Gravid symptom nästan borta... E jag bara nojjig?

Hej!

Hade precis samma som du när jag var i vecka elva. är i samma ålder med så förstår varför du vill behålla barnet.

Hade ljusrosa flytningar till och från och hade i vecka 11 flytningar som var mer röda, var jätte orolig för att få missfall. Hade väldigt lite gravidsymptom, bara lite ömmabröst. Så var övertygad om att nu går de åt helsike, men  de gjorde det inte, och är nu i veckan 22

Så ta det lugnt, andas och gör saker. försök att inte tänka på det. (ja vet, lätt att säga svårt att göra)

Gud så skönt att läsa någon som varit i min situation. Försöker hitta på saker och inte tänka så mycket på det, men så fort man blir lite ensam kommer tankarna :/.

Jag har inte berättat för mitt x än att jag är gravid. Å vet inte riktigt hur jag ska säga det :(

ja, tankarna kommer till en direkt när man blir ensam eller får en stund för sig själv. Jag hade turen och jobbade 12 timmars pass dom dagarna så jag var helt slut när jag kom hem och var nästan aldrig ensam på jobbet.

Kan vara så att du inte har och inte kommer att få så många symptom. Jag har haft problem att greppa att jag faktiskt är gravid, är överviktig och 35, så man har ju mycket emot sig, så jag trodde att jag skulle få problem att bli gravid. Kan säga att vi inte ens har börjat försöka innan jag var gravid. Och har inte haft många gravid symptom, bara lite ömma bröst i början.

Vänta till vecka 12 och berätta för honom.

E oxå ensam o v12+3. Hade växtvärk första veckorna sen nästan ingenting. Illamåendet kom o gick fram till v9. På vul var allt ok. Efter v9 blev dock illamåendet konstigt nog mkt värre!? Men idag nästan inget illamående alls! Ska till dr o kolla imorgon!

Man brukar kalla det för spökveckorna. Det är tiden från typ v. 12-14 då moderkakan tar över försörjningen av fostret och många av symptomen försvinner, tills dess att man börjar få andra symptom som en liten kula och känna fosterrörelser. Fullt normalt men det skapar såklart mycket oro ändå :/

Du kan nog vara lugn, jag är i v 37 (36 + 4)

Hade knappt haft några symptom alls i början,  växtvärk och ömma bröst som försvann hinnan v 12 var i princip allt.

Sen ingenting tills lillen började sparka runt v 17.

Ta vara på dig och din lilla :)

Jag tror jag fått en liten kula men jag är ju endast i v11 och jag var lite knubbig redan när jag blev gravid. Idag mådde jag lite illa på morgonen men kan kanske bero på att jag gick upp tidigt inte vet jag. Ska på drop in på mvc strax och prata med dom. Har ju nu haft små blödningar till å från i 1v. Visst inga blodröda direkt utan mer rosa ihop med flygningarna. Men min oro vill ändå inte släppa :(

Va hos bm nyss. Pratade om mina små blödningar. Hon tog ett ultraljud och kunde inte riktigt få fram livmodern och hon kunde inte helt få fram ett foster :(. Hon sa antingen är jag inte så långt gången som jag tror, eller så gömmer de sig å bara kan ses med vaginalt ultraljud eller så har graviditeten stannat av i tidig vecka ????

Någon som känner igen sig?

Hade sådana smärtor igår eftermiddag så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Efter ett litet tag igår så fick exet fick ringa ambulans. Dags för tur nr 2 till akuten på samma dag :(

Visade sig att efter dom opererat bort cellförändringar 2011 så hade min tapp blivit trång, så de hade fastnat där. Där av extrema smärtor m.m Gyn läkaren fick hjälpa till att ta bort allt å vidga tappen.

Dock valde exet (pappan) att inte följa med till sjulhuset för han va tvungen att tänka på att han skulle upp å jobba idag. Ambulansen kom 17.15. Kände mig så utsatt å ensam i mina smärtor. Kändes som livmodern skulle explodera och sprängas vid varje "krystning"

Blev inlagd för observation så det inte höbde igen att de blev stopp.

Men oj!! Betyder det att det inte finns något foster? :( har du fått komma hem nu?

Ja delar av fostret hade fastna i min trånga tapp och gjorde så att allt tog stopp. Gymläkaren fick typ dra ut rester och hjälpa till att vidga trappen så resterna kunde komma ut ????.

Va så ensam och utsatt när jag låg där alldeles själv ????????