En lycklig storfamilj?

Jag är då den berömda flickvännen, tänkte att man ville höra bådas sidor av historian innan man dömer någon.

Har märkt att Zazza98 inte berättade allting som hade hänt, men hon ville väl vara lite kortfattad så jag tänkte skriva allting som har hänt denna perioden. (Kan även tillägga att i mina två tidigare relationer har föräldrarna pratat illa om mig redan innan de har träffat mig vilket sitter kvar och gör mig extra nervös när det gäller att träffa nya föräldrar)

Allt började i Augusti då jag får kontakt med hennes son via Badoo, en dejtingsida alltså, vi träffas någon dag efter att vi har fått kontakt och jag är väldigt blyg och osäker men vi åker hem till honom och jag ska sova där. Det är absolut inga problem, får dock veta att Zazza98 sitter på hans rum och matar deras nyfödda kattungar och jag börjar få lite smått panik eftersom jag är blyg och lätt gör bort mig, men jag följer med honom in på rummet och säger hej lite snabbt och de fortsätter prata om något annat. Eftersom att jag är väldigt blyg och osäker så har jag svårt för att vara social från första sekunden som jag träffar någon, men jag antog att de flesta visste om att många är väldigt blyga och osäkra de första dagarna men redan kvällen efter får jag höra en väldigt konstig kommentar från Zazza98, det var inget hon sa till mig utan till hennes son ''Man får ju hoppas att hon inte är lika blyg som ditt ex var hahaha'', alltså får jag redan någon dag senare höra henne prata illa om andra människor vilket jag är väldigt emot då jag själv har varit mobbad i en hel del år. Jag ignorerar detta och tänker inte så mycket mer på det, jag säger till sonen som då också var min pojkvän att jag inte kände för att äta med eftersom att jag är väldigt blyg och inte känner mig redo till detta varav han säger att det är okej och att jag kan vänta på rummet, sen kommer både Zazza98 och pappan in på rummet för att prata med min pojkvän och sen frågar Zazza98 om jag hade tänkt äta med vilket jag säger nej till men hon fortsätter tjata lite till så jag säger tillslut bara ja för att jag då var extremt obekväm och ville komma bort från situationen men direkt när de har gått säger jag till pojkvännen att jag verkligen inte kan äta med eftersom att jag inte är redo för det och han går ut och säger det till föräldrarna varav Zazza98 blir väldigt sur och säger att hon redan lagt upp sallad på en tallrik till mig och vad hon nu ska göra med den, pojkvännen svarar då att han kan ta den. Nu är det inte längre blyghet som spelar någon roll utan nu känner jag mest att jag är i vägen och inte är välkommen vilket gör att jag isolerar mig ännu mer från henne. Sen så får jag höra från pojkvännen att Zazza98 någon månad in i vårt förhållande började kalla mig ''white trash'', att jag psykiskt instabil, att jag var för stor för min unga ålder, att jag inte såg tillräckligt bra ut för hennes son, att han kunde få bättre, att jag inte var välkommen i familjen, inte en del av familjen osv osv, Nu känner jag verkligen att jag inte vill prata med Zazza98 längre för mår dåligt bara av att tänka på allting hon har sagt och då har jag enligt pojkvännen inte ens fått reda på allting. Ungefär 3 månader in i förhållandet blir Zazza98 väldigt sur på min pojkvän och sätter regler som t.ex. jag måste säga hej när jag kommer in i huset, måste säga hejdå när jag går, dörren till hans rum får inte vara stängd och att jag skulle sitta med och äta, jag sa direkt till min pojkvän att sitta med och äta kan jag inte, vilket jag inte kan eftersom att det blir en väldigt obekväm situation för mig och jag får då ångest vilket innebär att jag bryter ihop och gråter hysteriskt och börjar hyperventilera. Däremot började jag ropa hej när jag kom in i huset, eftersom de oftast satt på övervåningen var man tvungen att ropa, de första 3 dagarna svarade Zazza98 men efter det så  var det bara min pojkväns pappa som sa hej, det fortsatte såhär i några månader och Zazza98 blev sur varje gång jag inte åt med, eller ifall jag någon dag glömt säga hej. Var även en gång då det var vita fläckar (Raklödder) som var på en spegel ovanför handfatet på toaletten och direkt så skulle Zazza98 påpeka att det var förmodligen jag som hade orsakat dessa fläckarna för att Zazza98 har lärt sina barn att man städar upp efter sig, jag sitter då i rummet intill och hör hela anklagelsen, det har hänt många gånger att Zazza98 har blivit sur och gått runt i huset och pratat illa om mig, även utanför min pojkväns rum så jag hörde. Sen blev det bara värre och värre med reglerna som min pojkvän enligt Zazza98 ska ha haft hela livet, men som även jag kan tala om inte har funnits hela tiden då detta var regler som kom efter att jag och min pojkvän hade varit tillsammans 5-6 månader, dessa regler skulle då först vara att HAN inte fick sova hos andra på vardagar, men när jag och pojkvännen löste det genom att jag under mitt lov sov hos honom någon gång så ändrades den regeln till att andra inte fick sova hos honom i vardagarna. Sen var det en morgon för ca 2 veckor sen då min pojkvän hade jobbat natt, då slutar han kl 6 på morgonen och jag hade inte sovit något alls den natten pga ångest, då frågar han om jag vill med honom hem och sova där vilket jag säger ja till, ingen av oss tänker då på att det är en vardag så när Zazza98 och pojkvännens pappa vaknar och går upp lite senare så blir hon sur och börjar prata högt om att hon får panikångest när jag är där på vardagar, att hon mår dåligt när jag är där, varför vi inte kan följa regler m.m och redan då känner jag att nu efter 7 snart 8 månader mes konstant klagande från hans mamma att jag hade fått nog, men iallafall Zazza98 och hennes man åkte till jobbet och jag kunde somna om med en klump i magen.
När vi senare vaknar har jag och min pojkvän en liten diskussion vilket leder till att jag står i hallen, redo att gå medans han vill tänkte äta och inte ville att jag skulle gå hem så han ville att jag skulle vänta tills efte han hade ätit så han kunde köra hem mig. När jag står där i hallen så kommer Zazza98 hem och  nu har jag ingen respekt kvar för henne, efter allt hon har gjort så därför säger jag inte hej denna ENA gången det händer att vi krockar i hallen, hon får det att låta som att det händer ständigt vilket det inte gör. Vid detta läget har jag fått nog så när hon sen går ut i köket och återigen berättar för min pojkvän om hur dålig jag är osv får jag nog och går ut och säger ifrån, jag tycker absolut inte att det var okej av mig att kalla dig varken jälva kärring eller fitta, men jag måste nog även erkänna att efter nästan 8 månader av att Zazza98 ständigt pratar dåligt om mig och kallat mig massa saker så fick jag nog, då hade förnuftet tagit slut och jag pratade från hjärtat för nu hade jag fått nog.
Jag förstår inte riktigt varför Zazza98 valde att ta med allt jag hade gjort fel och inte faktiskt förklarade allt som hade hänt eller varför hon väljer att få det att låta som att jag har kallat henne glåpord flera gånger.

Min mamma har lärt mig att man behandlar andra som man själv vill blir behandlad.

Det är klart att det är TS hus och till syvende sist hon som bestämmer.

Men det betyder ju inte att hon inte verkar ha betett sig jäkligt uselt.

Det behöver man ju inte en varudeklaration för att fatta att flickan är blyg, det fattar man ju redan när man läser TS. Det enda obegripliga var varför en uppenbart introvert person, enligt TS oprovocerat, plötsligt for ut i sådana otrevligheter (som i sig inte är ok).

Blyga människor får man att öppna sig genom att vara snäll och trevlig och lära dem att andra människor är ofarliga och välmenande. Det gäller allmänt, för vi ska vara sjyssta och snälla mot varandra. Att det är en människa ens barn har valt att vara tillsammans med ger bara ytterligare anledning att vara välkomnande, oerhört tråkig stil mot sonen annars.

Klart att man som husägare har rätt att sätta regler för hur ofta man vill ha andra där, men också en medmänsklig skyldighet att uppföra sig sjysst.

Det är påsklov den här veckan....