• choklad

    En arvsfråga

    Ja, det stämmer. B har fri förfoganderätt över arvet efter A vilket innebär att B får göra vad hen vill med tillgångarna under sin levnad men får inte testamentera bort dem.

  • choklad
    Valentina01 skrev 2018-04-23 19:36:08 följande:

    Fast varför skulle inte B få testamentera sina pengar hur den en vill? A's familj har "inget att göra" med arvet efter B. Inte heller arvet efter A då den var gift och valde att inte testamentera. 


    Glinda från Oz skrev 2018-04-23 19:27:20 följande:

    Syskon har ingen arvsrätt, hade det handlat om gemensamma barn hade du haft rätt.


    Syskon har visst arvrätt om inga bröstarvingar finns och föräldrarna till den avlidne är döda. Mitt svar stämmer, och jag tycker det är tråkigt och olyckligt när människor som de ovan citerade väljer att sprida osanningar på ett forum där folk ber om hjälp.
    Kodia skrev 2018-04-23 18:18:40 följande:

    Får B ge bort större summor till syskonbarnbarnen? (Utan att det blir krångel senare?)


    Ja, B får ge bort större summor till syskonbarnbarnen. Tänk bara på att det skrivs gåvobrev där det framgår att gåvorna inte ska ses som förskott på arv, då kan inget krångel uppstå.
  • choklad
    Glinda från Oz skrev 2018-04-23 22:38:46 följande:

    Om inga särkullsbarn finns ärver maken/makan först, sedan barnen, föräldrarna och syskonen. Här finns en make som ärver. Syskon har ingen arvslott som barn har, de har ingen rätt till något arv det är bara om det inte finns någon annan som de får ärva.


    Men herregud, uttala dig inte om saker som du inte har någon koll på! Syskon har mycket riktigt ingen laglott, men de har arvsrätt. Laglott innebär att man som bröstarvingen (barn och om dessa är döda deras barn osv) alltid har rätt till hälften av en persons arv. Detta kan inte personen testamentera bort hur mycket de än vill. Om inga bröstarvingar finns så ärver först maken (vilket hen gör även om det bara finns gemensamma barn) med fri förfoganderätt (vilket alltså innebär att hen får göra vad hon vill med arvet UTOM att testamentera bort det). När maken dör får de som har arvsrätt (föräldrar, följt av syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn osv) från den som dog ut sitt arv från denna, om det finns något kvar av det. De är såkallade efterarvingar.
  • choklad
    äldreochklokare skrev 2018-04-24 08:33:58 följande:

    Men allt innebär väl att om B har gjort över med alla pengarna så finns inget att ärva? Dvs dessa efterarvingar kan inte kräva något (eftersom de inte har rätt till någon laglott). Om B valt att ge gåvor till vissa av sin släktingar så måste det vara ok. Jag menar att det är detta som andra i tråden försökt förklara. Du behöver inte bli så upprörd 


    Om B skulle dö fullkomligt barskrapad så visst, då stämmer det. Men annars har arvingarna till A rätt att få ut sin andel, och om B gett bort stora summor till sina arvingar så kan delen som arvingarna efter A ska ha komma att räknas om. Så det är inte helt enkelt. Men TS fråga var huruvida B kan testamentera bort arvet efter A och det är inte möjligt. De personer som jag blir upprörd på är de i tråden som påstår att B har full rätt att göra vad hen vill med det (inkl testamentera bort det). Man ska låta bli att uttala sig när man inte kan något i frågan, eller åtminstone se till att säga att man gissar.
  • choklad
    möjligt skrev 2018-04-24 09:43:39 följande:

    Hoppas det är ok att jag gör en förtydling här, jag vet att du redan skrivit det men jag vill bara skriva det lite tydligare????

    När B ärver A så blir det arvet ju förenklat halva Bs fortsatta egendom. Så B är naturligtvis fri att testamentera bort ?sin? halva men inte ?As? halva.


    Självklart får B testamentera bort allt som denne har äganderätt till, dvs. det som denne tilldelats vid bodelningen som sker innan arvet.
    möjligt skrev 2018-04-24 09:51:29 följande:

    Nu får choklad gärna korrigera detta om jag har fel, men..

    Det är mycket prat om att B skulle göra av med pengarna och det är sant, men det skulle ju i lika delar drabba As och Bs släktingar. B kan ge gåvor till sina släktingar under sin livstid men dessa gåvor kan As efterarvingar försöka bestridda när bouppteckningen görs och hävda att de bör anses utgöra förskott på arv, lyckas de med detta så kan de få en större andel av det kvarvarande arvet.

    Men en annan sida av myntet är att om B istället är väldigt sparsam eller kanske vist investerar arvet i aktier tex så kan arvet efter B räknas på lotter så att As efterlevande får ut mer än de skulle fått direkt


    Alldeles riktigt.
  • choklad
    Glinda från Oz skrev 2018-04-24 10:55:20 följande:

    Nej, precis uttala dig inte om saker du inte vet. Du kanske skulle önska att det var som du säger, det gör det inte mer sant.


    Jag lutar mig tillbaka på min utbildning och att i flera år ha jobbat med jurister med specialisering på just arvsrätt. Jag har bland annat föreläst ett flertal gånger kring vad man ska tänka på som företagare vad gäller skillnaden på att vara sambo och gift, då särskilt med koppling till vad som gäller vid bodelning och arv. Vilken är din kompetens?
  • choklad
    Glinda från Oz skrev 2018-04-24 12:08:59 följande:

    Bevis på det tack! Vem som helst kan påstå sig vara vad som helst på nätet.


    Ok, du har alltså inget kompetens på området och har hittills inte visat något i form av länkar eller liknande som visar att du har rätt och jag har fel. Jag har däremot lagt upp en länk till en begravningsbyrå där det var bra beskrivet och om du vill kan du jag leta fram massor av andra länkar som förklarar att det ligger till så som jag beskrivit. Jag kommer däremot inte gå ut med min egen identitet här, då jag ibland faktiskt vill kunna skriva saker utan att riskera att bli kontaktad av galningar.
  • choklad

    www.lawline.se/answers/12917

    www.dinjurist.se/admin/resources/uploaded/aktenskapinfoPW.pdf
    (titta på sidan 3 under gifta utan barn)

    Och den bra länken som förklarar allt som jag redan lagt upp en gång: 
    www.begr-byra.se/vem-%C3%A4rver-vad-av-vem
    Läs särskilt i den sista länken den här texten: Din efterlevande make/maka ärver både ditt giftorättsgods och din enskilda egendom. Gemensamma barn, eller om sådana saknas, dina föräldrar och syskon får vänta på sitt arv till dess din make/maka avlidit. De är vad man kallar efterarvingar. Det innebär att om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen ärver den efterlevande din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Han eller hon har då inte rätt att testamentera bort egendomen, men kan fritt konsumera, ge bort eller sälja den.

    Nu hoppas jag att det är klarlagt för alla, en gång för alla, hur det fungerar. 

Svar på tråden En arvsfråga