Inlägg från: hammarhajen |Visa alla inlägg
  • hammarhajen

    På vilket sätt är kraven högre i dagens skola?

    LFF skrev 2018-04-18 12:22:52 följande:
    Håller med fullständigt!

    Det är väl även så (i vart fall på vissa skolor) att på utvecklingssamtalen med läraren så ska ELEVEN berätta vad den behöver jobba mer på, inte läraren! Eleven ska alltså analysera vad den behöver mer av. Jag trodde sånt var lärarens jobb, att veta varje elevs styrkor och svagheter! Snart ska väl eleverna själva sätta sina egna betyg.
    Tja, den forskning som finns om lärande (och elevresultat) visar att det är en klar fördel att vara medveten om sina egna styrkor och svagheter. Den elev som kan sätta ord på VAD den kan bra och VARFÖR det är bra, samt VAD den behöver träna på och HUR har lättare att utvecklas. Och utvecklingssamtalen handlar ju om just utveckling, så att eleven får en större roll i samtalet är inte konstigt.
  • hammarhajen

    Jobbar som lärare och tänker så här:

    Å ena sidan är kraven högre, med mer komplexa kunskapskrav och framför allt en omvärld som är mer och mer avancerad att förstå. Skolans uppdrag är att förbereda eleverna för framtiden, och framtiden är inte längre "jobba på bruket" eller "sitta i kassan på Domus". Det sägs att bland de elever som börjar i skolan idag kommer (minns inte exakt men typ) 60% jobba med sådant som ännu inte finns.

    Det klagas i tråden på att kraven på faktakunskaper sjukner och krav på analysförmåga ökar. Men spanar man in trenderna på arbetsmarknaden (och i samhället) så försvinner rutinjobb, stavningshjälpmedel finns i allt vi skriver på, faktabaser ständigt i fickan. Däremot verkar framtidens jobb kräva att man kan skapa nytt, vara kritisk till källor (eftersom faktabasen i fickan går att programmera tokigt..), förhålla sig etiskt till saker etc. I skolan går det inte att hinna med allt gammalt och allt nytt, så för att klara av det nya måste något gammalt minska vilket sticker många i ögonen. Att uttrycka sig respektfullt på nätforum är ett större behov än att kunna alla böjningsformer av verbet man skriver. Även om inget förstås är oviktigt eller "dålig" kunskap. 

    Å andra sidan är kraven betydligt lägre. Förr fanns inte på kartan att komma sent varje dag, komma undan med att kalla läraren för idiot, göra tvärtemot vad läraren säger 7 gånger på raken och fotbollsträningen gick inte före hemläxor. Kraven på eget ansvar hos elever och föräldrar var nog snarare högre förr, nu är det skolans fel att elever inte anstränger sig eller att föräldrarna inte lämnar dem i tid ("skolan kan väl ha en flexhalvtimme på morgonen??") Skolan ska stå för matsäck, gärna vara läxfri (eller göra läxorna med eleverna), lärare svara på föräldramail om sådant som det redan skickats info om och föräldrar ska maila om sådant som elever själva frågade för 25 år sedan. 

    Så, summa sumarum tycker jag att skolan ofta beskylls för något som ligger på samhällsnivå. Vi lever i en värld som ändras galet fort, där vi själva vill att barnen ska få naturlig och stor plats i familjer, vi vill kunna ha internet i fickan, shoppa kläder vid midnatt, att cancergåtan blir löst och att VC ska vara öppet längre än 16. Det speglar sig i skolan, där alla, från lärare till skolpolitiker, måste förhålla sig till år 2018 och tänka framåt, inte bakåt. 

  • hammarhajen
    sextiotalist skrev 2018-04-19 06:28:03 följande:
    Men för att kunna tänka analytiskt och för att kunna ta till sig nya kunskaper så måste man ha en bas att stå på. För att lära sig ett nytt språk, måste man ha grunderna.

    Nej, helt rätt, många yrken är på väg att försvinna, men vi möter hela tiden en internationell marknad, vi behöver läkare, ssk, ingenjörer. Flera av de.enkla arbetena är idag ersatta av mer tjänster som behöver mer logiskt tänkande.

    I vardagen behöver vi fortfarande förstå hur räntor påverkar våra utgifter.

    Jag anser nog att man måste vara ännu duktigare på matematik, språk etc än vad man behövde vara i min generation för att möta den verklighet som finns.

    Rättstavningsprogram är ett hjälpmedel och meningslöst om man inte kan stava själv.

    Som ssk är det viktigt att snabbt kunna göra en beräkning i huvudet för att kunna ge rätt dos medicin i ett akut skede.

    Det är kunskaper som man förvärvar i grundskolan.

    Nej, man behöver inte kunna rabbla bibelverser eller årtal (men att lära sig att memorera är bra).

    Att blivande ekonomer eller ingenjörer inte behärskar grundläggande matematik är ett problem eftersom de då inte kan ta till sig den kunskap de behöver .

    Problemet med dagens skola är att de som inte kommer från familjer där det finns en studietradition kommer halka rejält efter.

    Vi med studietradition, vi som vet vad yrkeslivet verkligen innebär, vi som har dessa grundläggande kunskaper kan kompensera bristerna i skolan.

    Det är inte pga en fantastisk grundskola som sonen kan läsa sin drömutbildning, det är för att jag kunde komplettera med det skolan inte lärde ut.

    Gymnasiet var toppen. Men det beror på att lärarna var äldre. Tre av dom hade annan utbildning (civilingenjörer) och som visste hur viktigt det var att ha en.grundläggande kunskapsbas för att läsa vidare.

    Min syster, som undervisat blivande yrkesarbetare har konstaterat att flertalet hade sådana brister i svenska (etniskt svenska elever) så att de inte kunde ta till sig instruktioner, inte hade grundläggande matematik. Dessa elever som i framtiden skulle reparera våra bilar, arbeta som operatörer i en fabrik.
    Hur lär man sig språk som barn, eller när man flyttar till ett nytt land? Jo, genom att tala, lyssna, kommunicera etc. Inte genom att traggla verb. Säger inte att glosor etc inte har plats i skolan, men tror nog ändå att de som undervisar i språk och lagt 4-5 år på att läsa hur man gör har ganska bra koll på senaste forskningen om hur man lär just språk. Dagens lågstadieelever har ofta mycket bättre kunskaper i engelska än vad vi hade i samma ålder, eftersom de möter språket i lekfulla och naturliga sammanhang.

    Självklart är faktakunskaper också viktiga, har inte sagt annat. Men det går inte att lägga lika mycket tid som förr på att nöta fakta när de trots allt kommer till så många nya saker att lära. Det går helt enkelt inte, dygnet är inte längre idag. 

    Kalla det "brister i skolan" om du vill, men tänk på att om skolan ska kunna lägga samma tid som förr på tabellkunskaper, huvudstäder och stavning, då KAN INTE skolan också lägga tid på att lära elever hantera nättroll, diskutera hur kan källkritiskt hanterar google-sökningar, hur man uttrycker sig på sociala medier osv. De behoven fanns inte i utbildningen när vi var små, men de finns nu.

    Vill du ha kollegor som tror på allt som står på alla sidor på Google?
    Vill du ha tonåringar som skriver "hora" till andra på Insta?
    Vill du att 10-åringar ska lämna ut sin adress till en ny kompis på nätet?

    Det är så lätt att säga att lärarna är kassa, men skolan idag har ett så otroligt komplext uppdrag och förväntas klara det utan resurser. Det finns mycket som kan bli bättre i skolan, men då måste vi alla vara beredda att satsa pengar på lärarlöner, på utbildning av lärare, på stödpersonal och elevhälsa. Och kanske på längre skoldagar eller mer träning hemma. Det går inte att bara lägga på uppgifter utan att ta bort, eller skjuta till extra tid och pengar. 
  • hammarhajen
    AndreaBD skrev 2018-04-19 09:00:39 följande:
    Bara en spontan punkt på det här: Jag tycker att den yngre generationen skriver väldigt dåligt på nätforum också. Inte bara att det inte blir fullständiga meningar - det kan man i många fall ha överseende med, om det t.ex. är som talspråk. Men ofta är det så kaotiskt blandade tankar att man inte  hänger med alls. Och då kan man undra om det inte ändå saknas grunder där.
    Det håller jag helt med om! Jag förspråkar inte att den strukturerade språkundervisningen ska bort, men det måste också ges plats för undervisning om "nya" behov som inte fanns tidigare. Och då måste ju annat minska, om vi inte ska utöka tiden i skolan eller hemarbetet. 

    Jag är själv lite av språkpolis och tycker att det är jobbigt när språket inte är bra i en text, men jag ser problematiken i att fler undervisningsområden kommer till och få försvinner... det blir liksom en svår nöt att knäcka. 
  • hammarhajen
    AndreaBD skrev 2018-04-19 09:28:05 följande:
    Ändå så är barnens bristande svenskakunskaper ett problem. Och nej, man lär sig inte sitt eget språk genom glosor. Inte engelska så mycket heller, då vi är lyckligt lottade med mycket engelska runt oss hela tiden. Dock, som jag skrev förut - det brukar vara problem när elever väl ska lära sig ett nytt språk - tyska, franska eller spanska - eftersom de inte är beredda längre att läsa på glosor och traggla verb. Mina egna barn är (mer eller mindre) två-språkiga, och tro det eller ej - de böjer tyska verb fel ändå. Äldste sonen bara några stycken som han bara inte verkar gilla. Det känns lite som om dagens barn lite grann har attityden att det inte är så viktigt att det blir rätt.

    Det kanske är en viktig punkt? Allt har blivit så komplext, mångsidigt och flexibelt. Då tror de att det inte är så noga. Jag har ibland kämpat med elever  där, har sagt övertydligt: "Så här ÄR det! Jo, ALLTID!"  Jag skulle inte ens vilja se hur de gör i matte då. Tror de också att det kan vara olika?  Ibland kan man förstås ha olika sätt att göra samma sak, men inte hur som helst.

    Men när det gäller svenskan:  Det verkar som om ungdomar läser och skriver för lite. Jag behöver bara tänka tillbaka hur jag själv läste och skrev på lågstadiet och mellanstadiet. Man läste böcker, och sedan när man skrev uppsatser använde man ju ibland lite nya uttryck som man hade läst någonstans, man skrev allt längre meningar med bisatser som man la till där det passade. Man skrev i samma stil, strävde mot samma komplexitet som det man läste. Slutsatsen skulle då vara att många av dagens ungdomar bara läser SMS och chatt-inlägg? Tråkigt, men dessvärre kan det vara nästan så.

    Hur är det då med ungdomarna vars föräldrar satsar på att läsa mycket med dem, att skaffa intressanta böcker, och som själva läser mycket? Jo, jag tror att det är betydligt bättre där i alla fall.
    Jag tror att du tänker helt rätt här. Synen på den egna ansträngningens betydelse har ändrats och elever (och vuxna?) är kanske inte vana att kämpa för att nå sina mål i samma utsträckning som förr..?

    Men det kan jag inte säga är grundskollärarnas fel, det är ju i så fall en samhällsförändring som vi ALLA är med och bidrar till. Ganska typiskt problemtiken att skylla på lärarna istället för att ta eget ansvar..

    Håller helt med om att barn läser och skriver för lite. Men tror inte att det är bara SKOLANS fel. När vi var små läste vi böcker på tåget och regniga dagar i sommarstugan, för det fanns inte annat. Idag spelar man på mobilen. I skolan kanske också läsningen gått ner (vet inte?), men framför allt hemma. Och det är väl inte heller lärarnas fel vad familjer gör i sina hem? Självklart kan och ska skolan kämpa för att kompensera, men läsning på fritiden är svårt att kompensera för..
  • hammarhajen
    sextiotalist skrev 2018-04-19 09:14:48 följande:
    Jag tror många gör det stora misstaget att minimera det viktiga i att ha ett bra sätt att kommunicera (skriftligt och verbalt) när man ska ut i arbetslivet. En del lärare verkar totalt ovetande om vad som krävs i arbetslivet utanför skolan, bara detta att tro att man inte behövde kunna stava, att presentera en bra och välskriven CV är det som man tjatar mest om när man ska söka arbete, välskriven innebär rättstavad och rätt grammatik, att det är viktigare att man skriver respektfullt på ett forum (vilket förvisso är viktigt) än att kunna stava, jag blir mörkrädd.
    Tråkigt att du tycker så! Menar du att dyslektiker inte kan bli utmärkta läkare, ingenjörer eller jurister?

    Jag har aldrig skrivit att stavning inte är viktigt. Däremot att det finns stavningshjälpmedel till i princip alla skrivverktyg nu för tiden. Behovet av att kunna alla stavningsregler helt utantill är mindre när till och med 7-åringar själva kan rätta sin stavning med ett knapptryck. SJÄLVKLART ska man lämna in välstavade CV, men det går ju också att korrekturläsa... 

    Jag skriver extremt sällan för hand i arbetslivet. Allt jag skriver digitalt (mail, dokument, powerpoint etc) har stavningskontroll. Gör jag ett misstag kommer det upp ett rött streck. Jag behöver alltså inte minnas om det stavas abborre eller aborre, men det blir rätt i texten om jag använder verktyget rätt. 

    Självklart ska man ändå träna på stavning i skolan, men stavning kan inte ta hur mycket utrymme som helst. Du kan tycka vad du vill om saken, men skolan SKA undervisa om hur man uttrycker sig i olika sammanhang, muntligt och skriftligt. Det är inte lärarnas fel, det är Skolverket som skriver kursplanerna. Innan du sågar lärare vid fotknölarna för att de gör det som är ålagt dem så föreslår jag att du läser kursplanen i svenska från pärm till pärm. Man kan säkert ändra mycket i den till det bättre, men så länge den gäller så måste lärarna följa den. Det betyder inte att lärarna är dåliga. 

    Jag vidhåller också att jag har större respekt för en person som gör ett stavfel men uttrycker sig vänligt i ett nätforum, än någon som är otrevlig eller kränkande på prickfri svenska. 
  • hammarhajen
    LFF skrev 2018-04-19 09:12:32 följande:
    Ta bort "På nätforum" och kör bara på "uttrycka sig respektfullt". Det är för övrigt något som föräldrar ska lära sina barn, skolan ska inte vara en uppfostringsanstalt!
    Det håller jag med om. Men om eleverna INTE uttrycker sig respektfullt så måste skolan ta tag i det. Det är det som gör mig så trött på sådana här trådar. Lärarna får höra att de är usla på sitt jobb om eleverna kan för lite, men om läraren inte hinner undervisa eftersom de måste uppfostra (och ta hand om, jaga rätt på, frånvaroanmäla, plåstra om...) eleverna så är det kanske inte bara lärarnas fel att eleverna lämnar skolan med för låga kunskaper... 
  • hammarhajen
    K Kalle skrev 2018-04-20 09:41:42 följande:
    Det är sällan man märker av en text att den som skriver är dyslektiker. De brukar nämligen ta hjälp av folk i sin närhet. Jag känner en jurist vad fru alltid läste igenom alla hans texter. De som lämnar ifrån sig usla texter är de som inte bryr sig, som hade kunnat lära sig om de velat och ansträngt sig.
    Precis så. Och människors vilja och inre motivation kan sällan väckas av en lärare allena, det är något större och mer komplext som handlar om allt från uppfostran till kamratpåverkan, medieinfluenser och till viss del skolan. 
  • hammarhajen
    LFF skrev 2018-04-20 13:07:51 följande:
    Hur korrekturläser man en text när man inte kan grammatiken eller att stava? Jag undrar helt ärligt hur du tänkte där.
    Så här kanske?

    * Man kollar ord med röda streck under, tittar vad stavningshjälpen ger för förslag
    * Man läser högt för sig själv och lyssnar om ordföljden det låter rätt 
    * Man får texten uppläst och lyssnar om det låter rätt
    * Man tar hjälp av någon annan

    Undrar också vad du menar med att man inte "kan" grammatiken? De flesta kan höra om det låter rätt och riktigt på sitt eget modermål, om man lyssnar ordentligt. Oavsett om man vet om orden heter verb eller adverb. Men man måste som sagt lyssna ordentligt, anstränga sig, ta sig tiden... 

    Jag har inte sagt att man inte kan eller ska lära sig grammtikregler i skolan. Men att människor skickar CV som är illa skrivna beror nog inte på bristfällig grammatikundervisning, utan mer på lättja eller bristande förmåga att anstränga sig. Vet man att man skriver dåligt tar man självklart hjälp med ett CV om man har den gnuttans självinsikt. 
  • hammarhajen
    sextiotalist skrev 2018-04-20 08:43:05 följande:
    De som är smarta nog att kunna bli läkare, civilingenjör etc kan hantera sin dyslexi. Jag hade kursare som var dyslektiker när jag pluggade till civilingenjör och de fixade utbildningen genom att de hade strategier.

    Det jag reagerade på är intrycket av din inställning och faktiskt egna erfarenheter, där jag fick höra direkt från läraren att stavningen var inte alls viktig utan "hindrade" barnet i dess utveckling.

    Men än en gång, dina elever ska en gång i tiden ut i verkligheten och de ska kunna kommunicera skriftligt. Då står de där, kan skriva vänligt, men mottagaren är inte intresserad av en vänlig person på ett forum, mottagaren vill ha en korrekt skriven text.
    De stavningshjälpmedel som finns fungerar utmärkt för oss som kan svenska, men jag ser själv dagligen att stavningsprogrammet ger fel alternativ (och möter ofta texter där stavningsprogrammet har gjort så att texten blir felaktig).

    Tja, skolverket har ju också fått kritik mot vad de har skrivit som mål.

    Men än en gång, de elever som har studievana föräldrar, föräldrar som vet vad som krävs, de klarar sig alltid, vi kan kompensera bristerna, men den gruppen som inte har det stödet hemifrån, de kommer få det betydligt tuffare.
    För dagens skola har brister, stora brister, facit finns. När elever med A i matematik och svenska inte klarar av gymnasiets krav, när elever med A i matematik och svenska från gymnasiet inte klarar de krav som ställs på dom när de läser på universitetet.
    När eleverna i PISA-undersökningar är klart sämre än elever i andra länder på sitt modersmål.

    Ja, lärarutbildningen har också brister, när lärare i sina meddelande hem till föräldrarna gör både stavfel och grammatiska fel som inte hade kunnat passera utan kommentar när jag gick i skolan, när mail och brev till föräldrar innehåller syftningsfel som kan göra att texten misstolkas.
    När lärare som undervisar i ett kärnämne lär ut felaktigt.
    Du verkar ju ha bestämt dig för att skolan är dålig och lärare så inkompetenta att föräldrar måste kompensera. Kanske är det den inställningen det är fel på?

    Att läsa hemma sågs förut som NATURLIGT, nu tycker man att ALL läsning är skolans ansvar, så den förälder som läser med sitt barn hemma gör lärarens jobb. Förut var det föräldrarnas jobb att uppfostra, lära barnen klockan och dl-mått i köket, att simma, knyta skorna, uppföra sig i trafiken och vänta på sin tur. Nu är det skolans jobb.

    Det är inte något konstigt att hemmen kompenserar skolan. Tvärt om. Läsning, huvudräkning (via spel och lekar), enheter vid bakning, klockan och att passa tider, att självständigt röra sig i trafiken, att gå till affären med småpengar och handla mjölk, prata kilometer och mil vid bilresor, läsa tidtabellen och själv ta bussen - allt sådant är också hemmens ansvar. Men skippar man det och ger barnen en iPad i baksätet, åker på lekland istället för att spela Monopol eller Yatzy och kör Linas matkasse rakt av (och inga barn i köket när maten lagas för de bråkar bara) så får skolan ett allt tuffare uppdrag. 
Svar på tråden På vilket sätt är kraven högre i dagens skola?