Inlägg från: Fru Ve |Visa alla inlägg
  • Fru Ve

    Syskonbråk - hur hanterar ni dem?

    Vi har tidigare haft det jättetufft med liknande situation som du beskriver TS. Våra pojkar är 10 och snart 7. Nu har det visat sig att 10-åringen troligt har ett neuropsykiatriskt funktionshinder som han ska utredas för. Hans speciella behov har orsakat jättemycket konflikter. Han tål inte se sin lillebror utan att bli provocerad tyvärr. Dock efter att vi förstått att han inte är riktigt normalfungerande har det ändå blivit lättare att hantera. Vi gör mycket anpassningar tex äter inte mat alla samtidigt utan äter med varsitt barn, alt. 10-åringen äter på sitt rum. Han har eget rum med lås och lillebror får inte knacka på dörren. Vi ser också till att lillebror har egna kompisar och sysselsättning så han låter storebror vara ifred. Aktiviteter gör vi med varsitt barn oftast för att inte få så mycket konflikter. Även om dina barn inte har NPF TS så kanske det kan vara bra att sära på dem oftast om det blir mycket bråk. Vi har det rätt ok nu när vi gör som vi gör, alla är nöjda.

  • Fru Ve

    Gällande lek med vänner har vi regel att barnen leker på sina rum eller ute. Kanske strängt men jag tycker det är ok eftersom de har varsitt rejält tilltaget rum. Det funkar inte annars eftersom det blir konflikter och slagsmål direkt. De får inte leka i köket eller dylikt med kompisar.

  • Fru Ve
    Mirelle skrev 2018-03-22 12:07:19 följande:

    Förlåt att jag kapar tråden lite nu.

    Låter tufft för dig.

    För vår del har det värsta lagt sig med storebror, men han tog ut väldigt mycket frustration genom dold mobbing dvs han försökte få det att se ut som lek. Det var flinknuffar, flinkramar som gjorde ont, flinflaxningar i ansiktet, flinfasthållningar, slita i kläder, armar och ben, allmänt gränslöst beteende, konstiga ljud, springa runt som en robot och knuffa så fort han kom nära (vilket han såg till att göra). Han mår bättre idag och har lugnat ner sig, men tyvärr blir hans syster inte riktigt sig själv när han är med oss (halvsyskon). De älskar varandra men borde faktiskt vara mer på varsitt håll, inte minst för att systern måste få hitta sig själv på ett bra sätt och för att hon behöver bli sedd.

    Hur har din yngsta påverkats?


    Han är ledsen över att storebror inte vill vara med honom. Storebror säger ju det klart och tydligt dagligen. Han har svårt med det sociala så han förstår inte att sånt kan såra. Vi försöker uppmuntra 7-åringen till att ha egna fritidsintressen och vänner vilket han har många, han har tvärtom mycket lätt med socialt samspel. Vi har också förklarat att storebror tänker annorlunda än andra. Men det är klart att deras syskonrelation inte blir så jättebra tyvärr.
Svar på tråden Syskonbråk - hur hanterar ni dem?