Svarar du på SMS från okänd person?

Bara om det är en nigeriansk prins som säger att jag vunnit högsta vinsten på nationallotteriet i Moldavien och vill gifta sig med mig.

Vet inte om jag skulle kalla det för en okänd person, har jag pratat med människan så vet jag ju vem det är om än inte att jag känner personen...

Men på frågan om jag skulle svara eller inte så beror det ju helt och hållet på vad som skrivits och vad jag tycker om det. Men det gäller ju oavsett om jag vet vem som skickat ett sms eller inte.

Vill jag ha kontakt lämnar jag mitt nummer, jag uppskattar inte om personen letat upp det.

Svarar gör man väl, om meddelandet är vänligt? Eftersom detta är postat i relationsproblem så kanske det handlar om en invit av romantiskt slag? Är den oönskad men en vänligt ställd förfrågan så är det bara att säga nej tack.

Jag svarar om det inte uppenbart är en scam.

Som någon skrev tidigare så är det ju ingen okänd person om jag vet vem det är? Tycker att det beror väldigt mycket på vad personen vill.. Om någon letat upp mitt nummer för att ragga på mig så hade jag nog tyckt att det vore rätt creepy. Men om någon smsar för att jag ex. glömt stänga av lyset på min bil, min katt har hittats död eller annat så hade jag ju blivit tacksam över att personen gjort sig besväret att leta reda på mitt nummer!
Om en helt okänd person skriver (typ felskick) så brukar jag svara och upplysa om att de har fel nummer!

Beror väl på vem det är och vad personen skriver.

Jag skulle absolut svara om det inte av någon konstig anledning var ett otrevligt SMS.

Jag bryr mig inte om någon »letat upp mig«. Har man telefonnummer på Eniro etc och finns på sociala medier så är det inget konstigt. Om man har nån form av skyddad identitet så ska det ju inte gå att få fram kontaktuppgifter.

Det beror väldigt mycket på, skulle jag säga.
 Står det uttryckligen vem det är, vad denne heter och var vi mötts (och jag inte hade något emot personen) skulle jag troligen svara. Det är så lätt att hitta folks nummer idag så det får man kanske räkna med om man vet att ens nummer finns på tex hitta.se. 

Sen beror det på om det stod något mer, tex om denne föreslog att vi skulle ses, så skulle jag verkligen tänka över om jag ville det, innan jag svarade. 

Det beror ju helt och hållet på vad som står i meddelandet.

Givetvis skulle jag svara, nu är jag visserligen gift, men innan dess svarade jag alltid. Det är väl bättre att säga att man inte är intresserad än att inte svara alls? En normal människa skriver ju inte mer sedan.

Som flera redan påpekat e ju personen inte helt okänd i det här fallet. Jag skulle svara om sms:et e vänligt och vettigt.

Nej. En sådan ser jag som en stalker.

Hade jag däremot själv gett nr hade det varit normalt.

Intressant. Vissa tycker det är ok (som exempelvis du) medan andra kan bli rädda.

Helt omöjligt att veta hur den andre reagerar. Vissa kan bli glada av att bli uppvaktad av en för dem nästan okänd, medan en annan kan bli skrämd.

Jag hade inte kallat det för en okänd person. Om jag hade svarat hade berott på innehållet. Om det var något angeläget hade jag haft full förståelse för att de googlat fram mitt nummer. Annars hade jag uppskattat att de istället bad om mitt nummer innan de använde det.

Att bara skriva för att starta en konversation hade känts väldigt framfusigt för mig och det hade jag inte gillat. Förresten är de enda SMS jag får tandläkartider och information om missade samtal numera. Allt annat sker på facebooks messenger. Att få en vänförfrågan på facebook av en ny bekant känns inte alls konstigt men tanken att någon istället gör att fråga mig, bara letat upp mitt nummer känns lite udda och socialt felaktigt.