Hur mycket ansvar ger ni eran 8-10-åring?

Hos oss handlar det om att alla tar sitt eget ansvar för hemmet oavsett ålder. Diska, gå ut med sopor, tvätta, handla , dammsuga osv är allas ansvar.

Jag som vuxen får ingen belöning för att jag bäddar min egen säng eller lagar middag, sånt ingår i AB Familj & hushåll och därmed är såna saker inte förhandlingsbart eller mutbart.

Däremot finns konsekvenser om något slarvas med eller inte görs och det drabbar ju alla. Köper ingen mjölk på kvällen finns det ingen frukost, dammsuger ingen köket blir det rännskita på katten , hängs inte tvätten blir det inga träningskläder dagen efter, skitiga kläder under sängen blir givetvis inte tvättat... Osv..

Så hos oss har 10-åriga tvillingarna ungefär samma ansvar som vi vuxna.

Är 19 år idag och hjälpte till mycket hemma när jag var liten. När jag var 10 tog jag mig själv till skolan och hem, städade rummet, hjälpte till med matlagning, diskade, dammsög osv. Var runt 11 när jag började laga mat.

Har dock sen tidig ålder brottats med psykisk ohälsa, så vet inte om det var det som gjorde att jag fick ett ?vuxnare tänk? fortare än mina övriga vänner. Gick trots allt runt och grubblade över världsproblem medan jämnåriga lekte med leksaker haha..

Men kan du inte göra upp ett schema vad som behövs göras hemma innan barnet får tex använda ipaden, se på tv eller träffa vänner? Utan att det blir för diktatoriskt. Tex

Måndag: duka, städa rummet och göra läxor. Sen får barnet göra vad hen vill. Så fortsätter det så under några dagar i veckan.

Du kan fortsätta ge belöningar veckovis som en mindre veckopeng eller rolig aktivitet som verkligen lockar. Och följer hen inte schemat så blir det inget med det.

Eller ett slags poängsystem, typ ?städa = 1 stjärna? och när 15 stjärnor är uppnådda så hittar ni på nåt roligt tillsammans. Så hade vi det i skolan :)

Eller så får du helt enkelt försöka förklara att det är jättetufft för dig att sköta allting själv, och att du vill att ni ska ha det så bra slm möjligt, därför måste hen hjälpa till ibland. Och ge några exempel som passar barnets ålder. Typ ?På rasterna hjälps ni ju åt att ta in alla leksaker tillsammans, och så är det hemma också. Tänk vad trist det hade varit om du/din kompis hade fått gå runt och plocka efter alla andra.?

Kanske inte de bästa tipsen. Har själv inte barn så vet inte riktigt hur jobbigt det är med inlärning hos sina egna barn osv. Veta iaf att poängsystemet med stjärnor funkade i skolan trots att vår klass var världens stökigaste. ;)

Bra idé det där med att dom kan få välja mellan två olika saker. För då har dom egentligen inget annat val än att hjälpa till.

Men sen har jag inga problem med ouppfostrade barn, för det är dom inte, tvärtom. Det ger konsekvenser om dom inte gör sina fasta uppgifter, som att packa skolväskan tex, för jag gör det inte. Då kan dom inte skylla på mig om dom har glömt gympakläder eller så. Och har dom hittat på dumheter nån gång så ryker skärm- eller kompistid, så det är inte så att det inte finns några konsekvenser här.

Mitt yngsta barn hjälper gärna till egentligen, det är väl mer jag som inte vill belasta henne för mycket som bara är 8 år, därför undrar jag hur andra föräldrar gör med barn i mina barns ålder. Min 10-åring beter sig lite ibland som en tonåring, hehe, och är inte alls lika förtjust i hushållssysslor. Men henne borde jag ju kunna ge mer ansvar istället, tycker jag. Också därför min fråga.

Och jag håller ALLTID vad jag lovar och säger, så jag vet inte riktigt varför du drar upp det.

Det mitt problem är att jag får inte tillräcklig hjälp eller avlastning hemma, och har alldeles för lång pendeltid, som jag inte kan göra något åt just nu. Vilket gör att jag efter ett tag utan återhämtning sover extremt dåligt, det är så min kropp reagerar på stress eller obefintlig återhämtning.

Dom som har eller har haft sömnproblem vet att det är svårt att tänka klart och rationellt alla gånger, och man får minnesproblem. Och då spelar det ingen roll hur bra planer man har. Dom brister, man blir ohyggligt trött, lättirriterad och lättstött, man tjatar om saker som man inte skulle bry sig om i vanliga fall.

När jag sover bättre och hinner gå på gymmet någon dag i veckan för min egen skull är det inte svårt att på ett mer pedagogiskt sätt hålla barnen till rutiner. Man klarar att hålla undan negativa känslor och hjärnan arbetar någorlunda som den ska.

Så jag behöver sömn, och för det behöver jag mer hjälp och avlastning. Det är där det måste börja. Därför min fråga om hur mycket ansvar man borde kunna lägga på en 8- respektive 10-åring.