En arvsfråga

Om inga särkullsbarn finns ärver maken/makan först, sedan barnen, föräldrarna och syskonen. Här finns en make som ärver. Syskon har ingen arvslott som barn har, de har ingen rätt till något arv det är bara om det inte finns någon annan som de får ärva.

Men allt innebär väl att om B har gjort över med alla pengarna så finns inget att ärva? Dvs dessa efterarvingar kan inte kräva något (eftersom de inte har rätt till någon laglott). Om B valt att ge gåvor till vissa av sin släktingar så måste det vara ok. Jag menar att det är detta som andra i tråden försökt förklara. Du behöver inte bli så upprörd 

Om B skulle dö fullkomligt barskrapad så visst, då stämmer det. Men annars har arvingarna till A rätt att få ut sin andel, och om B gett bort stora summor till sina arvingar så kan delen som arvingarna efter A ska ha komma att räknas om. Så det är inte helt enkelt. Men TS fråga var huruvida B kan testamentera bort arvet efter A och det är inte möjligt. De personer som jag blir upprörd på är de i tråden som påstår att B har full rätt att göra vad hen vill med det (inkl testamentera bort det). Man ska låta bli att uttala sig när man inte kan något i frågan, eller åtminstone se till att säga att man gissar.

Hoppas det är ok att jag gör en förtydling här, jag vet att du redan skrivit det men jag vill bara skriva det lite tydligare????

När B ärver A så blir det arvet ju förenklat halva Bs fortsatta egendom. Så B är naturligtvis fri att testamentera bort ?sin? halva men inte ?As? halva.

Nu får choklad gärna korrigera detta om jag har fel, men..

Det är mycket prat om att B skulle göra av med pengarna och det är sant, men det skulle ju i lika delar drabba As och Bs släktingar. B kan ge gåvor till sina släktingar under sin livstid men dessa gåvor kan As efterarvingar försöka bestridda när bouppteckningen görs och hävda att de bör anses utgöra förskott på arv, lyckas de med detta så kan de få en större andel av det kvarvarande arvet.

Men en annan sida av myntet är att om B istället är väldigt sparsam eller kanske vist investerar arvet i aktier tex så kan arvet efter B räknas på lotter så att As efterlevande får ut mer än de skulle fått direkt

Men herregud, uttala dig inte om saker som du inte har någon koll på! Syskon har mycket riktigt ingen laglott, men de har arvsrätt. Laglott innebär att man som bröstarvingen (barn och om dessa är döda deras barn osv) alltid har rätt till hälften av en persons arv. Detta kan inte personen testamentera bort hur mycket de än vill. Om inga bröstarvingar finns så ärver först maken (vilket hen gör även om det bara finns gemensamma barn) med fri förfoganderätt (vilket alltså innebär att hen får göra vad hon vill med arvet UTOM att testamentera bort det). När maken dör får de som har arvsrätt (föräldrar, följt av syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn osv) från den som dog ut sitt arv från denna, om det finns något kvar av det. De är såkallade efterarvingar.

Nej, precis uttala dig inte om saker du inte vet. Du kanske skulle önska att det var som du säger, det gör det inte mer sant.

Jag lutar mig tillbaka på min utbildning och att i flera år ha jobbat med jurister med specialisering på just arvsrätt. Jag har bland annat föreläst ett flertal gånger kring vad man ska tänka på som företagare vad gäller skillnaden på att vara sambo och gift, då särskilt med koppling till vad som gäller vid bodelning och arv. Vilken är din kompetens?

Bevis på det tack! Vem som helst kan påstå sig vara vad som helst på nätet.