varför ändra andra?
Jag har varit här i ganska många år och har ibland undrat varför det tycks vara viktigt för många att andra "håller med.."
Otrohet exempelvis;
Varför är det så otroligt viktigt att försöka övertyga någon som är av motsatt åsikt?
Om du hatar otrohet och har starka åsikter om de som är otrogna..
Räcker inte det att DU vet var DU står..?
Om det dyker upp nån som tycker att det "är väl inte så allvarligt"..
Kan du inte låta hen tycka det utan att bli upprörd?
Likaså åt andra hållet;
Om du tycker det ska vara fritt att knulla runt med vem som helst, varför blir du provocerad av de som är trogna och verkligen tycker det är fint och viktigt..?
Ni som känner igen er - som blir upprörda och vansinniga när någon har en annan åsikt än ni...
Vad är det ni vill få för resultat med att skrika ut era upprörda känslor?
Tror ni att ni kommer att få någon att ändra sig?
Mår ni verkligen bra själva när ni sedan stänger datorn..?
**********************
Öppen och fri diskussion - men det handlar INTE om huruvida det är ok att vara otrogen eller inte.
Ni har gott om trådar att prata om detta.
Frågan handlar om varför ni känner ett ev. behov av att övertyga någon om er åsikt - när det bevisligen är totalt omöjligt att skrika på någon tills hen ändrar sig..
Jag tycker din frågeställning är en aning vinklad, du lägger fram det som någon slags akademisk dispyt om en neutral fråga. Typ som att tycka olika om en maträtt, är pasta gott eller äckligt. Men riktigt så enkelt är det inte när det gäller saker folk gör mot varandra.
Vad gäller otrohet så innebär det oftast ett stort svek som kommer sänka den drabbade totalt och försätta personen i en kris som kommer ta år att återhämta sig från, för att inte tala om vad det ofta innebär för barnen. Man kan nog ganska lugnt konstatera att det orsakar väldigt mycket lidande för de drabbade. Då är det kanske inte så konstigt att det väcker starka känslor, människor har en tendens att bli förbannade på folk som utsätter andra för lidande och förnedring. Jag skulle snarare vilja påstå att man nog är ganska empatibefriad om man INTE blir berörd. Det blir lite som att stå och titta på när någon blir nedslagen och förnedrad och bara iskallt konstatera att "de tycker nog lite olika i någon fråga"
Som svar på din fråga så känner jag ingen som helst behov av att övertyga någon eftersom jag vet att det aldrig kommer hända. Jag känner däremot ett behov av tala om för personer som behandlar andra illa vad jag tycker om deras beteende.