På vilket sätt är kraven högre i dagens skola?

Tvärtom, det är mindre egenansvar. Tidigare fick du en chans. Idag får du hur många chanser du vill, och om du vill får du en chans till.

Nu har jag förstahandserfarenhet av studenters bakgrundkunskaper ur högskoleperspektiv. De är mycket sämre! Många kan inte ens stava.

Å andra sidan känner jag till orättvisan i det senaste betygssystemet. En elev kan ha A på alla prov och E på ett och då blir betyget i bästa fall D. Det logiska vore B kan man tycka.

Kraven för de olika betygen är otroligt luddiga och otydliga. Det är svårt att veta vad som krävs för ett visst betyg.

Om du har tre prov och får bra betyg på två men ett sämre på det tredje så är det det sämre provet som dikterar vilket betyg du får i ämnet. När jag gick i skolan så var det ett snitt på allt man gjorde som bestämde betyget.

Det är mindre lärarledning på lektionerna och mer självstudier vilket inte passar alla barn, de är inte mogna för den sortens ansvar.

Vad gäller att man klagar från högskolesidan om bristande kunskaper hos eleverna så gjorde man det även för 20 år sedan när jag började plugga på högskolan.

Kraven för de olika betygen är otroligt luddiga och otydliga. Det är svårt att veta vad som krävs för ett visst betyg.

Om du har tre prov och får bra betyg på två men ett sämre på det tredje så är det det sämre provet som dikterar vilket betyg du får i ämnet. När jag gick i skolan så var det ett snitt på allt man gjorde som bestämde betyget.

Det är mindre lärarledning på lektionerna och mer självstudier vilket inte passar alla barn, de är inte mogna för den sortens ansvar.

Vad gäller att man klagar från högskolesidan om bristande kunskaper hos eleverna så gjorde man det även för 20 år sedan när jag började plugga på högskolan.

Tja, jag tycker att det är ganska bra om studenter kan stava och skriva korrekta och läsbara meningar när de skriver tentor.

När det gäller studenter vid högskolor och universitet så har antalet studenter mer än fördubblats på 30 år. Kunskaperna har inte sjunkit märkbart bland de i "den övre halvan", dvs de som även tidigare skulle ha läst vidare. Däremot finns nu även den andra hälften av studenterna.

Så vi upplever försämrade förkunskaper på grund av att det är enormt många fler med dåliga förkunskaper. Tidigare var de jämförelsevis ganska få.

Lite om betygssystemet. I praktiken får en elev ett betyg efter sin sämsta förmåga, precis som det står i inlägget jag citerar. Dessutom finns en annan psykologisk aspekt. Tidigare upplevdes en trea som ett helt ok betyg. Idag får en sådan elev ungefär E eller D om vi ser till hur många som får ett visst betyg och placerar in detta i en normalfördelning. Rent psykologiskt upplevs ett "mittenbetyg" (3) som bättre än ett "bottenbetyg" (E/D). Många vill ha minst C för att då har man ett helt ok eller bra betyg (betyg i mitten av skalan). Bara en snabb jämförelse var olika betyg i svenska/matematik i åk 9 hade hamnat om vi haft en relativ betygsskala 1-5.

Svenska

F/ Ej godkänd 1

E 1-2

D 2-3

C 3

B 4

A 4-5

Ser ju helt ok ut jämfört med gamla systemet, men om vi tittar på betyget D så är fördelningen ca 40% av dessa hade haft 2 och 60% hade haft betyget 3. Å andra sidan ser vi att E motsvarar gamla 1-2 och det sågs ju inte som speciellt bra betyg då. Vi kan alltså absolut diskutera om kraven i svenska är för lågt ställda.

Nu tar vi matematik:

F/Ej godkänt 1-2

E 2-3

D 3

C 3-4

B 4

A 4-5

Här ser vi att en del av eleverna med betyg E hade haft 3 i det gamla systemet eftersom de då tillhört de mittersta 38% av eleverna. Det är till och med så många som 1/3 av eleverna med betyget E som faller in i denna grupp. Jämför med betygen i svenska - är kraven i matematik för högt ställda?

Detta är alltså baserat på andelen elever med ett visst betyg. Det går så klart inte att jämföra systemen rakt av, och det finns många andra aspekter, men detta ger en fingervisning om att det målrelaterade systemet, psykologiskt sett, är hårdare än det relativa systemet.

När det gäller studenter vid högskolor och universitet så har antalet studenter mer än fördubblats på 30 år. Kunskaperna har inte sjunkit märkbart bland de i "den övre halvan", dvs de som även tidigare skulle ha läst vidare. Däremot finns nu även den andra hälften av studenterna.

Så vi upplever försämrade förkunskaper på grund av att det är enormt många fler med dåliga förkunskaper. Tidigare var de jämförelsevis ganska få.

Lite om betygssystemet. I praktiken får en elev ett betyg efter sin sämsta förmåga, precis som det står i inlägget jag citerar. Dessutom finns en annan psykologisk aspekt. Tidigare upplevdes en trea som ett helt ok betyg. Idag får en sådan elev ungefär E eller D om vi ser till hur många som får ett visst betyg och placerar in detta i en normalfördelning. Rent psykologiskt upplevs ett "mittenbetyg" (3) som bättre än ett "bottenbetyg" (E/D). Många vill ha minst C för att då har man ett helt ok eller bra betyg (betyg i mitten av skalan). Bara en snabb jämförelse var olika betyg i svenska/matematik i åk 9 hade hamnat om vi haft en relativ betygsskala 1-5.

Svenska

F/ Ej godkänd 1

E 1-2

D 2-3

C 3

B 4

A 4-5

Ser ju helt ok ut jämfört med gamla systemet, men om vi tittar på betyget D så är fördelningen ca 40% av dessa hade haft 2 och 60% hade haft betyget 3. Å andra sidan ser vi att E motsvarar gamla 1-2 och det sågs ju inte som speciellt bra betyg då. Vi kan alltså absolut diskutera om kraven i svenska är för lågt ställda.

Nu tar vi matematik:

F/Ej godkänt 1-2

E 2-3

D 3

C 3-4

B 4

A 4-5

Här ser vi att en del av eleverna med betyg E hade haft 3 i det gamla systemet eftersom de då tillhört de mittersta 38% av eleverna. Det är till och med så många som 1/3 av eleverna med betyget E som faller in i denna grupp. Jämför med betygen i svenska - är kraven i matematik för högt ställda?

Detta är alltså baserat på andelen elever med ett visst betyg. Det går så klart inte att jämföra systemen rakt av, och det finns många andra aspekter, men detta ger en fingervisning om att det målrelaterade systemet, psykologiskt sett, är hårdare än det relativa systemet.

Ja, men jag utgår från andelen med ett visst betyg. I det relativa systemet skulle det vara

7% betyg 1

24% betyg 2

38% betyg 3

24% betyg 4

7% betyg 5

Jag utgår från andelen med olika betyg. Inte något om hur det borde vara. Alla uppgifter om andel med F, E etc finns på skolverkets sida. T.ex. hade 10% F i matematik i åk 9 2016. Detta är då 1-2 I det gamla systemet eftersom 7% skulle ha betyg 1, nästa 24% betyg 2 osv.

I svenska hade endast 3,1% F. Detta gör att även en del av de med betyg E skulle fått betyg 1 i det relativa betygssystemet.

...men dessa borde inte kommit in i högskolan över huvud taget. Att många, särskilt från friskolor, fått "glädjebetyg" gör inte saken bättre. Att inte veta att en mening ska avslutas med punkt är märkligt när man fått godkänt i svenska från gymnasiet. Bara ett exempel...