• Mammans83

    Jag har blivit en sån där kaosmorsa!

    Fördomsfullt värre ????

    Jag fick 3 barn väldigt ung och tätt.

    Nu 11 år senare kom en liten Sladdis, underbar och älskad.

    Men- jag fattar inte hur jag lyckas! Eller ständigt misslyckas..

    stress stress stress konstant. Ska jag ta med barn och hund ut på en skön förmiddagspromenad för att både tappa grav kilon, rasta hund och få friskluft så ser det alltid ut såhär:

    Klär på barnet, ofta en random mössa- omatchade kläder, nerspydd filt över o hopp i vagnen. Ut med hunden som ställer sig o skäller på en fågeljäkel eller granne, då börjar barnet skrika. Då ska jag klä på mig, tar första bästa plagg och är helt svettig innan vi ens hunnit gå.

    Möter nån snygg morsa med barnet perfekt i lagt i sin vagn, alltid sovandes med cool outfit. Hej prestationsångest! Mitt barn skriker o mössan åker ner över ögonen. Promenaden vara kanske i en kvart o jag är helt slut av andra anledningar när jag kommer hem. Barnet gör allt annat än sover.

    Det slutar alltid med att vi går o lägger oss istället. Håret åt alla håll, tankar överallt på saker som måste hinnas innan stora barn ska hämtas, huset i kaos, ingen tvätt hängd eller gräsmatta krattad.

    Hur fan lyckas folk????

  • Svar på tråden Jag har blivit en sån där kaosmorsa!
  • Anna60

    Planering is da shit :)
    Men förstår hur du känner. Alla har såna dagar. Men har du så hela ditt liv typ, så är det dags att se över dina rutiner kan jag tänka :).

  • Jemp

    Barn är olika och människor prioriterar olika. Sen har du ju ingen aning om hur dessa "lyckade" mammor har fått kämpa för att ta dig ut genom dörren eller inte. Jag har börjat inse att de flesta känner sig otillräckliga, ofixade osv.

    Har du testat bärsele om barnet inte trivs i vagnen?

  • Anonym (Mammalivet)

    Alla har sånna dagar! :) När du möter en såndär perfekt morsa så försök tänka att hon inte alls är perfekt. Ingen är perfekt. Hon har bara ett barn till att börja med, hon får säker massor av hjälp av mor/far föräldrar och sambon, hon lägger förmodligen all fokus och energi på att uppehålla fasaden, hon kanske har jättestökigt hemma, barnet kanske bara får burkmat för allt hon tänker på och hinner med är det yttre. Hon är säkert jättepressad av att hålla det perfekta skenet uppe. Samma med alla statusuppdateringar där verkligen alla ser ut att vara jättepigga, barnen är snyggt klädda och de har all ork och tid i världen att fika mm, men verkligheten ser inte ut så, mellan de ?lyckliga? bilderna har de säkert också kaos och håret på ända, men det skulle de aldrig erkänna!

    Jag har en sån på fb, hennes hos ser it som ett utställningsexemplar, hon ser alltid pigg och lycklig ut och barnen är jättesött klädda, (Jag får inte ens på min unge (2år) en skjorta! Och verkligen inte en slips eller fluga!) de är alltid på aktiviteter och träffar vänner, jag känner mig inte alls kass när jag ser det. ^^ Hon har dessutom två st under 2år och jag orkar inte ens med en! Tänker alltid att deras barn är säkert jättelugna och lydiga medans min är som klättrande studsboll som skall göra allt själv!

  • Anonym (???)
    Mammans83 skrev 2018-04-17 10:40:27 följande:

    :

    Klär på barnet, ofta en random mössa- omatchade kläder, nerspydd filt över o hopp i vagnen. Ut med hunden som ställer sig o skäller på en fågeljäkel eller granne, då börjar barnet skrika. Då ska jag klä på mig, tar första bästa plagg och är helt svettig innan vi ens hunnit gå.


    Jaha? Det är så där att ha barn. Du har ju några sedan tidigare så jag förstår ärligt talat inte varför du ens tar upp detta? Väljer man att ha hund så blir det förstås mer att tänka på än om du "bara" ska klä på ett barn och gå ut med vagnen. 

    De du möter som ser "perfekta" ut är garanterat inte alls perfekta och kan vara lika svettiga  och trötta som du. Har de ingen hund blir det förstås lite enklare för dem att komma ut. 
Svar på tråden Jag har blivit en sån där kaosmorsa!