Anonym (Hur funkar det) skrev 2018-04-01 14:37:57 följande:
Verkar som att många som blir påkomna får dåligt samvete just då.. kanske man ej vill se sin partner bli så ledsen....å En del kanske aldrig gör om det då, men de som levt med en annan person under lång tid verkar ofta gå tillbaka efter ett tag när det lugnat ner sig igen hemma (om man blivit förlåten) . Är det så? Å då känns det som att det samvetet och respekten mot sin partner egentligen inte finns där.. ibland känns det svårt att förstå att den riktiga kärleken finns där när man ändå fortsätter skada sin partner genom att fortsätta vara otrogen... Man sätter ju hela familjen på spel..
Om du läser trådar där folk som är otrogna själva beskriver vad de känner och tänker så kommer du märka att man inte ångar ett skit. Man verkar inte tänka så mycket på sin partner öht när man gör det man gör utan fokuserar helt på sin egen njutning. Alla är ju helt säkra på att det aldrig kommer komma fram.
Om du läser trådar där folk som blivit bedragna skriver vad deras otrogna partner säger så säger de såklart att de ångra allt så fasansfullt mycket och lovar på heder och samvete att de aldrig någonsin kommer gör det igen...osv
Det borde alltså inte vara sådär jättesvårt att förstå att de ångrar inte att skit av vad de gjort, de enda de ångrar är att de blev påkomna och det vart en sånt jäkla liv, de hade ju hoppats kunna fortsätta äta kakan och ha den kvar utan en massa komplikationer och man säger vafan som helst som man tror kommer lindra konsekvenserna.
Tyvärr verkar många ha svårt för att ta till sig att man kan vara så falsk och inte ångra ett skit utan måste hitta någon lite snällare förklaringsmodell som bygger på att man inte alls var så falsk och manipulativa utan drogs med av känslor och omständigheter och egentligen led alla helvetes kval inombords. Men det är bara rent önsketänkande. Visst de flesta känner absolut skuldkänslor, men inte tillräckligt mycket för att avstå och inte tillräckligt för att ångra det man upplever / upplevt med den andra.
