Trappa ner lamotrigin?

Hudsjukdomen ifråga inträffar såvitt jag förstått inte av att man trappar ned medicinen utan kan vara en, väldigt sällsynt, biverkning av man tar medicinen. 

Ja precis, som ovan skriver så är det inte känd biverkning vid nedtrappning men kan vara vid upptrappning (därför man inte för trappa upp för snabbt) som den risken finns (men väldigt sällsynt), eller under tiden som man tar medicinen. 

Jag slutade tvärt med lamotrigin för tre år sedan, för jag tänkte listigt nog att jag skulle få mer gjort utan medicin.... och nog fick jag mer gjort någon månad eller så, men sen klappade jag rakt i väggen och fick en djup depression. Slutade med att jag började med lamotrigin igen och att jag istället fick _ytterligare_ en stabiliserande medicin (seroquel).

Så jag skulle inte rekommendera att sluta bara av anledningen att man tagit en medicin i tre år. Sjukdomen finns ju kvar, även om man glömmer lite hur det var innan medicinering.

Han fast där har du fel. Den uppstår om man får reaktion på medicinen eller trappar upp för fort.

Rekommenderar INTE att trappa ner eller sluta om man inte ska bli gravid eller byta medicin.

Risken att du går in i väggen är stor även om du känner "att du mår bra nu"

Jag har själv ätit lamotrigin i flera år och enligt doktorn och fass slutat tvärt pga att vi är gravida.

Man ska absolut INTE ta den när man är gravid då den kan utveckla defekter hos fostret.

Att man får en farlig hudsjukdom om man slutar är bara falskt. Den kommer om man trappar upp för fort eller får biverkningen.

Men sluta tvärt, det kan du

Tack för att du delar med dig. Ja, det är lite samma här för att vara ärlig. Jag studerar och undrar ibland om jag kanske skulle bli mer effektiv/skärpt utan medisinen/ eller med lägre dosering. 

Min läkare hos psykiatrin sa, när jag fick utskrivit lamotrigin för 3 år sedan, att vi skulle ta en ny utvärdering efter 2 år och se om det fortfarande behövs (har dock inte fått ny utvärdering/utredning ännu). Hon sa också att man inte längre nödvändigtvis har BP typ 2 hela livet, utan att diagnosen numera också kan dras tillbaka. 

Jag har t.ex. aldrig varit så dålig att jag varit inlagd på sjukhus. Men möjligt att lamictal gjort att det inte blivit värre än vad det kunde ha blivit, förebyggt större toppar och dalar. Har varit väldigt stabil de senaste åren. 

Men ja, det är nog som du säger att man lätt glömmer hur det var innan.

Min husläkare var inte intresserad/villig att göra några justeringar men har fått remiss till psykiatrin om några veckor så får se vad de säger (men har känslan av att de flesta läkare är ganska försiktiga med att "godkänna" nedtrappning, vilket säkert är förnuftigt men ändå, jag känner att jag verkligen vill prova). 

Tack för input. Ja, tänker absolut på det med risken att gå in i väggen. Det är nog  lätt att lura sig själv för att man mår bra nu, för det är precis så jag känner nu också. Har du fått biverkningar av att sluta tvärt som gravid, om jag får fråga? 

Nej faktiskt inte. Jag har väl lite mer humörsvängningar, men jag är ju gravid med tvillingar så det är ju inte så konstigt. Jag äter fortfarande ssri på sidan av också. Så det håller sig ganska stabilt ändå. Jag själv märker inte så mycket av det förutom att jag blir väldigt lättstressad men det är ju pga min ptsd.

Att man "lurar" sig själv är jättevanligt. Gå ner till 100mg iställer för 200mg och känn efter.

Känns det bra, så fortsätt där ett tag och trappa upp igen 25mg/vecka om du mår dåligt igen.

Lamotrigin är ju ingen medicin man ska mixra med direkt.

Jag kommer nog nya till lithium efter bebisarna är ute :)

Okej:) Tack så mycket för tips! :) 

Eller när man trappar ner för fort, det går åt båda hållen.

Är du säker? Det står i FASS att om man tar det för bipolär så kan man sluta tvärt , men om man tar det för epilepsi så måste man trappa ned gradvis. 

Har du en källa möjligtvis? Misstror dig inte alltså, men det hade varit intressant att se om det finns bevis/forskning på det. Har nämligt aldrig hört talas om den risken vid nedtrappning när det gäller bipolär, och inte epilepsi. 

Oj förlåt, läste nu att tråden inte gäller dem som medicinerar på grund av epilepsi.

Oj, det var nytt för mig! Är det verkligen så? För alltså... för att veta om det "gått över" så MÅSTE man ju sluta med medicinen och se vad som händer då! Läskigt! Vet inte om jag skulle våga chansa på det, efter vad som hände. 

Det var det min läkare sa, hon att det vara något ganska nytt som kommit de senaste åren att man numera inte nödvändigtvis måste ha diagnosen livet ut. Sen så kanske det är något som läkare har delade uppfattningar om det där.

Man kan ha recept på humörstabiliserande utan att ha diagnos, så det kanske skulle vara möjligt att få fortsätta med sån medisin även om man skulle bli "avdiagnostiserad", om man fortfarande har besvär. 

Det med att ta tillbaka diagnosen är kanske inte så vanligt speciellt eftersom det är ganska nya rön, men min läkare sa iallafall det skulle vara möjligt

Googla "Surviving Antideppressant"

Aha, ser ut som en nyttig sida. Tack för tipset!:) 

Vet att tråden är gammal. Men har tagot lamictal 200mg i 3 år nu och börjat trappa ner.

Är nere på 75mg nu och känner mig totalt förstörd. Känns som jag ska gå in i väggen, absolut ingen stress tröskel. Bägaren rinner över så kontant att det känns som jag nästan dränkts snart. Går de över eller?

Vill sluta för att jag fick diagnosen bipolär men gör en ny utredning nu som visar att mitt humör/mående kan bero på trauma i barndomen som aldrig tagits tag i.