Fler barn???

Det är som att jag skulle ha kunnat skriva det här. Vi har ett barn som närmar sig 4,5, som tog oerhört lång tid att få till. Jag närmar mig 40 och funderar på syskon.
Både jag och maken är dock nära våra syskon (våra föräldrar däremot är det inte) och för mig finns det just nu bara två skäl att försöka få ett barn till.
? Att mitt barn ska få ett syskon.
? Att jag vet att min man egentligen vill ha ett barn till.

Jag däremot är inte alls sugen. Jag vill inte vara gravid, vill inte föda, vill inte amma, vill inte ha en bebis. Jag tycker att vi har det bra nu och vill inte förstöra det.
Jag älskar mitt barn mer än allt och jag vill inte missa den tid vi har tillsammans. Och jag känner att jag uppskattar den tiden mer och mer ju längre bort vi kommer från bebisstadiet.
Jag vill inte sluta jobba. Jag vill att vi ska ha råd att resa till makens hemland och att vi båda ska ha tid till annat än familjeliv.

Jag är dessutom otroligt rädd att jag inte ska kunna älska ett nytt barn lika mycket. Vi kämpade så hårt och så länge för att få vårt första barn. Jag hade gett upp, planerat för ett liv utan barn och börjat känna mig ok med det. Oavsett vad vi bestämmer finns det inte en chans att jag gör om den resan som det var. Ska vi försöka blir det mer av ett ?blir det så blir det? försök.

Om jag ska ha ett barn till vill jag vilja det. Jag vill att det barnet ska vara lika efterlängtat som det första. Jag lusläser berättelser/trådar om lyckliga ensambarn och försöker samtidigt uppbåda bebislängt när jag träffar släktingars och vänners små nyfödda. Än så länge finns det inget alls.