• Anonym (Förvirrad)

    Separera med små barn, hur gör man??

    Jag har två barn med min sambo (de är 5 och 1,5 år) och nu känner jag att vi står inför att separera.


    Det har inte sagts rakt ut med ord ännu men för varje dag som går så känner jag att vi inte har något kvar att jobba för längre. Jag kan inte leva mitt liv så som det är nu och varje dag försöker jag att bara stå ut, stå ut hans griniga humör, hans pikar på mig för allt och ingenting, stå ut med att vara ensamstående förälder i en samborelation, att själv ta allt ansvar för hus och hem trots att jag är den som jobbar heltid och han är föräldraledig, står inte ut med att aldrig känna att vi är ett team som strävar mot gemensamma mål . Och vad jag än gör och vad jag än säger så är allt fel, mitt fel. Har aldrig i mitt liv känt mig så ensam som jag gör nu. Orkar inte mer!


    Det enda som får mig att tvivla på att jag kan ta steget är barnen. Jag känner min sambo och vet redan nu att han inte kommer att lägga två strån i kors för att vi ska få ett bra samarbete kring dem och minsta är så liten att det känns som att jag raserar deras liv .


    I ena sekunden så vill jag bara flytta ut imorgon och starta upp ett eget liv tillsammans med barnen och i nästa så tänker jag att jag kan stå ut med att slå hela mitt liv på paus i några år till för deras skull. Men så fort han säger eller gör något som sårar mig så känner jag att jag inte kommer att klara det heller.


     


    Finns det fler som är i liknande sits eller har separerat med små barn och omedgörliga partners och vill bolla lite med mig?

  • Svar på tråden Separera med små barn, hur gör man??
  • Anonym (J)

    Men varför skulle det vara bättre för barnen att vänta några år och dra ut på det?! Bättre att göra det nu, så kommer den minste inte minnas det heller!

  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (J) skrev 2018-04-10 11:27:09 följande:

    Men varför skulle det vara bättre för barnen att vänta några år och dra ut på det?! Bättre att göra det nu, så kommer den minste inte minnas det heller!


    Jag tänker väl mest praktiskt och logistiskt för barnen. Eftersom jag känner min sambo så vet jag mycket väl att problem kommer uppstå. Han kommer inte att anstränga sig det mista för att vårt samarbetet ska fungera och alla problem kommer att skyfflas över på mig. Tänker att med större barn som är något mer självgående än en 1,5åring är det lättare att få allt praktiskt att fungera. Tror jag i alla fall..?
  • MeandHim

    Säger som någon annan, bättre att göra det nu än att vänta några år. Ingen kommer att må bra av det och ju längre du väntar desto mer kommer barnen att minnas.

    Ju yngre desto bättre och skulle man träffa någon ny i framtiden så är det lättare ju yngre barnen är. Blivande tonåringar med alla dessa hormoner är ingen picknick när man träffat en ny kan jag lova :p

  • Anonym (Förvirrad)
    MeandHim skrev 2018-04-10 15:07:25 följande:

    Säger som någon annan, bättre att göra det nu än att vänta några år. Ingen kommer att må bra av det och ju längre du väntar desto mer kommer barnen att minnas.

    Ju yngre desto bättre och skulle man träffa någon ny i framtiden så är det lättare ju yngre barnen är. Blivande tonåringar med alla dessa hormoner är ingen picknick när man träffat en ny kan jag lova :p


    Tanken på att träffa någon ny känns helt otänkbart, vill aldrig behöva riskera att bli obetald hushållerska åt någon man igen. Men förstår hur du menar.
  • Anonym (som en avlöning)

    Du tänker fel.
    Ditt stora barn håller på att skapa sin norm kring vad som är bra och vad som är normalt, och ni lär henom att elakheter är något som SKA vara en del av ett förhållande. Dags att flytta NU, innan barnen blir helt förstörda!

  • Anonym (Bb)
    Anonym (som en avlöning) skrev 2018-04-10 18:44:40 följande:

    Du tänker fel.

    Ditt stora barn håller på att skapa sin norm kring vad som är bra och vad som är normalt, och ni lär henom att elakheter är något som SKA vara en del av ett förhållande. Dags att flytta NU, innan barnen blir helt förstörda!


    Funkade för Blondinbella så funkar nog för er med
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (Bb) skrev 2018-04-10 18:47:21 följande:

    Funkade för Blondinbella så funkar nog för er med


    Det jag ser som problem är inte att enbart separera med små barn. Finns förmågan till samarbete går det nog fint. Min fråga gäller mer hur det fungerar när den andra föräldern inte varken vill eller kan samarbeta för 5 öre. Vi kan ju inte ens det nu när vi lever ihop.
  • Anonym (?)
    Anonym (Bb) skrev 2018-04-10 18:47:21 följande:

    Funkade för Blondinbella så funkar nog för er med


    Vad har detta med Blondinbella att göra?
  • Anonym (Jag gjorde det)

    Jag är kille, jag har gjort denna resan. Två små kottar, minsta 2 år..

    Det har varit turbulent med exfrun och är till och från fortfarande. Hon kör "barnkortet" ofta, att jag förstör för barnen, att de inte får växa upp i familj.

    Jag håller med om att det är väldigt tråkigt, men jag mår så mycket bättre nu och är stabilare och har mer tid för barnen. Bra att ha i tanke är att de flesta är som svampar och suger upp allt som sägs och görs. Gör vad du kan för att inte han ska fronta dig när barnen ser och hör.. det är inte det lättaste kan jag säga att få ett bittert ex att inse det. Sen kommer det slå tillbaka en dag, men det verkar inte den bittra förstå..

  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (Jag gjorde det) skrev 2018-04-10 20:07:44 följande:

    Jag är kille, jag har gjort denna resan. Två små kottar, minsta 2 år..

    Det har varit turbulent med exfrun och är till och från fortfarande. Hon kör "barnkortet" ofta, att jag förstör för barnen, att de inte får växa upp i familj.

    Jag håller med om att det är väldigt tråkigt, men jag mår så mycket bättre nu och är stabilare och har mer tid för barnen. Bra att ha i tanke är att de flesta är som svampar och suger upp allt som sägs och görs. Gör vad du kan för att inte han ska fronta dig när barnen ser och hör.. det är inte det lättaste kan jag säga att få ett bittert ex att inse det. Sen kommer det slå tillbaka en dag, men det verkar inte den bittra förstå..


    Tack för ditt svar. Roligt att höra att du tycker sätt du har det så mycket bättre nu efteråt.

    Jag gör verkligen allt som står i min makt för att undvika konflikter. Sväljer så mycket skit och tråkigt betende för jag vet att säger jag ifrån blir det krig. För det mesta är det så att vi knappt pratar med varandra alls, säger knappt hej eller hejdå ens.

    Hur har ni delat upp mellan er? Har barnen flyttat fler ett antal dagar?
Svar på tråden Separera med små barn, hur gör man??