Bli gravid efter missfall följas åt

Ja..jag är så rädd för att bli bitter o inte kan glädjas åt andra just för att man själv går igenom ett helvete:( vill inte bli sån :( alla har rätt att få barn.

De sa att det är bättre o ge kroppen tid att sköta det själv i en vecka iaf, jag tror faktiskt att det mesta har kommit ut, kom ut massa klumpar efter besöket.. men ska dit igen om en vecka så att de kn undersöka igen o se om allt har kommit ut. Jag vägrar tro att det är sant :( kan inte acceptera att det händer mig, igen!

Det är mitt 2a/3e..fick ett väldiiiiigt tidigt missfall innan årsskiftet..har inte räknat det som missfall då jag bara fick ett supersvagt positivt test (gjorde inget digitalt test eftersom jag började blöda/mens kom dagen efter).

Men det är nog lika bra att räkna det som missfall så att man får en utredning... om man ens har stark psyke för att försöka igen :(

Hur många har du haft? Va skönt att du typ slutat blöda! Vilken vecka var du i?

Testade du negativt innan? Eller testade du först på BIM +4? Jag är på BIM + 2 idag, ingen mens i sikte som alltid kommer på rätt dag.. men får detta på tester:

Tack för ditt stöd o uppmuntran <3 just nu känns allt svart..har så svårt att acceptera denna gång, vill bara vakna upp o allt ska vara bra, bebisen ska leva kvar i magen. :( men jag vet oxå att livet inte funkar så :(

Hoppas o ber att du blir gravid snart, för det är den enda medicinen mot missfall, för mig är det så iaf.. har flera vänner som är gravida..det var inte så långt mellan oss men nu är det så.

Kan hålla med dig om att inte ta tidiga test..jag lät bli precis efter missfallet o tänkte att jag testar om mensen inte dyker upp. Mensen kom o andra gången ville jag inte heller testa innan mensdagen men det var som om något sa till mig att testa för att glädjas..o mkt riktigt jag var gravid.

Vet inte hur vanligt det är med 2 missfall, tänk på att de som skriver här är oftast de som är drabbade, tex vi. För de kvinnor där allt går bra hör man inget från i såna forum, om du förstår va jag menar. <3

Hej alla!!

Jag börjar med att beklaga ditt missfall SL185 :((

Och grattis till plus!

Själv så blev livet ännu lite jobbigare efter missfallet och infektionen..

Vårat hus brann ner i söndags och alla våra saker och kläder försvann :(( Det känns så ofattbart konstigt och overkligt! Vi står nu utan hem och kläder (även om vi nu köpt lite) hela familjen bor nu på hotell och vi vet inte än vart vi kan bo. Jag är så glad och tacksam att vi vaknade i tid och han ut innan elden spred sig från carporten till huset!

Ta hand om er och mitt råd se över erat brandskydd och hemförsäkring!

Jag har en dotter född -08 och sen son född -10 mellan dessa så har jag haft ett missfall och en ofostrig graviditet som upptäcktes i v.8.

I början av året så bestämde vi oss för att vi ville ha ett tredje barn. I mars fick vi ett positivt test och vi var glada att vi lyckats på en gång.

Oron fanns där från början pga den ofostriga graviditeten vi hade haft tidigare. Fick inget tidigt VUL för BM tyckte att det var inte nödvändigt när vi hade fått friska barn tidigare. Så vi väntade till KUB ultraljudet i slutet av vecka 12 och där såg vi en liten en med tickande hjärta. Drog en lättnad suck och tänkte nu har vi passerat den kritiska punkten och vi har faktiskt sett hjärtat slå.

Vi valde då att berätta för barnen att dom skulle få ett syskon och även för en del familjemedlemmar och på jobbet då jag var enormt trött

Fick även göra cellprover vid inskrivningen som visade på cellförändringar så jag fick åka in och lämna vävnadsprover. (Hemsk upplevelse) Blödde en del men läkaren sa att så kan det vara. Blödningarna slutade och jag fortsatte att få lite mage, kände dock inga rörelser och tyckte att det var lite konstigt men tänkte att det kanske är så att moderkakan ligger i fram och därför känner jag inget.

Strax innan RUL så fick jag svar på cellproverna att jag behövde komma tillbaka i graviditets vecka 28 då dom hade hittat måttliga förändringar. 

Den 26/6 var vi på RUL i v.19 och var så förväntansfulla då vi skulle få se den lilla igen och kanske även få reda på om barnen skulle få en lillebror eller lillasyster.

Hinner i stort sett bara lägga mig ner och få apparaten på magen så ser jag att något inte stämmer samtidigt som sköterskans säger att något verkar ha hänt här.

Lyckan förvandlas till förtvivlan. Får beskedet att hjärtat har slutat slå strax efter att vi var på KUB ultraljudet och jag har då gått runt i 6 veckor och kroppen har inte velat ta hand om det själv. Läkarna konstaterar MA

Får komma tillbaka dagen efter för att sätta igång missfallet. Får klara det själv då mannen behöver stanna hemma med våra andra barn då vi inte hinner få tag i barnvakt och dom är ledsna.

Det har nu gått en vecka sen missfallet och jag har fått negativt på testen och har bara sparsamma blödningar/flytningar. Vill bara att det ska sluta så att vi kan börja försöka igen.

Jag fick MF den 12 juni, blödde kanske en vecka eller så. Den 12 juli plussade jag svagt, den 13 fick jag 1-2 veckor på CB, och ytterligare en vecka efter det fick jag 2-3 veckor. Så jag är gravid igen!! Måndag den 30/7 ska jag äntligen på tidigt ultraljud. Hoppas såå att allt ser bra ut!

Hej alla. Längtar tills det börjar komma nya plus här i tråden. Det är 3 veckor sedan mitt missfall nu och det är ff inte helt slut. Kan vara slut helt och sen kommer det blod eller brunt eller flytningar igen. Och speciellt efter varje gång vi haft sex kommer det ut lite. Inte särskilt mkt men behöver binda . Så himla störigt. Och svettigt att behöva gå med binda dygnet runt i 3 veckor nu ! Trött på det ! Har börjat få ont i magen de senaste dagarna nu så tänker att kanske mensen är på g . Hoppas ju det så man kan få ut det sista om där finns mer som ska ut och sen vet man att man kan börja igen . Men verkar himla segt ut nu med allt.

Här har det gått 3 veckor sen mitt senaste missfall.. har påbörjat missfallsutredning och ska lämna blodprover under veckan. Vet inte om jag haft ägglossning, har inte velat titta efter symtom/flytningar. Vi har myst när vi känt för det, utan minsta ansträngningen o har inte heller legat kvar i sängen med benen i luften (så som jag brukade innan vi plussade tidigare).

Väntar på att mensen ska komma, har en känsla av att jag kommer få en längre cykel denna månad (brukar ha 27-29 dagar). Har beställt gravtest som jag ska ta när det kommer för att säkerställa att gravhormonerna har lämnat kroppen.

Hoppas att det går bra för er andra o hoppas även på solskenshistorier i denna tråd inom kort :)

Jag har inte fått missfall, men däremot utomkveds som slutade i akut operation efter att äggledaren brast. Får jag vara med här ändå?

Hej allihopa!

Har inte skrivit i tråden innan men läst ett tag. Fick konstaterat ma 25/6 och skrapades 28/6. Den 15/7 fick jag positivt äl-test följt av en temphöjning. Så verkar ha haft ägglossning. Imorse tog jag testet nedan (predictor early), kan det vara sant? Kan man ha rester kvar trots att man haft ägglossning? Jag har testat negativ däremellan men det här är ju ett extra könsligt test. Vill vara glad men vill inte bli besviken och är också livrädd!

Ja, jag ska ta ett test i helgen igen så får se vad det visar då. Jag kan inte tänka mig att jag kommer kunna glädja mig lika mycket åt ett positivt resultat den här gången. Det känns så tråkigt.. kommer bara tänka på att jag ska passera vecka 11 denna gången och få höra att allt ser bra ut.. då kanske man skulle kunna slappna av! Men OM jag är gravid nu igen så känns det som en eeeevighet dit.. Hoppas att tiden går fort nu så du också får börja försöka igen:) Skönt iallafall att mensen kommit igång så du vet att kroppen är igång igen eller vad man ska säga :)