Olagligt av skolan?

Är det inte olagligt av skolan att neka ett barn att följa med på utflykten med skolan?

Skolan klagar om att han blir våldsam när han inte får som han vill, men det är ju inte hans fel att resursen är helt handlingsförlamad och inte kan fånga upp honom innan. Han har alltså adhd.

Kan vi anmäla skolan för det här? Det kan omöjligt vara lagligt at diskriminera såhär.

Personligen har jag valt att jobba med elever som har NPF. Jag tycker det är givande att kunna hjälpa dem en bit på vägen. Däremot har jag också varit med om odrägliga situationer i vanliga skolor. Det är en annan anledning att jag väljer bort dessa. Men det hela handlar om skolpolitiker som inte har en realistisk föreställning av verkligheten.  Alla ska gå tillsammans och klara mål, som är delvis för höga numera.

Och det finns inga konsekvenser för de som missköter sig. Man kan få ha en lugn klass om man har verktygen, dvs. om man kan tillämpa konsekvenser. Men det kan man inte för att man inte får skicka ut elever, man får inte ta mobiler, man får inte ta i någon elev alls (fast det stämmer inte helt heller).  Man får inte skriva något negativt i omdöme till utvecklingssamtal (att eleven skolkar får man varken skriva eller säga till föräldern.

Man måste väl inte vara farlig för att ha resurs i skolan?! Mina barn hade också resurs i skolan. Dottern bara några timmar i ett år och sonen på heltid. De fick det för att de annars inte kunde sitta kvar och fokusera på det de skulle göra. De blev distraherade och skulle inte ha kommit tillbaka till sin uppgift eller kommit in i den, utan hjälp.

Tror du det är våldsamma ungar som har resurs? Det skulle vara ganska bortkastad med kvalificerad personal i alla fall.

ÄR du verkligen pedagog? Då borde du kunna tolka bättre vad hon skriver. Det lät inte allvarligt.

Att de påstår de ja, men jag har upprepade gånger skrivit att det inte är mot något levande.

Du borde kanske byta yrke. Förlåt men du låter som en exemplarisk hur en pedagog /lärare som enbart gör sitt jobb för att bara jobba och inte för att dom vill och med hjärtat.INGET barn föds till att hata eller vill slåss men många barn föds med sämre impulskontroll. Absolut finns föräldrar som bagatelliserar barns uppförande,mest till normalfungerande måste ja säga. Att du som pedagog pekar finger åt skolan och åt föräldrar när det är DIT JOBB att se till att h*n klarar av skolan då börjar man undra hur kompetenta såna som du faktiskt är.

Som han "tydligen" gör? Det är precis det som är poängen. Enligt hennes beskrivning så uppför han sig inte särskilt illa. Och det är ju stor skillnad mellan en 8-åring och en 14-åring.  På högstadiet förväntar man sig mer självkontroll av eleverna. På lågstadiet brukar man ha fler personal (inte så många fler, men ändå fler), så att man kan ta hand om sånt.

Nu har ju TS son en resurs, så det är ju inte samma situation som för dig med högstadieeleverna. Jag är också högstadielärare och jag har också haft elever i klasser som har förstört för alla. Dock har det sällan varit barn med ADHD-diagnos, utan det har varit ungdomar som haft nån sorts kris, psykiska problem eller problem hemma. Eller så har de gjort så för att straffa ut sig, för att de inte fick sluta med B-språket. Till slut gick ju både föräldrar och skolan med på att eleven fick sluta med ämnet.

Jag har aldrig bagatelliserat mina barns agerande i skolan, men det finns förstås enskilda som gör. Här har vi dock inte fått fakta som belägger det.

Och framför allt förstår jag det på TS som om lektionerna inte är problemet, utan snarare andra aktiviteter så som utflykter. Och enligt min erfarenhet är det precis så det brukar vara.

Okej, men det är ju på UTFLYKT! Ändå tjatar både du och några andra om att han skulle förstöra lektionerna. Och DET är ren fantasi. Man kan inte alls dra slutsatser. Det finns barn som bara inte klarar av såna ostrukturerade situationer och som sköter sig bra när det är "som vanligt".

Jag jobbar ju speciellt med dessa ungdomar - barn är förstås lite olik vuxna också - och vi brukar verkligen fundera innan vi går ut med ungdomarna. Vi går igenom dem enskilt och funderar om vi har varit ute med den och den eleven förut och hur det har gått då. Hur de uppför sig i skolan kan vara en del i bedömningen, men vi utgår inte bara ifrån att de är likadana här som där. Ofta är det inte så.