Inlägg från: Anonym (biologi) |Visa alla inlägg
  • Anonym (biologi)

    Varför väljer kvinnor ändå dåliga män?

    Anonym (V) skrev 2018-04-03 07:37:25 följande:
    För vi kvinnor har en skev bild av vad som är trygghet eftersom vi präglats i trygghet av manlig auktoritet och mansstyre i form av rektorer poliser pappor magistrar doktorer som alla beskyddat och styrt oss under uppväxten, dagens barn får lära sig att kvinnor också är en trygghet, det blir en ny förebild och norm för vi som sedan format relationer med motsatta könet. Vår instinkt säger fortfarande åt oss att den mest starka agressiva energin är vår trygghet för det är vad vi formats under för regler som barn. Så det handlar om att få igång andra sidor i hjärnan än primära hjärnans.

    Snälla män om de är passiva och undvikande och kräver dig som en mammaroll blir dock en otrygghet som kan göra lika mycket skada i en relation som våld så vi kvinnor vi försöker hitta den tryggheten som är maskulin - men stabil emotionellt.
    Ligger nog en hel del i det, att män ska vara snälla och mjuka är ju en ganska ny företeelse rent kulturellt. Fram tills bara för 60-70 år sen så skulle män fortfarande uppfostras som män och inte som hen.

    Men jag tror inte hela svaret ligger där utan även i instinkterna. Vad man attraheras av styrs av många faktorer, dels psykiska (uppfostran, barndom, normer, etc) men även av nedärvda instinkter. Kvinnor attraheras instinktivt av män som utstrålar goda gener, eftersom goda gener innebär bra avkomma. Män attraheras av kvinnor som utstrålar fertilitet. Det finns gott om forskning på det där man låtit folk titta på bilder av olika människor och betygsätta attraktion. Det finns tydliga globala mönster på vad som anses vara attraktivt.

    Problemen uppstår när sociala normer inte riktigt lirar med instinkter. Det blir en konflikt mellan vad man tänder på och vad man borde tända på. Lika förvirrat blir det för män när det blir en konflikt mellan vad en man borde vara enligt dagens normer och vad som är attraktivt i praktiken. Det är ju sällan de snälla, mjuka och känsliga killarna som får kyssa tjejerna, det är oftast raka motsatsen som är mest poppis i tonåren. 
  • Anonym (biologi)
    Anonym (Jadu) skrev 2018-04-03 18:15:20 följande:
    Tråden handlade egentligen inte om mig från början, utan var nåt jag satt o funderade på i ren tristess och ville ha nåt att diskutera. 

    Men om jag ska utgå från mig själv så har jag både initiativförmåga, självförtroende och är ambitiös, dessvärre är jag introvert och det jag tror är mitt största problem - överdrivet rädd för att såra någon och rädd för att skapa konflikter. Det får mig kanske att framstå om "mindre man", inte så modig. Vet inte om jag kan ändra på det då jag tror det har biologiska orsaker främst, men kanske går att träna bort till viss del. 

    Men det du nämnde om att vara mer man, vad menade du då? Finns det en mall för hur en man ska vara? Idag när vi ska tänka på allas lika värde och där kvinnor ska få ta mer plats, är det verkligen inne att fortfarande köra på stereotyperna? Eller kommer vi inte ifrån det?

    Jag tycker det viktigaste är att vara sig själv och inte efterapa nån annan, det brukar aldrig bli bra för mig.
    Haha, du lever ju i en av världens mest konflikträdda länder. Det kanske inte är så konstigt att du är rädd för att såra någon eller skapa konflikter, det är ju inbyggt i vår kultur.Flört
  • Anonym (biologi)
    fornminne skrev 2018-04-03 19:39:30 följande:

    Det stämmer, och det är ganska sjukt att det är så. Att vi är så konflikträdda, eller rädda för att stöta oss med andra, särskilt personer eller grupper som uppfattas som "utsatta". Men jag tror att det börjar förändras nu. Och jag tror att vi behöver bli lite mer "vikingar och sköldmör" igen. Utan att bli hänsynslösa erövrare förstås. Men det skadar aldrig att lära sig stå upp för sig själv, för andra, för sin kultur eller vad det nu handlar om. Att inte acceptera vad som helst.
    Just så, stolthet och arrogans är inte samma sak. konflikt behöver inte vara negativt, det kan också innebära början förändring. Hur ska någonting någonsin kunna förändras om alla hela tiden måste vara överens?
  • Anonym (biologi)
    Anonym (Hanna) skrev 2018-04-04 14:39:50 följande:

    Kan ju lägga till att en möjlig definition av ofarlig är intesägande och menlös. Och där kan jag hålla med dig, många (för att inte säga de flesta) väljer bort en partner som de upplever som intesägande och menlös.

    Men det har ju väldigt lite med att göra att kvinnor som säger sig gilla snälla, trygga och omtänksamma män skulle välja dåliga män i praktiken.


    Men varför pratar du enbart om farliga män ?
    Den verkliga frågan är ju varför kvinnor verkar välja män som inte stämmer med det man säger att man vill ha?
  • Anonym (biologi)
    Phalaenopsis skrev 2018-04-05 12:39:29 följande:
    Det där om en 60-70 år sedan stämmer säkert. Men ännu längre tillbaka, säg 1700-talet, så skulle män kunna gråta, bära högklackat, rosa trikåer och spetsar för att vara män. Bara för att tiden innan vår var macho betyder det inte alls att det alltid varit så.
    Njae, kanske inom den pyttelilla andelen som tillhörde adeln. Livet på 1700-talet var betydligt mer brutal och hänsynslös än vad den är idag. Och då fanns det liksom en ganska god anledning att uppfostra män till typiska män. 1700-talet var inte heller en speciellt fredlig tid, det pågick krig och kolonisering/avkolonisering, och jag tror inte gråtande män i högklackat och rosa trikåer ansågs vara lämpliga fotsoldater Flört
  • Anonym (biologi)
    Phalaenopsis skrev 2018-04-05 16:53:46 följande:

    Nej, inte många hade råd med allt det. Men observera att rosa trikåer och spetsar var idealet även för bönder och fotsoldater, om än ouppnåeligt. Det var helt enkelt så en riktig man skulle se ut. Även krigare förmodades gråta när de skiljdes från sina vänner och fläcka breven med tårar när de skrev hem. Gjorde man inte det var man inte en riktig man. Att krig är brutalt har inget att göra med vilka epitet vi idag klistrar på "veka" män. De som våldtog och torterade bönder hade strumpbyxor och stickade strumpor för försäljning på fritiden. De höga klackarna hade börjat försvinna för män på 1700-talet, men de användes naturligtvis länge för att göra män längre - och därmed manligare.

    varldenshistoria.se/kultur/man-bar-rosa-klader-och-strumpbyxor


    Fast klädmode kan väl knappast kategoriseras som manligt kvinnligt det är kulturellt betingat? Skottar bar kjol men ansågs mer brutala än britter. Lila anses kvinnligt idag men ansågs vara adligt i rom. Men vad har det att göra med våra biologiska olikheter?

    Oavsett vilka kläder vi har på oss så går det liksom inte att förneka att vi är byggda olika och förmodligen för olika syften. Män har grövre benstomme och starkare muskler. Varför tror du vi har det? Kan det ha något att göra med att våra kroppar anpassades för att tåla mer stryk och fysisk påfrestning eller är det bara ren slump?

    Om vi är byggda för att tåla mer stryk och påfrestning, kan man tänka sig att miljön våra kroppar anpassades för kanske krävde det? Och om miljön inte var så snäll, kan det då kanske legat en poäng i att uppfostra pojkar för att bäst överleva i en sån miljö? Bevisligen överlevde vi som art så något rätt lär de ju har gjort?
  • Anonym (biologi)
    Anonym (D.D.) skrev 2018-04-06 14:47:52 följande:
    Rätt fantastiskt hur någon orkar reta upp sig på ett ordval istället för att läsa vad som står.
    Haha, visst är det roligt?
    Det är en klassisk manipulationsteknik som kallas för "byta fokus"

        Byta fokus. Att fokusera på en detalj kan totalt förvrida perspektivet i en diskussion som handlar om något mycket viktigare än det som kommer att dominera samtalet. Plötsligt sitter man och diskuterar sina egna parkeringsböter istället för det grova rån som klienten utfört.

    Jag brukar se det som ett tecken på brist på argument Flört
  • Anonym (biologi)
    Anonym (anonym) skrev 2018-04-06 15:19:54 följande:
    Fast unga kvinnor är inte speciellt moderliga förrän de fått barn precis som unga män inte är faderliga innan de blivit pappor
    Absolut, jag tycker kvinnor ska kunna klä sig som de vill. Dock tror jag inte frågan handlar om moderlighet utan om att slippa förfrågningar från fel personer.
  • Anonym (biologi)
    Anonym (Inte) skrev 2018-04-06 15:20:39 följande:
    Det kan man tycka - men eftersom D.D nämnde det som ett konkret tips, är det ju önskvärt att vi får veta vad som menas med det.

    Än bättre än att tala om för andra att de har fel fokus, är alltså att förtydliga det man har sagt, så att inga missförstånd föreligger. 

    Sedan kan man ju konstatera att en klädsel som INTE är sexig (vare sig man kallar den moderlig eller något annat) inte är till hjälp om man vill hitta en man att bilda familj med.

    Som kvinna är man tvungen att anspela på utseende och sexighet i viss mån. Ingen man vill ha en kvinna som dels är osexig, dels får honom att känna som att han dejtar sin egen mamma.

    Med andra ord måste de kvinnor som vill hitta en förnuftig man att bilda familj med, balansera på en väldigt tunn tråd bestående av den perfekta mixen av sexighet och seriositet. 

    Så jag är också nyfiken på hur D.D definierar "moderlig" klädsel. Det säger nämligen ganska mycket. 
    Poängen med det konkreta tipset låg nog mer i hur man ska slippa få förfrågningar från fel personer än om moderlighet i sig. Nu kan jag inte svara för den som skrev tipset, men min gissning är att med "moderligt" så menade han att genom att anspela på moderligt så kommer det sålla bort oseriösa män eftersom de skyr allt som har med barn, familj och ansvar att göra. Och inte att kvinnan ska locka till sig män som hon sen ska vara mamma till.

    Ja och där ligger väl lite av dilemmat, om kvinnor behöver anspela på sexighet i viss mån för att locka till sig män så kommer det ju givetvis också locka till sig även män som de inte vill ha. Anspelar man på sex är det väl kanske inte så konstigt om man lockar till sig män som är ute efter sex? Blir det inte lite fel om man sen blir förbannad för att just såna som svarar? Det blir lte som att dra fram en skylt där det står "jag vill ha sex" och när någon frågar om man vill ha sex så svarar man men "vad tror du om mig egentligen"?

    Förstår att det är en balansgång, det är det mesta som har med mänskliga relationer att göra, väldigt mycket går på känsla, vibbar, kroppsspråk och intuition, väldigt lite är rationellt och logiskt. Men det gäller även för män. Eftersom det är män som förväntas ta initiativ så är det upp till honom att försöka tolka signalerna som kvinnan sänder ut, det är en balansgång det med.
Svar på tråden Varför väljer kvinnor ändå dåliga män?