka med legot, där kunde hen sitta en längre stund och upplevde det roligt"...

Men just de där konstaterandena utan någon form av "positiv" omvändning får mig då att känna oro i hur de bemöter barnen, eftersom att de utan att blinka talar om barnet på det sättet med oss.

Jag tackar er alla för att ni taget er tid att ge mig lite perspektiv. Nu känner jag mig mer samlad kring vilka frågor jag ska ställa till dem på första samtalet vi har med pedagogerna.

susu1

Äldre 17 Feb 07:40

#33

HelaGotland skrev 2018-02-16 16:12:38 följande:

"Hen" använder man när könet är okänt. Därför ser jag rött när en mamma använder det om sitt egna barn. Nog om det. Du behöver inte vara otrevlig.

Till TS

Din lilla pojk, kan han sitta stilla på sagostunder? Ligger han och vilar på vilostund, eller ska han upp och springa då med? Jag tycker iofs inte att dina pedagoger är ett dugg pedagogiska, men de kan ha rätt i sak. Även ett litet barn måste lära sig att nu får man springa och nu får man inte det.

Vill inte tjata mer om det, men se det som att jag använde hen för att göra könet okänt i denna tråd. Sen att jag missade är inte hela världen för mig iaf.

Och ja, han varvar ner och förstår sammanhang i rutinerna, de är bara det att dit han ska (framåt) sker i spring. Håller med dig, klart de inte funkar om alla springer omkring, men om du läst mina tidigare svar så handlar dettta mer om hur de förhåller sig till situationen.

susu1

Äldre 17 Feb 07:45

#34

Iowhannah skrev 2018-02-16 17:29:39 följande:

Hen används även när könet är irrelevant, vilket det är i detta fallet. Men jag håller med om att det är smått störande med inkonsekvens.

Tack för att du hjälper till att förtydliga.

Kan inte låta bli så förvånad över hur störande de kan vara för några att man helt enkelt skrev fel mitt upp i skrivandet. Det finns så mycket annat att störa sig på här i världen, men vi alla är olika vad man väljer att hänga upp sig på.

susu1

Äldre 17 Feb 07:46

#35

annabellelee skrev 2018-02-16 08:54:09 följande:

På vilket sätt är detta relevant för tråden? Starta en egen tråd där du gnäller över att småbarnsföräldrar ägnar sig åt oviktiga saker som att fundera över sina barns välbefinnande istället för viktiga saker som konsekvent pronomenanvändning.

Tack <3

susu1

Äldre 17 Feb 09:27

#37

Guldbarb skrev 2018-02-17 08:55:00 följande:

"Hur jobbar ni för att bemöta hens intresse?" Hade jag nog velat kontra med. Jag hade velat bolla över "problemet" till dom. Hur jobbar de med barnens grovmotoriska utveckling? Vad gör de för att bemöta hen utan fysisk förflyttning? Hur gör de vid ex samlingar för att locka hen att delta? Vad har samlingen för syfte? O.s.v.

Klok tanke! Har vart inne på de med. Har bara vart så ställd över att alltid få den formen av bemötande, alltså, bara vad de är och punkt slut. Ditt förslag hade ju säkert gett mer ringar på vattnet. Tack

HJÄLP - kommentare från förskolan

INNEHÅLL